Tillbaka

Felaktig debatt om plastkassar

20 februari 2014
Användningen av plastkassar inom EU debatteras för fullt sedan Kommissionen presenterade ett förslag i november om att användningen av tunna plastkassar skulle minska. IKEM och Svenskt Näringsliv anser att det hade varit bättre att diskutera behovet av ökad insamling och återvinning av plastkassarna, och andra förpackningar, vid revideringen av förpackningsdirektivet.

Enligt Kommissionen är syftet med förslaget att minska nedskräpningen och få en mer effektiv resursanvändning. I vissa medlemsländer används tunna och dåliga plastkassar som leder till högre användning eftersom kassarna inte håller för så många varor. Dessutom saknas en bra avfallshantering i många länder och avfallet läggs på deponi.

– Problemet med nedskräpning borde istället hanteras genom bättre avfallshantering och ändrade attityder, säger Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM. Om EU börjar förbjuda eller minska användningen av produkter som vissa medborgare slänger i miljön slår man in på en felaktig väg. Vilka produkter står i så fall näst på tur att förbjudas?

Ärendet är speciellt viktigt för Sverige eftersom Kommissionens förslag inte tar hänsyn till den teknikutveckling som har skett med plastkassarna här. Kommissionen vill minska användningen av plastkassar som är under 0,05 millimeter tjocka. Detta beror på att Kommissionen tror att plastkassar som är tunnare inte går att återanvända. Detta stämmer dock inte. Svenska plastkassar i dagligvarubutikerna är mellan 0,035 och 0,038 millimeter tjocka, och de är både mycket hållbara och går att återanvända många gånger. Det beror på att de tillverkas i plasten LDPE (=lågdensitetspolyeten) som är segare och rivtåligare än de engångspåsar som används i många andra EU-länder och som tillverkas av HDPE (högdensitetspolyeten). Dessa är oftast under 30 mikrometer.

– Det är mycket viktigt att åtminstone gränsen för ”tunna plastkassar” ändras till 0,030 millimeter i Kommissionens förslag., säger Lena Lundberg. Det är onödigt med tjockare plastpåsar än vad vi har i Sverige. Förslaget skulle därför backa utvecklingen här många år tillbaka i tiden eftersom plastpåsarna skulle bli tjockare. Det skulle öka resursåtgången istället för att minska den.

En annan viktig fråga för Svenskt Näringsliv är att Kommissionen nu vill öppna upp för nationella åtgärder, som förbud. Det strider mot principen om en fungerande inre marknad som är en av grundbultarna i EU-samarbetet och viktig för Sveriges och EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Det finns bättre sätt att hantera problemet med nedskräpning än förbud, som att bättre implementera nuvarande lagstiftning, ändra attityderna, bättre avfallshantering och ökad återvinning.

I Norden använder vi redan färre plastpåsar per person än EU-genomsnittet och vi återanvänder dem ofta, antingen när vi handlar eller som soppåse. I Sverige omfattas också plastpåsarna av insamlingssystemet för plastförpackningar. De plastpåsar som samlas in återvinns till nya plastpåsar.

– Att reglera plastpåsarna självständigt från annat avfall är ingen genomtänkt strategi. Det hade varit mycket bättre att fokusera på att genomföra befintlig EU- lagstiftning på avfallsområdet, särskilt i de länder som fortfarande lägger sopor på deponier, säger Lena.

Ur ett livscykelperspektiv är bärkassar av plast ofta det mest resurseffektiva alternativet, speciellt när de återanvänds. Det har flera oberoende och statliga undersökningar visat. Dessutom är de lätta, hygieniska och vattentäta, vilket gör dem mycket praktiska för transporten av varor hem från affären. Och sedan kan de användas som soppåsar.

IKEM deltog på Miljödepartementets remissmöte den 27 januari och har sedan både deltagit i arbetet med Svenskt Näringslivs remissvar och skrivit ett eget. Länkar till remissvaren.
Även EU-parlamentet diskuterar användningen av plastkassar och det råder delade meningar. Vissa parlamentariker vill se förbud och avgifter i syfte att minska plastpåsarna i detaljhandeln med upp till 80 procent. Andra tycker inte att förbud är en rimlig lösning på nedskräpningen utan avgifter är ett bättre sätt att uppmuntra en ansvarsfull konsumtion. Det är viktigt att den inre marknaden är öppen för produkter som bevisligen är hållbara, såsom bärkassar i plast.

Parlamentariker från Italien vill att biologiskt nedbrytbara påsar som kan användas för matavfall skall undantas från avgifter. Det beror på att biologiskt nedbrytbara plaster håller på att bli en betydande exportprodukt för Italien.

Nu pågår ansträngningar att hitta en kompromiss som både miljöutskottet och industriutskottet kan ställa sig bakom. I annat fall kommer EU-parlamentet att avgöra frågan i plenum, där ärendet kommer upp i början av mars. Om förhandlingarna med kommissionen sedan blir framgångsrika kan det finnas ett färdigt förslag att ta ställning till när miljöministrarna träffas 12 juni.

IKEM: Kommentarer på kommissionens förslag om plastkassar 2014-02-12

Svenskt Näringsliv: Kommentarer på kommissionens förslag om plastkassar 2014-02-12

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-1017_sv.htm

http://ec.europa.eu/environment/waste/packaging/legis.htm#plastic_bags

Kontakt
LenaLundberg, Ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM
Tel direkt: +46 10 455 38 65
Tel mobil: +46 70 662 93 31
E-post: Lena Lundberg

Kontakt

LenaLundberg

Ansvarig plastråvarufrågor
Head public affairs plastics
Tel direkt: +46 10 455 38 65
Tel mobil: +46 70 662 93 31
lena-lundberg.jpg
Skärpt elnätsreglering välkomnas av basindustrin
Skärpt elnätsreglering välkomnas av basindustrin
Tillbaka Under ett seminarium den 8 juni presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei) sitt preliminära förslag på en skärpt elnätsreglering för perioden 2020-2023 med syfte att säkerställa rimliga avgifter för elnätskunderna. SKGS välkomnar att Ei fått regeringsuppdraget och den översyn av reglerna som nu genomförs.
Läs mer

Regeringen kräver skärpt elnätsreglering 

 
På uppdrag av regeringen har Ei presenterat ett preliminärt förslag på nya och ändrade regler för elnätsföretagens intäktsramar inför perioden 2020–2023. Bakgrunden är en rad rättsliga avgöranden som visar att den nuvarande nätregleringen gör det möjligt för de svenska elnätföretagen att ta ut orimligt höga nätavgifter av elkunderna. Mot denna bakgrund konstaterade energiminister Ibrahim Baylan (S) under slutet av 2016 att en skärpning av dagens elnätsreglering måste komma till stånd.
 
Uppdraget går ut på att föreslå regelförändringar som säkerställer att nätföretagens avkastning från sin verksamhet begränsas till vad som är rimligt. Ei ska också se över vilka bestämmelser i ellagen i stort som också behöver förändras samt utreda drivkraften bakom nätföretagens gjorda och planerade nätinvesteringar.
 
– Elnäten är en del av den grundläggande infrastrukturen i samhället och fyller en viktig funktion för både elanvändare och -producenter. Vi uppfattar en tydlig politisk vilja att att göra ett omtag för att se till att regleringen faktiskt begränsar nätavgifterna till vad som är rimligt, säger Mikael Möller, näringspolitisk chef på IKEM och den som leder SKGS arbete med elnätsfrågor.
 

Kundperspektivet behöver stärkas 

 
Tanken bakom dagens nätreglering är att staten vill kunna garantera kunderna en stabil överföring av el till så låga kostnader som möjligt samt att regleringen ska fungera som en garanti mot att nätbolagen tar ut övervinster.
 
– Den tanken är bärande för att regleringen ska leda rätt. Därför anser SKGS att det är nödvändigt att skriva in i ellagen att regleringens främsta uppgift är att beakta nätkundernas intresse av en stabil och säker överföring av el till en så låg kostnad som möjligt, säger Mikael Möller.
 

Monopolställningen måste begränsa nätföretagens vinster  

 
En viktig utgångspunkt är att nätverksamhet bedrivs med stöd av ett naturligt och juridiskt monopol. Nätkunder som är missnöjda med de tjänster eller avgifter som ett nätbolag erbjuder kan inte vända sig till ett annat nätföretag. Eftersom det inte finns någon konkurrens på nätmarknaden och risken för monopolprissättning är tydlig måste regleringen ha förmåga att skydda kunderna.
 
Från ett kundperspektiv är det naturligt med en incitamentsreglering, som driver nätföretagen att prestera upp till den nivå som krävs av dem. Ett nätföretag som inte når upp till de krav som ställs bör i konsekvens med detta fråntas rätten till full kostnadstäckning.
 
Om ett nätföretag genomför investeringar i elnätet som går utöver de krav som ställs är det enligt Mikael Möller inte heller självklart att kunderna ska betala mer.  Investeringar som sker i ett monopol sker till mycket låg risk och garanterar nätföretaget en avkastning. Därför är den naturliga utgångspunkten att nätmonopolet ska leverera mot de krav som samhället ställer, varken mer eller mindre.
 
– Vi tycker att Ei:s aviserade föreskriftsarbete inom området täcker en rad intressanta områden. Såväl tekniska krav som administrativ effektivitet, samt kombinationer av dessa två, bör studeras. Återigen är det viktigt att vi i sammanhanget tar hänsyn till nätföretagens monopolsituation, säger Mikael Möller. 
 

Ei behöver rätt verktyg för att säkra låga kostnader 

 
SKGS anser det principiellt riktigt att Ei gör en bedömning och fastställer intäktsramen för nätföretagen utifrån uppgifterna som de lämnar till myndigheten, snarare än att nätföretagen ansöker om godkännande för en av dem uträknad intäktsram.
 
– Rent principiellt anser vi att det här förslaget är rätt. Det centrala i ett kundperspektiv är dock Ei:s möjligheter att bedöma om nätföretagens uppgifter ligger i linje med en stabil och säker överföring av el till lägsta kostnad för kund. Därför anser SKGS att Ei måste få de resurser och objektiva måttstockar som behövs för att göra denna bedömning, säger Mikael Möller.
 
Förhandsregleringens uppbyggnad innebär att avstämning ska ske mellan tillsynsperioderna och att avvikelser från fastställd intäktsram och faktiskt uttagna avgifter regleras i den följande tillsynsperioden. SKGS anser att en grundläggande förutsättning för att den ordningen ska vara acceptabel i ett kundperspektiv är att det endast kan avse faktiskt genomförda investeringar i elnätet. SKGS anser vidare att det i ett kundperspektiv är rätt att begränsa nätföretagens möjligheter att föra vidare underskott i verksamheten och stödjer också Ei:s förslag om att ett överuttag inte ska förfalla efter en tillsynsperiod.
 
– Det är rätt att överuttag av kunderna inte ska förfalla efter en tillsynsperiod. Samtidigt är det inte acceptabelt att ett nätföretag regelmässigt överdebiterar sina kunder. Vid en sådan situation kan inte en sanktionsavgift som tillfaller staten gottgöra de överdebiterade kunderna. SKGS anser att det enda rimliga i sådan situation är att kunderna får rätt till direkt återbetalning av överdebiterat belopp, säger Mikael Möller.
 

Inte samhällets intresse att kunderna bär nätföretagens risker 

 
SKGS delar också Ei:s bedömning att förutsättningen för en fungerande reglering är att nätföretagen har koll på sina anläggningar och rapporterar in korrekta uppgifter. Mikael Möller menar att det knappast ligger i samhällets intresse att ta risken för nätbolagens bristande kunskaper om den egna verksamheten.
 
– Det är självklart att felaktiga uppgifter från nätföretagen som leder till en för hög intäktsram ska kunna ändras i sänkande riktning, precis som Ei föreslår, säger Mikael Möller. 
 
Avslutningsvis anser SKGS att en analys av konsekvenserna för kunderna är viktig för att kunna bedöma Ei:s förslag ur ett kundperspektiv. Ett led i en sådan analys är enligt SKGS att utreda vad intäktsramarna skulle ha blivit för 2016–2019, om Ei:s nya förslag hade tillämpats redan då.
 
Ei ska lämna sitt slutgiltiga förslag på en ändrad nätreglering till regeringen senast 23 oktober 2017.
 

Här kan du läsa SKGS synpunkter på Elnätsregleringen
 

Läs mer om SGS här på www.skgs.org

 

 

Våra aktiviteter

IKEM:s kurs i arbetsmiljö Chefen och arbetsmiljön

05 sep 2017
Malmö

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

12 sep 2017
Malmö

Innovationsutbildning

15 sep 2017
Stockholm respektive via webb

MBL-förhandlingen - kurs i ikem regi

20 sep 2017
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

03-04-okt 2017
Stockholm

Avtalskurs I-avtalet (fd Allokemisk industri)

11 okt 2017
Stockholm

Kurs i Krishantering

12 okt 2017
Stockholm