Tillbaka

EU:s statsstödsregler måste stödja svensk industri

19 februari 2014
Den 14 februari avslutades EU kommissionens publika konsultation av ett förslag till riktlinjer för statsstöd inom Energi och Miljö. Riktlinjerna har stor betydelse för den internationellt konkurrensutsatta industrin eftersom det i slutändan handlar om kostnader som företag utanför Sverige inte behöver bära.

– Mot bakgrund av den allt mer hårdnande konkurrensen från regioner i världen med relativt sett lägre energi- och råvarukostnader, är det absolut nödvändigt att det finns utrymme i statsstödsreglerna för nedsättningar och undantag för energiintensiv industri till följd av kostnader som följer av en ambitiös miljöagenda inom EU, säger Mikael Möller, Näringspolitisk chef på IKEM.

IKEM anser att definitionen av energiintensiva företag, och det faktum att sådana företag anses skyddsvärda i energiskattedirektivet, måste tas hänsyn till i förslaget till statsstödsriktlinjer.

– Den energiintensiva industrin lever på den globalt konkurrensutsatta marknadens villkor och är särskilt känsliga för ensidiga kostnadsökningar som inte bärs av deras konkurrenter, säger Mikael Möller. Det gällande energiskattedirektivet tar hänsyn till detta och det är viktigt att utformningen av de föreslagna riktlinjerna på statsstödssidan är konsekvent i förhållande till den utgångspunkten, oavsett utformningen av de statsstöd som ska bedömas framöver. Industrin är en viktig möjliggörare av hållbar utveckling. Att aktivt främja den internationella konkurrenskraften för våra företag är ett måste om vi vill se utveckling, investeringar i svensk industri och i slutändan en ökad hållbarhet.

I förslaget från EU kommissionen görs ingen skillnad mellan certifikatsystem för finansiering av förnybar elproduktion som utgör statsstöd och sådana certifikatsystem som inte utgör statsstöd och därmed faller utanför tillämpningen för den föreslagna regleringen.

– Det är viktigt att tydligt konstatera att det svensk-norska elcertifikatsystemet, med stöd i befintlig rättspraxis, inte utgör något statsstöd, avslutar Mikael Möller.

Tillbaka Industrins ekonomiska råd,IER, argumenterar i sin senaste rapport att det inte finns något bättre än Industriavtalet när det gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Rapporten Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida utmaningar, presenterades på World Trade Center i Stockholm den 9 oktober. Bakgrunden till rapporten är Industriavtalets 20-åriga historia och den stora betydelse som avtalet haft för svensk lönebildning. I rappoten tar IER även upp historia, dess stora betydelse för svensk lönebildning och att samtidigt viss kritik under senare tid riktats mot Industriavtalet. Läs mer
Vid presentation av rapporten på World Trade Center i Stockholm inledde Cecilia Hermansson, ekonomie doktor och ordförande för IER, med att tydliggöra att det i Sverige ofta felaktigt talas om "avindustrialisering". Begreppet är direkt missvisande sett till att industrin sysselsätter ett stort antal kringtjänster som tidigare helt tillhörde industrin men idag har outsourcat. Dessa tjänster tillhör i allra högsta grad fortfarande industrin men syns inte i statistiken. För varje anställd inom industrin skapas ytterligare drygt en anställning (1,14 anställda per anställd inom industrin). 
 
Industrins ekonomiska råd argumenterar för att det inte finns något som bättre ersätter Industriavtalet vad gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Kritiken mot Industriavtalet har på senare tid handlat om att det inte går att avsätta mer lön till vissa yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Det är felaktigt enligt IER och så kallade relativitetsjusteringar kan göras, eller särskilda satsningar, i och med att kollektivavtalen medger den flexibiliteten redan idag. Industrinormen sätter inte övre gränser för marknadsdrivna lönejusteringar. 
 
IER ser en svag tillväxt för industrin över tid men saknar en ökad produktivitet, vilket är oroande. Nya teknologier stärker produktiviteten överlag i Sverige och svenska industriföretag bör därför öka satsningarna på ny teknik. 
 
Slutligen avhandlas arbetskraftsbristen inom industrin som en utmaning. Det sker en succesiv kvalificeringsuppgradering inom industrin där det krävs allt högre kvalifikationer hos de anställda. Detta samtidigt som industrin har en åldrande arbetskraft med 100.000 anställda som inom några år går i pension. IER lyfter särskilt att det behövs fler ingenjörer i framtiden och att internationell rekrytering bör bejakas för att hantera kompetensbristen. 
 
 

Läs pressmeddelandet från Industrins Ekonomiska Råd

 

Våra aktiviteter

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

16-17-okt 2017
Stockholm

Exponeringsscenarier

17-18-okt 2017
Stockholm

Träffpunkt IKEM Växjö

20 okt 2017
Växjö

Träffpunkt IKEM Jönköping

23 okt 2017
Jönköping

Träffpunkt IKEM Göteborg

24 okt 2017
Göteborg

Träffpunkt IKEM Örebro

26 okt 2017
Örebro

Klimatklivet - Informationsträff

07 nov 2017
Göteborg