Tillbaka

Återvinningen av PVC i Europa slår nytt rekord

11 juni 2018
PVC-industrins frivilliga åtagande för hållbar utveckling, VinylPlus, är ett föredöme för hur en hel bransch kan arbeta för att uppfylla de Globala målen för hållbar utveckling, som antagits inom FN. Nyligen har lägesrapporten för VinylPlus presenterats och återvinningen av PVC slog nytt rekord under 2017 med 639.648 ton. Det motsvarar nästan 80 procent av målet för 2020, som är 800.000 ton.

- VinylPlus är speciellt eftersom det är ett framgångsrikt frivilligt åtagande av hela PVC-materialets värdekedja. Alla jobbar tillsammans för ett hållbart samhälle med PVC. Med VinylPlus har den europeiska PVC-industrin ställt upp tydliga och ambitiösa mål och vi är väl på väg att nå dem, kommenterade Josef Ertl som är ordförande i VinylPlus.

PVC-branschen gjorde sitt första 10-åriga åtagande redan år 2000. Idag när EU-kommissionen har presenterat en strategi för plast i cirkulär ekonomi, och uppmanar till frivilliga åtaganden, betraktas PVC-branschen som en förebild.

- Vårt frivilliga åtagande bidrar till mer än den cirkulära ekonomin, säger Brigitte Dero som är chef för VinylPlus. Det omfattar många andra områden som är viktiga för en hållbar utveckling, till exemmpel energi- och klimatpåverkan, och ansvarig användning av additiv.

Den 25 september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de Globala målen för hållbar utveckling. De 17 Globala målen har i sin tur 169 delmål och 230 indikatorer. De Globala målen och Agenda 2030 är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig.

- I årets lägesrapport från VinylPlus så kopplas vart och ett av de fem utmaningarna till vilka Globala mål och delmål de relaterar till, säger Lena Lundberg på PVC Forum. Näringslivet har en central roll i att bidra till uppfyllelsen av Agenda 2030 och nu tydliggör vi hur PVC-branschen gör detta.

Viktiga framsteg inom ramen för VinylPlus

Under 2017 återvanns 639.648 ton PVC. Det är nästan 80 procent av målet för 2020. Den största andelen stod Recovinyl för, 633.127 ton. Sedan PVC-branschens frivilliga åtaganden startade 2000 så har totalt 4,2 miljoner ton PVC återvunnits.

Nu har ett produktmärke för VinylPlus® tagits fram för att hjälpa beslutsfattare, konsumenter och inköpare med att identifiera de PVC-produkter som bättre bidrar till en hållbar utveckling. Produktmärket ska fokusera på PVC-applikationer för bygg- och anläggningssektorn. Den första produktgruppen där märket implementerats är fönstersprofilsektorn och sex företag ansökte om det under 2017.

Läs mer om vad som uppnåtts inom VinylPlus i lägesrapporten för 2017

Kontakt

LenaLundberg

Ansvarig plastråvarufrågor
Head public affairs plastics
Tel direkt: +46 10 455 38 65
Tel mobil: +46 70 662 93 31
lena-lundberg.jpg
Tillbaka Status, kvalitet och matchning, SKM, är ett nationellt ESF-projekt där Teknikcollege under tre år kommer att fokusera på angelägna utvecklingsfrågor för svensk industris kompetensförsörjning på lång sikt. För att industrin ska kunna fortsätta bidra till sysselsättning och välstånd är det mycket viktigt att det finns kvalificerade medarbetare för företagen att anställa.Läs mer

- Att vi tilldelats finansiellt stöd till en summa av 35 miljoner kronor innebär en enorm potential till vidare utveckling för alla engagerade inom Teknikcollege. Kopplat till våra tre områden kommer vi nu växla upp och intensifiera arbetet under projektets tre år. Det innebär att Teknikcollege, som redan idag är en stark och väl etablerad plattform inom kompetensförsörjning för industrin, kan engagera fler företag, fler kommuner samt skapa ett större engagemang hos både Industrirådet och de certifierade regionerna, säger Adela Martinovic, vd Riksföreningen Teknikcollege Sverige.

Projektet kommer att fokusera på tre viktiga områden:

  • Stärkt regional samordning.

Stärka kopplingen mellan industriföretagens kompetensbehov regionalt och tillgången på utbildning i regionen.

  • Ökad kvalitet i utbildning.

Stärka studenters anställningsbarhet genom att öka utbildningarnas relevans

  • Ökad kännedom och attraktionskraft för industrirelevanta utbildningar.

Identifiera och implementera en röd tekniktråd med rätt insatser mot rätt målgrupp i rätt tid.

Vad kan våra medlemsföretag/medlemmar få ut av SKM?

För industriföretag runt om i Sverige är vinsterna med Status, kvalitet och matchning många. Bland annat är ambitionen att ge företagen verktyg för att långsiktigt säkerställa behovet av kompetent arbetskraft. Förutom en ökad möjlighet till att styra utbildningar så att de motsvarar industrins framtida behov av kompetens, öppnas även arenor för att träffa framtida medarbetare.

Fem punkter om vad vi kan förvänta oss av SKM:

  • En röd tråd av insatser mot presumtiva studerande. Projektet ska resultera i att fler ungdomar söker yrkesutbildningar. Fokus på mentorskap genom samtliga utbildningsnivåer. Självklart omfattar detta även arbete med jämställdhet och mångfaldsinkludering.
     
  • Stöd för att öka företagens engagemang och påverkan inom Teknikcollege. Det ska finnas bra förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt med Teknikcollege och kompetensförsörjningsfrågor.
     
  • Möjlighet för företagen att arbeta med branschvalidering samt möjlighet för utbildningsanordnarna att fortbilda lärare i validering.
     
  • Smarta verktyg för ökad kvalitetsuppföljning för samverkan mellan företag och utbildning.
     
  • Verktyg för kvalitetssäkrad handledarutbildning och företagsförlagt lärande med fokus på trepartssamtal med företagshandledare, utbildningsanordnare och studerande.

 

Projektet drivs, samordnas och administreras av Riksföreningen Teknikcollege Sverige. För frågor kopplat till projektet, kontakta Johan Ståhl, johan.stahl@teknikcollege.se

Läs mer på Teknikcollege webbplats
 

Följ projektet i sociala medier #SKM

 

EU-kommissionen har föreslagit en förändring av tillståndslistan till REACH (Annex XIV) för fyra stycken ftalater: bis (2-ethylhexyl) ftalat (DEHP), dibutyl ftalat (DBP), benzyl butyl ftalat (BBP) och diisobutyl ftalat (DIBP). Detta leder till krav på tillstånd också för användning i material för livsmedelskontakt och i medicintekniska produkter. Förslaget är nu ute på remiss. Sista dag för att skicka in åsikter om konsultationen är den 6 augusti.Läs mer

Våra aktiviteter

Avtalskurs I-avtalet

27 sep 2018
Stockholm

Kurs i Krishantering

04 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

09-10-okt 2018
Stockholm

Kemikaliedagarna

17-18-okt 2018
Göteborg

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm

IKEM ALL-dag Norrköping

19 nov 2018
Norrköping

IKEM ALL-dag Karlskoga

20 nov 2018
Karlskoga