Tillbaka

Årlig uppföljning av miljömålen är onödigt dyster

9 april 2014
Naturvårdsverket har nyligen publicerat den årliga uppföljningen av de svenska miljökvalitetsmålen. I verkets trehundrasidiga rapport konstateras att samtidigt som tillståndet i miljön i flera avseenden utvecklas i positiv riktning så är bilden negativ. Av de 16 miljökvalitetsmålen är det 14 som inte kommer att nås till år 2020.

Målet ”Skyddande ozonskikt” kommer att nås och målet ”Säker strålning” bedöms vara nära att nås. För övriga mål är bedömningen ”Nej”. Naturvårdsverket konstaterar att det finns flera orsaker till att miljökvalitetsmålen inte uppnås. En orsak är konflikterna mellan miljöhänsyn och andra samhällsintressen, en annan är att konsumtionen utvecklas på ett ohållbart sätt. En tredje orsak som verket lyfter fram är att många styrmedel inte är tillräckligt skarpa.

– Bilden som Naturvårdsverket redovisar är onödigt dyster och riskerar att minska miljömålssystemets betydelse och kan leda till att intresset för systemet minskar, anser Anders Normann, ansvarig för miljöfrågor på IKEM. Inom flera områden sker tydliga förbättringar, både avseende miljökvalitet liksom inom lagstiftningsområdet.

Här är IKEM:s kompletterande förklaringar till naturvårdsverkets negativa bild:
1. Målen är satta till 2020 och tiden börjar rinna ut.
2. Målen är visionära, orealistiska, fel satta eller svåra att följa upp.
3. Flera mål måste hanteras internationellt. Sverige har inte rådighet över vare sig miljökvalitet eller lagstiftning.

Naturvårdsverkets årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen

Tillbaka Industrins ekonomiska råd,IER, argumenterar i sin senaste rapport att det inte finns något bättre än Industriavtalet när det gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Rapporten Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida utmaningar, presenterades på World Trade Center i Stockholm den 9 oktober. Bakgrunden till rapporten är Industriavtalets 20-åriga historia och den stora betydelse som avtalet haft för svensk lönebildning. I rappoten tar IER även upp historia, dess stora betydelse för svensk lönebildning och att samtidigt viss kritik under senare tid riktats mot Industriavtalet. Läs mer
Vid presentation av rapporten på World Trade Center i Stockholm inledde Cecilia Hermansson, ekonomie doktor och ordförande för IER, med att tydliggöra att det i Sverige ofta felaktigt talas om "avindustrialisering". Begreppet är direkt missvisande sett till att industrin sysselsätter ett stort antal kringtjänster som tidigare helt tillhörde industrin men idag har outsourcat. Dessa tjänster tillhör i allra högsta grad fortfarande industrin men syns inte i statistiken. För varje anställd inom industrin skapas ytterligare drygt en anställning (1,14 anställda per anställd inom industrin). 
 
Industrins ekonomiska råd argumenterar för att det inte finns något som bättre ersätter Industriavtalet vad gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Kritiken mot Industriavtalet har på senare tid handlat om att det inte går att avsätta mer lön till vissa yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Det är felaktigt enligt IER och så kallade relativitetsjusteringar kan göras, eller särskilda satsningar, i och med att kollektivavtalen medger den flexibiliteten redan idag. Industrinormen sätter inte övre gränser för marknadsdrivna lönejusteringar. 
 
IER ser en svag tillväxt för industrin över tid men saknar en ökad produktivitet, vilket är oroande. Nya teknologier stärker produktiviteten överlag i Sverige och svenska industriföretag bör därför öka satsningarna på ny teknik. 
 
Slutligen avhandlas arbetskraftsbristen inom industrin som en utmaning. Det sker en succesiv kvalificeringsuppgradering inom industrin där det krävs allt högre kvalifikationer hos de anställda. Detta samtidigt som industrin har en åldrande arbetskraft med 100.000 anställda som inom några år går i pension. IER lyfter särskilt att det behövs fler ingenjörer i framtiden och att internationell rekrytering bör bejakas för att hantera kompetensbristen. 
 
 

Läs pressmeddelandet från Industrins Ekonomiska Råd

 

Våra aktiviteter

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

16-17-okt 2017
Stockholm

Exponeringsscenarier

17-18-okt 2017
Stockholm

Träffpunkt IKEM Växjö

20 okt 2017
Växjö

Träffpunkt IKEM Jönköping

23 okt 2017
Jönköping

Träffpunkt IKEM Göteborg

24 okt 2017
Göteborg

Träffpunkt IKEM Örebro

26 okt 2017
Örebro

Klimatklivet - Informationsträff

07 nov 2017
Göteborg