Brist på digital kompetens hindrar nyanställningar
Tillbaka

Brist på kompetens största hindret

8 mars 2018
Den svenska kemiindustrin, som omfattar läkemedel-, kemi-, raffinaderi-, plast- och gummibranscherna visar fortsatt tillväxt sista kvartalet 2017, enligt en färsk konjunkturenkät från IKEM – innovations- och kemiindustrierna. För att inte hamna på efterkälken i den globala konkurrensen automatiserar och robotiserar företagen allt mer. Trots detta växte antalet sysselsatta för andra året i rad. En majoritet av företagen anger brist på kompetens som största hindret för fortsatt teknikutveckling.

Global konkurrens skapar ett konstant tryck på företag att öka sin produktivitet. IKEM har frågat företag inom läkemedel-, kemi-, raffinaderi-, plast- och gummibranscherna hur de ser på sin egen automations/ robotiseringsnivå. De flesta, 51 procent, anser att de ligger på samma nivå som konkurrenterna i omvärlden. Hela 44 procent tycker att de ligger steget före sina globala konkurrenter. 
 
‒ Det talas mycket om automation, robotisering och artificiell intelligens (AI) för närvarande. Det är roligt att få bekräftat att våra branscher ligger långt framme i tillämpning och utnyttjande av ny teknik i sina svenska verksamheter, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.
 
Kemiindustrin står för en femtedel av svensk tillverkningsindustri. Ungefär 70 procent av den totala produktionen går på export. Åren efter finanskrisen 2009 minskade antalet anställda med i genomsnitt tre procent/år och antalet sysselsatta har inte ökat under en lång följd av år trots att konjunkturen vänt upp. Men nu verkar trenden vara bruten.
 

‒ Ofta beskrivs ökad automation och robotisering som något som hotar anställningar, här visar vi att det är precis tvärtom. Bara genom att hänga med i den digitala utvecklingen kan svensk kemiindustri klara den globala konkurrensen och fortsätta anställa, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.

Men utvecklingen går fort när det handlar om att tillämpa den senaste digitala tekniken. Det är företagen väl medvetna om. För att vässa konkurrenskraft ytterligare vill 71 procent satsa på mjukvarubetonad uppväxling för styrning av redan automatiserade produktionsflöden. Drygt hälften planerar investeringar i automationsutrustning inom produktionen. En nästan lika stor andel kommer öka sina investeringar i fler robotar. Andra typer av investeringsplaner som nämns är ökade investeringar i affärssystemen, i bilddiagnostik och satsningar på automatisering av logistikflöden.

Företagen ser alltså en fortsatt stor potential att växla upp ytterligare. Det största och mest påtagliga hindret är bristen på kompetens inom IT- och programmeringsområdet. 7 av 10 företag nämner kompetensbrist som en avgörande tröskel för att kunna gå vidare i automationsambitionerna.

‒ I takt med utvecklingen blir högskolan allt viktigare för industrins kompetensförsörjning. Ofta saknar högre utbildning tillräcklig näringslivssamverkan och utbildning för yrkesverksamma. Det drabbar långsiktigt både anställningsbarhet och omställningsbarhet, men kanske framför allt industriföretagens konkurrenskraft. Därför välkomnar vi att regeringen nu gett Vinnova i uppdrag att ta fram korta högskolekurser på avancerad nivå för specialister, säger Greta Hjortzberg, ansvarig kompetensförsörjning, IKEM.

 

Kontakt

GretaHjortzberg

Ansvarig Kompetensförsörjning
Head of Competence Supply
Tel direkt: +46 10 455 38 56
Tel mobil: +46 72 519 93 52
Greta.Hjortzberg_258_v2.jpg

CarlEckerdal

Chefekonom
Chief Economist
Tel mobil: +46 70 497 11 98
CarlEckerdal_.jpg
Tillbaka Från 1 januari 2019 avskaffas begreppet karensdag i sjuklönelagen och ersätts av det nya begreppet karensavdrag. För IKEM:s medlemmar i arbetsgivarföreningen är det alltid är kollektivavtalens sjuklöneregler som gäller och som ska tillämpas. Efter diskussioner med våra motparter har vi nu även kommit överens om en anpassning av sjuklönereglerna i avtalen för arbetare och tjänstemän.Läs mer

I korthet innebär karensavdraget att vid sjukdom görs ett avdrag som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckolön. För en anställd som arbetar 40 timmar per vecka blir avdraget då 8 timmar oavsett när under arbetspasset den anställde sjukanmäler sig.

Syftet med ett karensavdrag är att avdraget blir detsamma för den anställde oavsett när under arbetspasset som sjukfrånvaron inträffar. Det får betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk.

Lagreglerna är till stor del dispositiva och för IKEM:s medlemsföretag gäller kollektivavtalen i stället för lagen. Vi har nu kommit överens med våra motparter om att anpassa reglerna i alla kollektivavtal, förutom för sockerindustrin, där diskussioner fortfarande pågår. Reglerna gäller både för arbetare och tjänstemän.

Sjukdom till och med 14: e kalenderdagen
 

För varje ​timme arbetstagaren är fråvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag enligt följande:

Karensavdrag: För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden: (Månadslönen x 12) ./. (52 x veckorarbetstiden).

Avdrag efter karens: För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden: 20 % x ((Månadslönen x 12) ./. (52 x veckoarbetstiden)).

Kommentarer:
Vid sjukdom görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden. För en anställd som arbetar 40 timmar per vecka blir avdraget då 8 timmar enligt formeln för Karensavdrag. Därefter har den anställde rätt till sjuklön precis som enligt nuvarande regler enligt formeln Avdrag efter karens.

Vid timlön betalas ingen sjuklön för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid i sjukperioden (karens). Därefter betalas, precis som enligt nuvarande regler, sjuklön med 80 % av timlönen till och med dag 14.

Genomsnittlig veckoarbetstid

Med genomsnittlig veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag, det vill säga den anställdes aktuella arbetstidsmått. Det kan vara exempelvis 38 timmar vid kontinuerligt tvåskift.

Arbetstagare som återinsjuknar inom fem kalenderdagar

Precis som den nuvarande regleringen så kommer en ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar efter att en tidigare sjukperiod avslutats att betraktas som en fortsättning på den föregående. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upp till 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden i den fortsatta sjukperioden.

Övriga ändringar

Regeln om att sjuklön betalas med 80 procent på övriga lönedelar och ersättningar som avser ersättning för ordinarie arbetstid t o m dag 14 i sjuklöneperioden gäller fortfarande. Regeln har dock justerats så att det sker efter att ett helt karensavdrag har gjorts, dvs för sjukfrånvaro som överstiger 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid.

Om den anställde under de senaste 12 månaderna haft sammanlagt 10 tillfällen med karensavdrag görs inget karensavdrag vid ny sjukperiod. Observera att alla karensavdrag inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar.

Om den anställde omfattas av ett beslut från Försäkringskassan enligt 13 § i sjuklönelagen om att sjuklön ska betalas från första dagen görs inget karensavdrag.

Övergångsregler

De nya reglerna gäller för sjukfall som inträffar från och med den 1 januari 2019. För sjukfall som inträffat före detta datum gäller de tidigare reglerna.

Vid beräkning av antal tillfällen med avdrag på sjuklönen vid tillämpning av reglerna angående när tio karensavdrag gjorts, ska ett avdrag för karensdag som har gjorts enligt tidigare lydelse likställas med ett tillfälle med karensavdrag.

Karensdag ska likställas med karensavdrag dels vid återinsjuknande inom fem kalenderdagar, dels för den som före den 1 januari 2019 har fått ett beslut från Försäkringskassan om särskilt högriskskydd.

Nya avtalstexten

Våra kollektivavtal i pdf-format kommer att uppdateras med den nya avtalstexten.

Praktiska exempel 

Här kan du spara ned praktiska exempel på beräkningen

Kontakta IKEM:s arbetsgivarjour om du har frågor kring de nya reglerna.

IKEM:s arbetsgivarjour

Kl 8.30-17.00 (må-fr)
Telefon: 010-455 38 80
E-post: jouren@ikem.se

Våra aktiviteter

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

29 jan 2019
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

30-31-jan 2019
Göteborg

Träffpunkt IKEM Jönköping

07 mar 2019
Jönköping

Träffpunkt IKEM Örebro

13 mar 2019
Örebro

Träffpunkt IKEM Norrköping

14 mar 2019
Norrköping

Träffpunkt IKEM Malmö

19 mar 2019
Malmö

Träffpunkt IKEM Stockholm

21 mar 2019
Stockholm