Tillbaka

Cirkulär ekonomi framtiden för kemiindustrin

20 oktober 2017
Svålen på julskinkan blir till bränsle för bilen, och plast bryts ned till sina beståndsdelar i ett plastreturraffinaderi. Många infallsvinklar finns på hur kemiindustrin kan bli mer cirkulär, för både miljöns och branschens skull.

Stora förändringar är att vänta för den europeiska kemiindustrin i samband med att drivkrafterna för att skapa en cirkulär ekonomi blir starkare i samhället. Utmaningarna är stora, men det finns också betydande affärsmöjligheter.

Detta är några av slutsatserna i en rapport som tagits fram av konsultföretaget Accenture på uppdrag av Cefic, den europeiska branschorganisationen för kemiindustrin. Rapporten utgjorde avstamp för ett seminarium i Stockholm den 5 oktober, arrangerat av den svenska branschorganisationen IKEM – Innovations- och kemiindustrierna, samt den finska motsvarigheten, Kemian Teollisuus.

- Den globala tillväxttakt vi har nu innebär att det kommer att krävas fyra gånger högre produktivitet år 2050, om inte världen ska göra av med mer resurser då än nu, säger Tomas Haglund på Accenture.

Därav behovet av en cirkulär ekonomi, ett begrepp som står för att material i möjligaste mån kan återanvändas och materialåtervinnas.

Konsulterna menar att det för kemiindustrin handlar om att i varje produktionssteg utnyttja den fulla potentialen i komponenter och material.

- Cirkulär ekonomi är än så länge ett europeiskt begrepp, men intresset ökar även globalt, säger Kari Herlevi på Sitra, finska riksdagens tankesmedja.

Kari var en av flera medverkande vid seminariet som framhöll att olika delar av samhället behöver samverka för att förverkliga visionen om en cirkulär ekonomi.

Potential i plaståtervinning

Ett initiativ som redan engagerar flera olika intressenter i samverkan är det planerade plastreturraffinaderiet i Stenungsund.

- Vi ser en stor potential för plaståtervinning. Genom att skapa en anläggning för kemisk återvinning kan vi producera helt ny plast av all sorts återvunnen plast utan att förlora kvalitet på vägen, berättar Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030, som är ett samarbete mellan fem kemiföretag i Stenungsund.

- Det finns utmaningar kring plastreturraffinaderiet i form av finansiering och tillgång till plastavfall, men de positiva effekterna på koldioxidutsläppen skulle bli stora, säger Elin.

Samverkan mellan branscher

Exempel på hur spillprodukter kan få nytt liv finns hos företaget Kraton, som för olika användningar framställer råtallolja, en biprodukt från skogsindustrin. Råtalloljan kan användas som ersättning för fossil olja.

- Vi kan till exempel producera ny asfalt med hjälp av tallolja och avskrap från skadade vägar, berättar Per Haglund på Kraton.

Per menar att det finns goda möjligheter för kemiindustrin att skapa alternativ till produkter som baseras på fossila råvaror.

Några andra exempel på cirkulär ekonomi inom kemiindustrin är Du Ponts fabrik för xylitol i Kotka, som baserar produktionen på spillprodukter från massa- och pappersindustrin. I Finland har drivmedelsföretaget St1 etablerat den första anläggningen som tillverkar biobränsle av sågspån. Företaget Neste använder teknik som gör det möjligt att återvinna nästan alla typer av fett till bränsle, liksom svenska Preem som tillverkar bränslen av rester från skogen.

Julskinka tankar bilen

En publikt lyckosam satsning hade premiär i Finland 2016 och upprepas i år. Det handlar om ”The Ham Trick”, där resterna från julskinka omvandlas till biobränsle.

- När 40.000 finska hushåll lämnade svålar och annat spill från skinkan i speciella behållare omvandlades det till 10.000 liter biodiesel med hjälp av kemiindustrin, berättar Maija Pohjakallio vid Kemian Teollisuus.

Kreativa lösningar välkomnas också av textilindustrin

- Vi är en klimatpåverkande bransch, bland annat på grund av stora mängder avfall. Vi satsar på utveckling, inte minst när det gäller återvinning av plagg som innehåller flera olika material, säger Cecilia Tall, generalsekreterare för Sveriges Textil- och Modeföretag, TEKO.

- Dagen visar att vägen mot ett samhälle där kemikalier och material återanvänds är möjligt,  och att intresset är högt från våra industrier. Det visar också praktiskt att vi behöver samarbeta internationellt för att nå dit. Både industrin och samhället behöver dock ta ett kliv framåt för att nå dit. IKEM ser fram emot fortsatt nordiskt samarbete på detta sätt som vi gjort idag säger Nils Hannerz,  forsknings- och innovationschef på IKEM.
 

 

Kontakt

NilsHannerz

Forsknings- och innovationschef
Head of research and innovation
Tel direkt: +46 10 455 38 85
Tel mobil: +46 70 325 30 07
Nils.Hannerz_258_v2.jpg
Tillbaka Status, kvalitet och matchning, SKM, är ett nationellt ESF-projekt där Teknikcollege under tre år kommer att fokusera på angelägna utvecklingsfrågor för svensk industris kompetensförsörjning på lång sikt. För att industrin ska kunna fortsätta bidra till sysselsättning och välstånd är det mycket viktigt att det finns kvalificerade medarbetare för företagen att anställa.Läs mer

- Att vi tilldelats finansiellt stöd till en summa av 35 miljoner kronor innebär en enorm potential till vidare utveckling för alla engagerade inom Teknikcollege. Kopplat till våra tre områden kommer vi nu växla upp och intensifiera arbetet under projektets tre år. Det innebär att Teknikcollege, som redan idag är en stark och väl etablerad plattform inom kompetensförsörjning för industrin, kan engagera fler företag, fler kommuner samt skapa ett större engagemang hos både Industrirådet och de certifierade regionerna, säger Adela Martinovic, vd Riksföreningen Teknikcollege Sverige.

Projektet kommer att fokusera på tre viktiga områden:

  • Stärkt regional samordning.

Stärka kopplingen mellan industriföretagens kompetensbehov regionalt och tillgången på utbildning i regionen.

  • Ökad kvalitet i utbildning.

Stärka studenters anställningsbarhet genom att öka utbildningarnas relevans

  • Ökad kännedom och attraktionskraft för industrirelevanta utbildningar.

Identifiera och implementera en röd tekniktråd med rätt insatser mot rätt målgrupp i rätt tid.

Vad kan våra medlemsföretag/medlemmar få ut av SKM?

För industriföretag runt om i Sverige är vinsterna med Status, kvalitet och matchning många. Bland annat är ambitionen att ge företagen verktyg för att långsiktigt säkerställa behovet av kompetent arbetskraft. Förutom en ökad möjlighet till att styra utbildningar så att de motsvarar industrins framtida behov av kompetens, öppnas även arenor för att träffa framtida medarbetare.

Fem punkter om vad vi kan förvänta oss av SKM:

  • En röd tråd av insatser mot presumtiva studerande. Projektet ska resultera i att fler ungdomar söker yrkesutbildningar. Fokus på mentorskap genom samtliga utbildningsnivåer. Självklart omfattar detta även arbete med jämställdhet och mångfaldsinkludering.
     
  • Stöd för att öka företagens engagemang och påverkan inom Teknikcollege. Det ska finnas bra förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt med Teknikcollege och kompetensförsörjningsfrågor.
     
  • Möjlighet för företagen att arbeta med branschvalidering samt möjlighet för utbildningsanordnarna att fortbilda lärare i validering.
     
  • Smarta verktyg för ökad kvalitetsuppföljning för samverkan mellan företag och utbildning.
     
  • Verktyg för kvalitetssäkrad handledarutbildning och företagsförlagt lärande med fokus på trepartssamtal med företagshandledare, utbildningsanordnare och studerande.

 

Projektet drivs, samordnas och administreras av Riksföreningen Teknikcollege Sverige. För frågor kopplat till projektet, kontakta Johan Ståhl, johan.stahl@teknikcollege.se

Läs mer på Teknikcollege webbplats
 

Följ projektet i sociala medier #SKM

 

EU-kommissionen har föreslagit en förändring av tillståndslistan till REACH (Annex XIV) för fyra stycken ftalater: bis (2-ethylhexyl) ftalat (DEHP), dibutyl ftalat (DBP), benzyl butyl ftalat (BBP) och diisobutyl ftalat (DIBP). Detta leder till krav på tillstånd också för användning i material för livsmedelskontakt och i medicintekniska produkter. Förslaget är nu ute på remiss. Sista dag för att skicka in åsikter om konsultationen är den 6 augusti.Läs mer

Våra aktiviteter

Avtalskurs I-avtalet

27 sep 2018
Stockholm

Kurs i Krishantering

04 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

09-10-okt 2018
Stockholm

Kemikaliedagarna

17-18-okt 2018
Göteborg

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm

IKEM ALL-dag Norrköping

19 nov 2018
Norrköping

IKEM ALL-dag Karlskoga

20 nov 2018
Karlskoga