Tillbaka

Cirkulär ekonomi framtiden för kemiindustrin

20 oktober 2017
Svålen på julskinkan blir till bränsle för bilen, och plast bryts ned till sina beståndsdelar i ett plastreturraffinaderi. Många infallsvinklar finns på hur kemiindustrin kan bli mer cirkulär, för både miljöns och branschens skull.

Stora förändringar är att vänta för den europeiska kemiindustrin i samband med att drivkrafterna för att skapa en cirkulär ekonomi blir starkare i samhället. Utmaningarna är stora, men det finns också betydande affärsmöjligheter.

Detta är några av slutsatserna i en rapport som tagits fram av konsultföretaget Accenture på uppdrag av Cefic, den europeiska branschorganisationen för kemiindustrin. Rapporten utgjorde avstamp för ett seminarium i Stockholm den 5 oktober, arrangerat av den svenska branschorganisationen IKEM – Innovations- och kemiindustrierna, samt den finska motsvarigheten, Kemian Teollisuus.

- Den globala tillväxttakt vi har nu innebär att det kommer att krävas fyra gånger högre produktivitet år 2050, om inte världen ska göra av med mer resurser då än nu, säger Tomas Haglund på Accenture.

Därav behovet av en cirkulär ekonomi, ett begrepp som står för att material i möjligaste mån kan återanvändas och materialåtervinnas.

Konsulterna menar att det för kemiindustrin handlar om att i varje produktionssteg utnyttja den fulla potentialen i komponenter och material.

- Cirkulär ekonomi är än så länge ett europeiskt begrepp, men intresset ökar även globalt, säger Kari Herlevi på Sitra, finska riksdagens tankesmedja.

Kari var en av flera medverkande vid seminariet som framhöll att olika delar av samhället behöver samverka för att förverkliga visionen om en cirkulär ekonomi.

Potential i plaståtervinning

Ett initiativ som redan engagerar flera olika intressenter i samverkan är det planerade plastreturraffinaderiet i Stenungsund.

- Vi ser en stor potential för plaståtervinning. Genom att skapa en anläggning för kemisk återvinning kan vi producera helt ny plast av all sorts återvunnen plast utan att förlora kvalitet på vägen, berättar Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030, som är ett samarbete mellan fem kemiföretag i Stenungsund.

- Det finns utmaningar kring plastreturraffinaderiet i form av finansiering och tillgång till plastavfall, men de positiva effekterna på koldioxidutsläppen skulle bli stora, säger Elin.

Samverkan mellan branscher

Exempel på hur spillprodukter kan få nytt liv finns hos företaget Kraton, som för olika användningar framställer råtallolja, en biprodukt från skogsindustrin. Råtalloljan kan användas som ersättning för fossil olja.

- Vi kan till exempel producera ny asfalt med hjälp av tallolja och avskrap från skadade vägar, berättar Per Haglund på Kraton.

Per menar att det finns goda möjligheter för kemiindustrin att skapa alternativ till produkter som baseras på fossila råvaror.

Några andra exempel på cirkulär ekonomi inom kemiindustrin är Du Ponts fabrik för xylitol i Kotka, som baserar produktionen på spillprodukter från massa- och pappersindustrin. I Finland har drivmedelsföretaget St1 etablerat den första anläggningen som tillverkar biobränsle av sågspån. Företaget Neste använder teknik som gör det möjligt att återvinna nästan alla typer av fett till bränsle, liksom svenska Preem som tillverkar bränslen av rester från skogen.

Julskinka tankar bilen

En publikt lyckosam satsning hade premiär i Finland 2016 och upprepas i år. Det handlar om ”The Ham Trick”, där resterna från julskinka omvandlas till biobränsle.

- När 40.000 finska hushåll lämnade svålar och annat spill från skinkan i speciella behållare omvandlades det till 10.000 liter biodiesel med hjälp av kemiindustrin, berättar Maija Pohjakallio vid Kemian Teollisuus.

Kreativa lösningar välkomnas också av textilindustrin

- Vi är en klimatpåverkande bransch, bland annat på grund av stora mängder avfall. Vi satsar på utveckling, inte minst när det gäller återvinning av plagg som innehåller flera olika material, säger Cecilia Tall, generalsekreterare för Sveriges Textil- och Modeföretag, TEKO.

- Dagen visar att vägen mot ett samhälle där kemikalier och material återanvänds är möjligt,  och att intresset är högt från våra industrier. Det visar också praktiskt att vi behöver samarbeta internationellt för att nå dit. Både industrin och samhället behöver dock ta ett kliv framåt för att nå dit. IKEM ser fram emot fortsatt nordiskt samarbete på detta sätt som vi gjort idag säger Nils Hannerz,  forsknings- och innovationschef på IKEM.
 

 

Kontakt

NilsHannerz

Forsknings- och innovationschef
Head of research and innovation
Tel direkt: +46 10 455 38 85
Tel mobil: +46 70 325 30 07
Nils.Hannerz_258_v2.jpg
Tobias Jansson och Oscar Forsman, elever på Umeå Arkitekthögskola är vinnare av
Tobias Jansson och Oscar Forsman, elever på Umeå Arkitekthögskola är vinnare av "Nya ögon på plast i arkitekturen"
Tillbaka Tobias Jansson och Oscar Forsman, elever på Umeå Arkitekthögskola är vinnare av "Nya ögon på plast i arkitekturen", tävlingen för arkitekturstudenter som IKEM arrangerar tillsammans med Nordbygg. Det vinnande bidraget Paviljong kommer att uppföras på Stockholmsmässans entrétorg och fungera som café och mötesplats under Nordbygg, 10-13 april. Läs mer
"Nya ögon på plast i arkitekturen" genomförs med stöd av Sveriges Arkitekter och studenternas uppgift var att utforma ett café helt byggt i plast. Totalt inkom 18 tävlingsbidrag från Lunds Tekniska Högskola, Luleå Tekniska Universitet, Umeå Arkitekthögskola och Chalmers.
 
Under hösten 2017 genomförde IKEM och flera plastföretag även inspirationsföreläsningar för studenterna som förberedelse för tävlingen. Det vinnande bidraget är utformat av Oscar Forsman och Tobias Jansson som nu får se sin idé bli verklighet på Nordbygg.
 

I sin motivering skriver juryn bland annat:

”Enkelheten i förslaget är också det som åstadkommer dess pampiga resultat. Alla funktioner är snyggt integrerade och helheten övertygar som tillfällig paviljong. Med avstamp i den klassiska ordningen skapas en innergård med pelare som konsekvent förhåller sig till den strikt geometriska grundidén. […] Stabilitet och låg vikt gör det enkelt att föreställa sig hur caféet levereras i ett platt paket: en storslagen pelarsal som lika snabbt kan byggas upp som plockas ner igen.” 
 
- Det var väldigt roligt och spännande att få se och ta del av studenternas förslag, att bygga i plast ger ju verkligen utrymme för kreativitet, säger Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM, som sitter i juryn för tävlingen.
 

Schysst plattform

Oscar och Tobias är båda mycket positiva till tävlingen och menar att de själva lärt sig en hel del nytt om plast efter att ha deltagit.
 
– Tävlingen känns som en schysst plattform för studenter att närma sig olika material på, likaså att viga en paviljong helt åt ett material, menar Oscar Forsman.
 
– Plast har egna unika egenskaper och vi tror därför att det är ett material som alltid kommer att finnas som en del i arkitekturen, säger Tobias Jansson.
 
Det vinnande förslaget belönas med 20.000 kronor och med att caféet uppförs på Nordbygg 2018. I vinsten ingår även studieresa till några av IKEM:s medlemsföretag.
 

Läs mer på  Arkitekt.se och ta del av det fullständiga juryutlåtandet


Vill du vara med när det är dags för prisutdelning? 

Här hittar du programmet och anmälan till minglet:
Torsdag 12 april, 16.00- ca 18.30

Ett samtal om plastens roll i arkitekturen mellan Andreas Martin-Löf, arkitekt SAR/MSA, Andreas Martin Löf Arkitekter, Johannes Karlström, arkitekt SIR/MSA, Note Design Studio och Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM

16.30-17.00 Prisutdelning
 
17.00-18.00 Mingel i caféet. 

Anmäl dig till minglet här

 

Våra aktiviteter

Träffpunkt IKEM Göteborg

05 mar 2018
Göteborg

Träffpunkt IKEM Växjö

06 mar 2018
Växjö

Branschträff Malmö

13 mar 2018
Malmö

Chefs- och ledarskapsutbildning

13-14-mar 2018
Stockholm/Bromma Åkeshovs Slott

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

14 mar 2018
Göteborg

Träffpunkt IKEM Stockholm

14 mar 2018
Stockholm

Träffpunkt IKEM Malmö

15 mar 2018
Malmö