Tillbaka

Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida utmaningar

11 oktober 2017
Industrins ekonomiska råd,IER, argumenterar i sin senaste rapport att det inte finns något bättre än Industriavtalet när det gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Rapporten Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida utmaningar, presenterades på World Trade Center i Stockholm den 9 oktober. Bakgrunden till rapporten är Industriavtalets 20-åriga historia och den stora betydelse som avtalet haft för svensk lönebildning. I rappoten tar IER även upp historia, dess stora betydelse för svensk lönebildning och att samtidigt viss kritik under senare tid riktats mot Industriavtalet.

Vid presentation av rapporten på World Trade Center i Stockholm inledde Cecilia Hermansson, ekonomie doktor och ordförande för IER, med att tydliggöra att det i Sverige ofta felaktigt talas om "avindustrialisering". Begreppet är direkt missvisande sett till att industrin sysselsätter ett stort antal kringtjänster som tidigare helt tillhörde industrin men idag har outsourcat. Dessa tjänster tillhör i allra högsta grad fortfarande industrin men syns inte i statistiken. För varje anställd inom industrin skapas ytterligare drygt en anställning (1,14 anställda per anställd inom industrin). 
 
Industrins ekonomiska råd argumenterar för att det inte finns något som bättre ersätter Industriavtalet vad gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Kritiken mot Industriavtalet har på senare tid handlat om att det inte går att avsätta mer lön till vissa yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Det är felaktigt enligt IER och så kallade relativitetsjusteringar kan göras, eller särskilda satsningar, i och med att kollektivavtalen medger den flexibiliteten redan idag. Industrinormen sätter inte övre gränser för marknadsdrivna lönejusteringar. 
 
IER ser en svag tillväxt för industrin över tid men saknar en ökad produktivitet, vilket är oroande. Nya teknologier stärker produktiviteten överlag i Sverige och svenska industriföretag bör därför öka satsningarna på ny teknik. 
 
Slutligen avhandlas arbetskraftsbristen inom industrin som en utmaning. Det sker en succesiv kvalificeringsuppgradering inom industrin där det krävs allt högre kvalifikationer hos de anställda. Detta samtidigt som industrin har en åldrande arbetskraft med 100.000 anställda som inom några år går i pension. IER lyfter särskilt att det behövs fler ingenjörer i framtiden och att internationell rekrytering bör bejakas för att hantera kompetensbristen. 
 
 

Läs pressmeddelandet från Industrins Ekonomiska Råd

 

Gör det inte svårare för äldre att jobba längre
Gör det inte svårare för äldre att jobba längre
Tillbaka Riksdagens pensionsgrupp diskuterar en höjning av Las-åldern från 67 till 69 år. Det hämmar viljan att anställa äldre bland våra medlemsföretag, säger Carola Lemne vd och Peter Jeppsson vice vd Svenskt Näringsliv.Läs mer

Sverige lider brist på arbetskraft. När företagen har svårt att hitta rätt medarbetare vill de behålla eller anställa fler äldre medarbetare vars kompetens ofta är mycket värdefull. Men nu hotar ett förslag i riksdagens pensionsgrupp att göra det svårare för äldre att fortsätta i arbetslivet. Pensionsgruppen överväger ett förslag om att höja den så kallade Las-åldern från 67 till 69 år. Det kan låta bra på pappret, men om förslaget blir verklighet kommer det att motverka sitt syfte. Företagens vilja att anställa äldre kommer att minska, inte öka.

Läs artikeln Gör det inte svårare för äldre att jobba längre

 

Källa: Svenskt Näringsliv

Våra aktiviteter

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

16-17-okt 2017
Stockholm

Exponeringsscenarier

17-18-okt 2017
Stockholm

Träffpunkt IKEM Växjö

20 okt 2017
Växjö

Träffpunkt IKEM Jönköping

23 okt 2017
Jönköping

Träffpunkt IKEM Göteborg

24 okt 2017
Göteborg

Träffpunkt IKEM Örebro

26 okt 2017
Örebro

Klimatklivet - Informationsträff

07 nov 2017
Göteborg