Tillbaka

BioInnovation - samarbete för en industriell biobaserad ekonomi

20 maj 2014
Med förnybara råvaror i centrum drar nu det strategiska innovationsprogrammet ”Nya biobaserade material, produkter och tjänster” kallat BioInnovation, igång. VINNOVA har beslutat att bidra med halva finansieringen för det hittills största svenska programmet inom området.

Bakom BioInnovation står i dag 58 företag och organisationer som tillsammans utlovat såväl direkt finansiering av programarbetet som egna insatser på minst 50 miljoner kronor per år. Verket för innovationssystem, VINNOVA, fattade 19 maj beslutet att bidra med upp till 50 miljoner kronor per år i till programmet, som planeras pågå i två etapper till och med 2020. Programmets totala budget är beräknat till 600 miljoner kronor till 2020.

Listan med exempel på förväntade resultat från programmet kan göras lång. Tydliga exempel är textilproduktion i pappersmaskiner, biobaserade kompositer, produkter för att skörda och lagra energi på papper eller textil, biobaserade antibakteriella ytor, och produkter med integrerade sensor- och kommunikationssystem.

För IKEM är detta en viktig del i arbetet med att förbättra förutsättningarna för nyinvesteringar och bättre attityd kring kemiindustri. Under parollen BlåGul Kemi driver vi olika initiativ för att få fler att se möjligheterna med en svensk stark kemiindustri. Programmet BioInnovation är en viktig komponent i det arbetet.

– För att nå igenom i media och nå ut till opinionen behöver vi bygga nya allianser och få fram nya berättelser om industrins möjligheter säger Magnus Huss, förbundsdirektör och vice vd på IKEM.

Arbetet med programmet har drivits av IKEM, Skogsindustrierna, och TEKO, Sveriges Textil & Modeföretag i. Förhoppningen är att den gemensamma organisation som byggs upp kring BioInnovation ska skapa bättre förutsättningar för IKEM:s medlemsföretag så att de enklare kan hitta rätt kontaktpersoner på andra företag inom skogsindustrierna och textilindustrierna

– Dessutom kan pengarna göra det möjligt att starta fler projekt som är innovativa och där hjälp kan fås av akademi och institut att hitta de rätta affärsmöjligheterna med förnybar råvara, säger Nils Hannerz som ansvarat för IKEM:s arbete med programmet.

För IKEM har det även varit en fördel att få ta del av andra branschers erfarenheter av hur den här typen av program kan byggas upp för att få till stånd ett samarbete mellan industri och samhälle.

Nu startar rekryteringen av expertgrupper, kanslifunktion och styrelse.  Förslag på personer går att lämna till Nils Hannerz de närmsta veckorna.

Kontaktuppgifter till  Nils Hannerz, projektledare och ansvarig för IKEM:s arbete med programmet:
Telefonnummer direkt +46 10 455 38 85
Mobilnummer
+46 70 325 30 07
E-post: Nils Hannerz 

Kort film om BioInnovation och dess betydelse för Sverige

► Anmälan till programmets nyhetsbrev görs på www.bioinnovation.se

Fakta BioInnovation
Företagen som deltar i BioInnovation omfattar allt från stora koncerner med miljardomsättning till små företag med endast några få anställda. Bakom förslaget står också Sveriges samlade forskningskompetens med aktörer från Sveriges fem viktigaste universitet och fem största forskningsinstitut till små forsknings- och utvecklingsbolag. Med VINNOVA:s beslut får samverkan mellan dessa företag och akademin en ordentlig knuff framåt.

Skogsindustrierna är massa-, och pappers- och den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk i sammanlagt 23 koncerner/företag och cirka 115 sågverk i cirka 60 koncerner/företag, samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers-, eller trävarutillverkning. Skogsindustrin sysselsätter nära 60.000 personer och exporterade för 120 miljarder kronor 2013.

IKEM är en bransch- och arbetsgivarorganisation som företräder omkring 1.400 svenska och utlandsägda företag med 70 000 medarbetare. Företagen arbetar med kemi i vid bemärkelse, både som tillverkare, distributörer och som användare. Företagen är bland annat kemi- och plastindustrier, läkemedelstillverkare, raffinaderier eller biokemi- och bioteknikföretag. IKEM företräder också medlemmar från andra branscher, till exempel sten-, tvätt-, metall- och återvinningsindustrin i arbetsgivarfrågor.

TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag är den gemensamma bransch- och arbetsgivarorganisationen för svenska textil- och modeföretag. Vi företräder branschen både nationellt och internationellt i alla frågor av gemensamt intresse för den svenska tekonäringen, dess företag och produkter. Huvuduppgiften är att ge service och information till medlemsföretagen. Avtalsområden, arbetsrätt, marknaden, miljön och EU är kärnan i verksamheten.

Tillbaka Industrins ekonomiska råd,IER, argumenterar i sin senaste rapport att det inte finns något bättre än Industriavtalet när det gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Rapporten Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida utmaningar, presenterades på World Trade Center i Stockholm den 9 oktober. Bakgrunden till rapporten är Industriavtalets 20-åriga historia och den stora betydelse som avtalet haft för svensk lönebildning. I rappoten tar IER även upp historia, dess stora betydelse för svensk lönebildning och att samtidigt viss kritik under senare tid riktats mot Industriavtalet. Läs mer
Vid presentation av rapporten på World Trade Center i Stockholm inledde Cecilia Hermansson, ekonomie doktor och ordförande för IER, med att tydliggöra att det i Sverige ofta felaktigt talas om "avindustrialisering". Begreppet är direkt missvisande sett till att industrin sysselsätter ett stort antal kringtjänster som tidigare helt tillhörde industrin men idag har outsourcat. Dessa tjänster tillhör i allra högsta grad fortfarande industrin men syns inte i statistiken. För varje anställd inom industrin skapas ytterligare drygt en anställning (1,14 anställda per anställd inom industrin). 
 
Industrins ekonomiska råd argumenterar för att det inte finns något som bättre ersätter Industriavtalet vad gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Kritiken mot Industriavtalet har på senare tid handlat om att det inte går att avsätta mer lön till vissa yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Det är felaktigt enligt IER och så kallade relativitetsjusteringar kan göras, eller särskilda satsningar, i och med att kollektivavtalen medger den flexibiliteten redan idag. Industrinormen sätter inte övre gränser för marknadsdrivna lönejusteringar. 
 
IER ser en svag tillväxt för industrin över tid men saknar en ökad produktivitet, vilket är oroande. Nya teknologier stärker produktiviteten överlag i Sverige och svenska industriföretag bör därför öka satsningarna på ny teknik. 
 
Slutligen avhandlas arbetskraftsbristen inom industrin som en utmaning. Det sker en succesiv kvalificeringsuppgradering inom industrin där det krävs allt högre kvalifikationer hos de anställda. Detta samtidigt som industrin har en åldrande arbetskraft med 100.000 anställda som inom några år går i pension. IER lyfter särskilt att det behövs fler ingenjörer i framtiden och att internationell rekrytering bör bejakas för att hantera kompetensbristen. 
 
 

Läs pressmeddelandet från Industrins Ekonomiska Råd

 

Våra aktiviteter

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

16-17-okt 2017
Stockholm

Exponeringsscenarier

17-18-okt 2017
Stockholm

Träffpunkt IKEM Växjö

20 okt 2017
Växjö

Träffpunkt IKEM Jönköping

23 okt 2017
Jönköping

Träffpunkt IKEM Göteborg

24 okt 2017
Göteborg

Träffpunkt IKEM Örebro

26 okt 2017
Örebro

Klimatklivet - Informationsträff

07 nov 2017
Göteborg