Tillbaka

Felaktig debatt om plastkassar

20 februari 2014
Användningen av plastkassar inom EU debatteras för fullt sedan Kommissionen presenterade ett förslag i november om att användningen av tunna plastkassar skulle minska. IKEM och Svenskt Näringsliv anser att det hade varit bättre att diskutera behovet av ökad insamling och återvinning av plastkassarna, och andra förpackningar, vid revideringen av förpackningsdirektivet.

Enligt Kommissionen är syftet med förslaget att minska nedskräpningen och få en mer effektiv resursanvändning. I vissa medlemsländer används tunna och dåliga plastkassar som leder till högre användning eftersom kassarna inte håller för så många varor. Dessutom saknas en bra avfallshantering i många länder och avfallet läggs på deponi.

– Problemet med nedskräpning borde istället hanteras genom bättre avfallshantering och ändrade attityder, säger Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM. Om EU börjar förbjuda eller minska användningen av produkter som vissa medborgare slänger i miljön slår man in på en felaktig väg. Vilka produkter står i så fall näst på tur att förbjudas?

Ärendet är speciellt viktigt för Sverige eftersom Kommissionens förslag inte tar hänsyn till den teknikutveckling som har skett med plastkassarna här. Kommissionen vill minska användningen av plastkassar som är under 0,05 millimeter tjocka. Detta beror på att Kommissionen tror att plastkassar som är tunnare inte går att återanvända. Detta stämmer dock inte. Svenska plastkassar i dagligvarubutikerna är mellan 0,035 och 0,038 millimeter tjocka, och de är både mycket hållbara och går att återanvända många gånger. Det beror på att de tillverkas i plasten LDPE (=lågdensitetspolyeten) som är segare och rivtåligare än de engångspåsar som används i många andra EU-länder och som tillverkas av HDPE (högdensitetspolyeten). Dessa är oftast under 30 mikrometer.

– Det är mycket viktigt att åtminstone gränsen för ”tunna plastkassar” ändras till 0,030 millimeter i Kommissionens förslag., säger Lena Lundberg. Det är onödigt med tjockare plastpåsar än vad vi har i Sverige. Förslaget skulle därför backa utvecklingen här många år tillbaka i tiden eftersom plastpåsarna skulle bli tjockare. Det skulle öka resursåtgången istället för att minska den.

En annan viktig fråga för Svenskt Näringsliv är att Kommissionen nu vill öppna upp för nationella åtgärder, som förbud. Det strider mot principen om en fungerande inre marknad som är en av grundbultarna i EU-samarbetet och viktig för Sveriges och EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Det finns bättre sätt att hantera problemet med nedskräpning än förbud, som att bättre implementera nuvarande lagstiftning, ändra attityderna, bättre avfallshantering och ökad återvinning.

I Norden använder vi redan färre plastpåsar per person än EU-genomsnittet och vi återanvänder dem ofta, antingen när vi handlar eller som soppåse. I Sverige omfattas också plastpåsarna av insamlingssystemet för plastförpackningar. De plastpåsar som samlas in återvinns till nya plastpåsar.

– Att reglera plastpåsarna självständigt från annat avfall är ingen genomtänkt strategi. Det hade varit mycket bättre att fokusera på att genomföra befintlig EU- lagstiftning på avfallsområdet, särskilt i de länder som fortfarande lägger sopor på deponier, säger Lena.

Ur ett livscykelperspektiv är bärkassar av plast ofta det mest resurseffektiva alternativet, speciellt när de återanvänds. Det har flera oberoende och statliga undersökningar visat. Dessutom är de lätta, hygieniska och vattentäta, vilket gör dem mycket praktiska för transporten av varor hem från affären. Och sedan kan de användas som soppåsar.

IKEM deltog på Miljödepartementets remissmöte den 27 januari och har sedan både deltagit i arbetet med Svenskt Näringslivs remissvar och skrivit ett eget. Länkar till remissvaren.
Även EU-parlamentet diskuterar användningen av plastkassar och det råder delade meningar. Vissa parlamentariker vill se förbud och avgifter i syfte att minska plastpåsarna i detaljhandeln med upp till 80 procent. Andra tycker inte att förbud är en rimlig lösning på nedskräpningen utan avgifter är ett bättre sätt att uppmuntra en ansvarsfull konsumtion. Det är viktigt att den inre marknaden är öppen för produkter som bevisligen är hållbara, såsom bärkassar i plast.

Parlamentariker från Italien vill att biologiskt nedbrytbara påsar som kan användas för matavfall skall undantas från avgifter. Det beror på att biologiskt nedbrytbara plaster håller på att bli en betydande exportprodukt för Italien.

Nu pågår ansträngningar att hitta en kompromiss som både miljöutskottet och industriutskottet kan ställa sig bakom. I annat fall kommer EU-parlamentet att avgöra frågan i plenum, där ärendet kommer upp i början av mars. Om förhandlingarna med kommissionen sedan blir framgångsrika kan det finnas ett färdigt förslag att ta ställning till när miljöministrarna träffas 12 juni.

IKEM: Kommentarer på kommissionens förslag om plastkassar 2014-02-12

Svenskt Näringsliv: Kommentarer på kommissionens förslag om plastkassar 2014-02-12

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-1017_sv.htm

http://ec.europa.eu/environment/waste/packaging/legis.htm#plastic_bags

Kontakt
LenaLundberg, Ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM
Tel direkt: +46 10 455 38 65
Tel mobil: +46 70 662 93 31
E-post: Lena Lundberg

Kontakt

LenaLundberg

Ansvarig plastråvarufrågor
Head public affairs plastics
Tel direkt: +46 10 455 38 65
Tel mobil: +46 70 662 93 31
lena-lundberg.jpg
Tillbaka Status, kvalitet och matchning, SKM, är ett nationellt ESF-projekt där Teknikcollege under tre år kommer att fokusera på angelägna utvecklingsfrågor för svensk industris kompetensförsörjning på lång sikt. För att industrin ska kunna fortsätta bidra till sysselsättning och välstånd är det mycket viktigt att det finns kvalificerade medarbetare för företagen att anställa.Läs mer

- Att vi tilldelats finansiellt stöd till en summa av 35 miljoner kronor innebär en enorm potential till vidare utveckling för alla engagerade inom Teknikcollege. Kopplat till våra tre områden kommer vi nu växla upp och intensifiera arbetet under projektets tre år. Det innebär att Teknikcollege, som redan idag är en stark och väl etablerad plattform inom kompetensförsörjning för industrin, kan engagera fler företag, fler kommuner samt skapa ett större engagemang hos både Industrirådet och de certifierade regionerna, säger Adela Martinovic, vd Riksföreningen Teknikcollege Sverige.

Projektet kommer att fokusera på tre viktiga områden:

  • Stärkt regional samordning.

Stärka kopplingen mellan industriföretagens kompetensbehov regionalt och tillgången på utbildning i regionen.

  • Ökad kvalitet i utbildning.

Stärka studenters anställningsbarhet genom att öka utbildningarnas relevans

  • Ökad kännedom och attraktionskraft för industrirelevanta utbildningar.

Identifiera och implementera en röd tekniktråd med rätt insatser mot rätt målgrupp i rätt tid.

Vad kan våra medlemsföretag/medlemmar få ut av SKM?

För industriföretag runt om i Sverige är vinsterna med Status, kvalitet och matchning många. Bland annat är ambitionen att ge företagen verktyg för att långsiktigt säkerställa behovet av kompetent arbetskraft. Förutom en ökad möjlighet till att styra utbildningar så att de motsvarar industrins framtida behov av kompetens, öppnas även arenor för att träffa framtida medarbetare.

Fem punkter om vad vi kan förvänta oss av SKM:

  • En röd tråd av insatser mot presumtiva studerande. Projektet ska resultera i att fler ungdomar söker yrkesutbildningar. Fokus på mentorskap genom samtliga utbildningsnivåer. Självklart omfattar detta även arbete med jämställdhet och mångfaldsinkludering.
     
  • Stöd för att öka företagens engagemang och påverkan inom Teknikcollege. Det ska finnas bra förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt med Teknikcollege och kompetensförsörjningsfrågor.
     
  • Möjlighet för företagen att arbeta med branschvalidering samt möjlighet för utbildningsanordnarna att fortbilda lärare i validering.
     
  • Smarta verktyg för ökad kvalitetsuppföljning för samverkan mellan företag och utbildning.
     
  • Verktyg för kvalitetssäkrad handledarutbildning och företagsförlagt lärande med fokus på trepartssamtal med företagshandledare, utbildningsanordnare och studerande.

 

Projektet drivs, samordnas och administreras av Riksföreningen Teknikcollege Sverige. För frågor kopplat till projektet, kontakta Johan Ståhl, johan.stahl@teknikcollege.se

Läs mer på Teknikcollege webbplats
 

Följ projektet i sociala medier #SKM

 

EU-kommissionen har föreslagit en förändring av tillståndslistan till REACH (Annex XIV) för fyra stycken ftalater: bis (2-ethylhexyl) ftalat (DEHP), dibutyl ftalat (DBP), benzyl butyl ftalat (BBP) och diisobutyl ftalat (DIBP). Detta leder till krav på tillstånd också för användning i material för livsmedelskontakt och i medicintekniska produkter. Förslaget är nu ute på remiss. Sista dag för att skicka in åsikter om konsultationen är den 6 augusti.Läs mer

Våra aktiviteter

Avtalskurs I-avtalet

27 sep 2018
Stockholm

Kurs i Krishantering

04 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

09-10-okt 2018
Stockholm

Kemikaliedagarna

17-18-okt 2018
Göteborg

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm

IKEM ALL-dag Norrköping

19 nov 2018
Norrköping

IKEM ALL-dag Karlskoga

20 nov 2018
Karlskoga