Brist på digital kompetens hindrar nyanställningar
Tillbaka

Brist på kompetens största hindret

8 mars 2018
Den svenska kemiindustrin, som omfattar läkemedel-, kemi-, raffinaderi-, plast- och gummibranscherna visar fortsatt tillväxt sista kvartalet 2017, enligt en färsk konjunkturenkät från IKEM – innovations- och kemiindustrierna. För att inte hamna på efterkälken i den globala konkurrensen automatiserar och robotiserar företagen allt mer. Trots detta växte antalet sysselsatta för andra året i rad. En majoritet av företagen anger brist på kompetens som största hindret för fortsatt teknikutveckling.

Global konkurrens skapar ett konstant tryck på företag att öka sin produktivitet. IKEM har frågat företag inom läkemedel-, kemi-, raffinaderi-, plast- och gummibranscherna hur de ser på sin egen automations/ robotiseringsnivå. De flesta, 51 procent, anser att de ligger på samma nivå som konkurrenterna i omvärlden. Hela 44 procent tycker att de ligger steget före sina globala konkurrenter. 
 
‒ Det talas mycket om automation, robotisering och artificiell intelligens (AI) för närvarande. Det är roligt att få bekräftat att våra branscher ligger långt framme i tillämpning och utnyttjande av ny teknik i sina svenska verksamheter, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.
 
Kemiindustrin står för en femtedel av svensk tillverkningsindustri. Ungefär 70 procent av den totala produktionen går på export. Åren efter finanskrisen 2009 minskade antalet anställda med i genomsnitt tre procent/år och antalet sysselsatta har inte ökat under en lång följd av år trots att konjunkturen vänt upp. Men nu verkar trenden vara bruten.
 

‒ Ofta beskrivs ökad automation och robotisering som något som hotar anställningar, här visar vi att det är precis tvärtom. Bara genom att hänga med i den digitala utvecklingen kan svensk kemiindustri klara den globala konkurrensen och fortsätta anställa, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.

Men utvecklingen går fort när det handlar om att tillämpa den senaste digitala tekniken. Det är företagen väl medvetna om. För att vässa konkurrenskraft ytterligare vill 71 procent satsa på mjukvarubetonad uppväxling för styrning av redan automatiserade produktionsflöden. Drygt hälften planerar investeringar i automationsutrustning inom produktionen. En nästan lika stor andel kommer öka sina investeringar i fler robotar. Andra typer av investeringsplaner som nämns är ökade investeringar i affärssystemen, i bilddiagnostik och satsningar på automatisering av logistikflöden.

Företagen ser alltså en fortsatt stor potential att växla upp ytterligare. Det största och mest påtagliga hindret är bristen på kompetens inom IT- och programmeringsområdet. 7 av 10 företag nämner kompetensbrist som en avgörande tröskel för att kunna gå vidare i automationsambitionerna.

‒ I takt med utvecklingen blir högskolan allt viktigare för industrins kompetensförsörjning. Ofta saknar högre utbildning tillräcklig näringslivssamverkan och utbildning för yrkesverksamma. Det drabbar långsiktigt både anställningsbarhet och omställningsbarhet, men kanske framför allt industriföretagens konkurrenskraft. Därför välkomnar vi att regeringen nu gett Vinnova i uppdrag att ta fram korta högskolekurser på avancerad nivå för specialister, säger Greta Hjortzberg, ansvarig kompetensförsörjning, IKEM.

 

Kontakt

GretaHjortzberg

Ansvarig Kompetensförsörjning
Head of Competence Supply
Tel direkt: +46 10 455 38 56
Tel mobil: +46 72 519 93 52
Greta.Hjortzberg_258_v2.jpg

CarlEckerdal

Chefekonom
Chief Economist
Tel mobil: +46 70 497 11 98
CarlEckerdal_.jpg
Tillbaka Status, kvalitet och matchning, SKM, är ett nationellt ESF-projekt där Teknikcollege under tre år kommer att fokusera på angelägna utvecklingsfrågor för svensk industris kompetensförsörjning på lång sikt. För att industrin ska kunna fortsätta bidra till sysselsättning och välstånd är det mycket viktigt att det finns kvalificerade medarbetare för företagen att anställa.Läs mer

- Att vi tilldelats finansiellt stöd till en summa av 35 miljoner kronor innebär en enorm potential till vidare utveckling för alla engagerade inom Teknikcollege. Kopplat till våra tre områden kommer vi nu växla upp och intensifiera arbetet under projektets tre år. Det innebär att Teknikcollege, som redan idag är en stark och väl etablerad plattform inom kompetensförsörjning för industrin, kan engagera fler företag, fler kommuner samt skapa ett större engagemang hos både Industrirådet och de certifierade regionerna, säger Adela Martinovic, vd Riksföreningen Teknikcollege Sverige.

Projektet kommer att fokusera på tre viktiga områden:

  • Stärkt regional samordning.

Stärka kopplingen mellan industriföretagens kompetensbehov regionalt och tillgången på utbildning i regionen.

  • Ökad kvalitet i utbildning.

Stärka studenters anställningsbarhet genom att öka utbildningarnas relevans

  • Ökad kännedom och attraktionskraft för industrirelevanta utbildningar.

Identifiera och implementera en röd tekniktråd med rätt insatser mot rätt målgrupp i rätt tid.

Vad kan våra medlemsföretag/medlemmar få ut av SKM?

För industriföretag runt om i Sverige är vinsterna med Status, kvalitet och matchning många. Bland annat är ambitionen att ge företagen verktyg för att långsiktigt säkerställa behovet av kompetent arbetskraft. Förutom en ökad möjlighet till att styra utbildningar så att de motsvarar industrins framtida behov av kompetens, öppnas även arenor för att träffa framtida medarbetare.

Fem punkter om vad vi kan förvänta oss av SKM:

  • En röd tråd av insatser mot presumtiva studerande. Projektet ska resultera i att fler ungdomar söker yrkesutbildningar. Fokus på mentorskap genom samtliga utbildningsnivåer. Självklart omfattar detta även arbete med jämställdhet och mångfaldsinkludering.
     
  • Stöd för att öka företagens engagemang och påverkan inom Teknikcollege. Det ska finnas bra förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt med Teknikcollege och kompetensförsörjningsfrågor.
     
  • Möjlighet för företagen att arbeta med branschvalidering samt möjlighet för utbildningsanordnarna att fortbilda lärare i validering.
     
  • Smarta verktyg för ökad kvalitetsuppföljning för samverkan mellan företag och utbildning.
     
  • Verktyg för kvalitetssäkrad handledarutbildning och företagsförlagt lärande med fokus på trepartssamtal med företagshandledare, utbildningsanordnare och studerande.

 

Projektet drivs, samordnas och administreras av Riksföreningen Teknikcollege Sverige. För frågor kopplat till projektet, kontakta Johan Ståhl, johan.stahl@teknikcollege.se

Läs mer på Teknikcollege webbplats
 

Följ projektet i sociala medier #SKM

 

EU-kommissionen har föreslagit en förändring av tillståndslistan till REACH (Annex XIV) för fyra stycken ftalater: bis (2-ethylhexyl) ftalat (DEHP), dibutyl ftalat (DBP), benzyl butyl ftalat (BBP) och diisobutyl ftalat (DIBP). Detta leder till krav på tillstånd också för användning i material för livsmedelskontakt och i medicintekniska produkter. Förslaget är nu ute på remiss. Sista dag för att skicka in åsikter om konsultationen är den 6 augusti.Läs mer

Våra aktiviteter

Avtalskurs I-avtalet

27 sep 2018
Stockholm

Kurs i Krishantering

04 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

09-10-okt 2018
Stockholm

Kemikaliedagarna

17-18-okt 2018
Göteborg

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm

IKEM ALL-dag Norrköping

19 nov 2018
Norrköping

IKEM ALL-dag Karlskoga

20 nov 2018
Karlskoga