Från vänster Lars Josefsson, Elin Hermansson, Henrik Sundström, Lars Tysklind, Mattias Jonsson, Nils Hannerz.
Tillbaka

Från skräp till resurs - hur kan vi återvinna plast?

30 oktober 2017
Hur kan all plast återvinnas i en cirkulär ekonomi? Är lösning ett svenskt plastreturraffinaderi? Det var frågor som diskuterades under ett lunchseminarium i riksdagen mellan riksdagsledamöter och representanter från näringsliv och universitet. Seminariet arrangerades av riksdagsledamöterna Mattias Jonsson (S) och Lars Tysklind (L) för att diskutera Sveriges plaståtervinning.

Under seminariet gav Chalmers Tekniska högskola en inblick i hur viktig plast är för att minimera mängden avfall idag samt hur andra länder har hanterat plastfrågan. Electrolux bidrog med branschperspektivet om fördelarna samt utmaningarna de ser i sitt returprogram för plast. Kemiföretagen i Stenungsund talade om kemibranschens perspektiv och hur ett plastreturraffinaderi i Sverige kan medverka till att skapa en cirkulär plastekonomi.

Lars Josefsson, professor of the practice i hållbar utveckling på Chalmers, inledde med att berätta om att plasten är ett otroligt viktigt material för samhället. Lars Josefsson poängterade att om all plast ersattes med andra material så skulle mängden avfall fyrdubblas och koldioxidutsläppen öka med 60 procent. Det skulle vara förödande för miljön, varför fokus behöver ligga på att få till en plaståtervinning som gör att plasten blir en del av den cirkulära ekonomin. Idag materialåtervinns 30 procent av all plast, vilket innebär att resterande 70 procent - motsvarande 200.000 ton plast - går till energiåtervinning.

Lars Josefsson menade att det långsiktiga målet borde vara att all plast ska återvinnas. Dagens mekaniska återvinning är resurseffektiv, men all plast kan inte tas tillvara med den metoden. Det beror på att det är svårt att separera olika plastsorter och att det kan finnas tillsatser i plasten som man inte längre vill ha. När plasten återvunnits ett antal gånger försämras även kvaliteten, materialet får sämre egenskaper. Även speciallagar som hindrar användning av återvunnen plast i nya förpackningar för livsmedel spelar roll.

Alternativet till mekanisk återvinning är kemisk återvinning, en metod som innebär att plasten bryts ned till sina minsta beståndsdelar och sedan byggs upp på nytt.  Kvaliteten blir lika bra som för helt ny plast. Med ett plastreturraffinaderi kan plasten bli en del i ett slutet kretslopp. Kanada och Nederländerna har satsat på att utveckla anläggningar som gör ny kemiråvara av avfall. Lars Josefsson avlutade med att fråga om Sverige också vill ha en hållbar utveckling? Detta ledde till en diskussion om vad som skiljer Nederländerna från Sverige. Nederländerna har andra lagar och regler och större tillgång till plastavfall som gör det möjligt att återvinna plasten.

Henrik Sundström, miljö- och hållbarhetschef på Electrolux, berättade om hur Electrolux arbetar med att minska sitt koldioxidutsläpp utifrån ett helhetsgrepp som sträcker sig alltifrån produkter och leverantörskedjor till kemikalier och material. En utmaning för Electrolux är när deras produkter ska återvinnas och de är 15 till 20 år gamla, vilket innebär att plasten ibland inte uppfyller nuvarande regler i kemikalielagstiftningen. Kemikalielagstiftningen förändrar regleringarna kontinuerligt utefter ny kunskap. Electrolux använder därför i stället återvunnen plast från livsmedelsförpackningar som bara är cirka två månader gamla när de ska återvinnas. Henrik Sundström menade att det alltid innebär en risk för företag att använda återvunnen plast eftersom en liten förorening kan påverka utseendet eller lukten i den färdiga produkten, vilket i sin tur kan leda till reklamationer. Däremot finns stora vinster med att återvinna plast utifrån både kostnads- och miljöperspektiv, varför Electrolux har valt att satsa på plaståtervinningsutveckling. Henrik Sundström underströk dock att en förutsättning för att driva utvecklingen är att få tillgång till stora kvantiteter så att man kan arbeta med att identifiera rena källor för återvinning.

Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030, Kemiföretagen i Stenungsund, talade om synergieffekter för Sveriges största kemikluster, som ligger i Stenungsund. Enligt Elin Hermansson är de olika företagen mycket beroende av varandra eftersom ett företags biprodukt är ett annat företags råvara. Kemiföretagen i Stenungsund har en vision för Hållbar Kemi 2030 som innebär att Stenungsund år 2030 ska vara navet för tillverkning av produkter baserat på förnybara och återvunna råvaror. Ett plastreturraffinaderi är helt i linje med visionen för Hållbar Kemi 2030 och skulle kunna bli ett flaggskepp för Sverige. För att få ett plastreturraffinaderi till Sverige behövs en acceptans för återvunnen råvara och flera åtgärder. Exempel som nämndes var standarder och lagstiftning, tillgång till plastavfall, producentansvar och investeringar genom forskningsstöd och flaggskeppssatsningar.

– Sverige behöver skapa ett policylabb där politiker, myndigheter och näringsliv går samman för att gemensamt diskutera och driva frågan om att all plast i Sverige ska återvinnas, menar Elin Hermansson.

Seminariet avslutades med en diskussion om olikheterna i avfallshanteringen i Europa och faktumet att Sverige internationellt sett är väldigt duktiga på återvinning. I Sverige flyter det varje år i land plastprodukter som slängts i andra länder. Därför behövs det bland annat ett deponiförbud i Europa.

IKEM vill att Sverige ska inse möjligheten att all plast kan återvinnas. På 1900-talet byggde vi dagens energiåtervinning. Det var den bästa lösningen då. Nu behöver samhället ta ett kliv fram och återvinna råvarorna i avfall. 2000-talets lösningar bör vara att återvinna alla material som går.

– Riktigt roligt med ett samtal om plaståtervinningen som inger hopp om möjligheterna att Sverige kan bli ett föregångsland, säger Nils Hannerz, forsknings- och innovationschef på IKEM.
 

Lunchseminariet ingår i en serie som Mattias Jonsson (S) och Lars Tysklind (L) arrangerar i riksdagen. Deltagande under seminariet var Lars Josefsson, professor of the practice, Hållbar utveckling, Chalmers tekniska högskola, Henrik Sundström, miljö- och hållbarhetschef, Electrolux och Elin Hermansson, projektledare Hållbar Kemi 2030, Kemiföretagen i Stenungsund.

Nästa seminarium kommer att hållas den 6 december och har elektrifiering som tema.  

Kontakt

NilsHannerz

Forsknings- och innovationschef
Head of research and innovation
Tel direkt: +46 10 455 38 85
Tel mobil: +46 70 325 30 07
Nils.Hannerz_258_v2.jpg
Tillbaka Status, kvalitet och matchning, SKM, är ett nationellt ESF-projekt där Teknikcollege under tre år kommer att fokusera på angelägna utvecklingsfrågor för svensk industris kompetensförsörjning på lång sikt. För att industrin ska kunna fortsätta bidra till sysselsättning och välstånd är det mycket viktigt att det finns kvalificerade medarbetare för företagen att anställa.Läs mer

- Att vi tilldelats finansiellt stöd till en summa av 35 miljoner kronor innebär en enorm potential till vidare utveckling för alla engagerade inom Teknikcollege. Kopplat till våra tre områden kommer vi nu växla upp och intensifiera arbetet under projektets tre år. Det innebär att Teknikcollege, som redan idag är en stark och väl etablerad plattform inom kompetensförsörjning för industrin, kan engagera fler företag, fler kommuner samt skapa ett större engagemang hos både Industrirådet och de certifierade regionerna, säger Adela Martinovic, vd Riksföreningen Teknikcollege Sverige.

Projektet kommer att fokusera på tre viktiga områden:

  • Stärkt regional samordning.

Stärka kopplingen mellan industriföretagens kompetensbehov regionalt och tillgången på utbildning i regionen.

  • Ökad kvalitet i utbildning.

Stärka studenters anställningsbarhet genom att öka utbildningarnas relevans

  • Ökad kännedom och attraktionskraft för industrirelevanta utbildningar.

Identifiera och implementera en röd tekniktråd med rätt insatser mot rätt målgrupp i rätt tid.

Vad kan våra medlemsföretag/medlemmar få ut av SKM?

För industriföretag runt om i Sverige är vinsterna med Status, kvalitet och matchning många. Bland annat är ambitionen att ge företagen verktyg för att långsiktigt säkerställa behovet av kompetent arbetskraft. Förutom en ökad möjlighet till att styra utbildningar så att de motsvarar industrins framtida behov av kompetens, öppnas även arenor för att träffa framtida medarbetare.

Fem punkter om vad vi kan förvänta oss av SKM:

  • En röd tråd av insatser mot presumtiva studerande. Projektet ska resultera i att fler ungdomar söker yrkesutbildningar. Fokus på mentorskap genom samtliga utbildningsnivåer. Självklart omfattar detta även arbete med jämställdhet och mångfaldsinkludering.
     
  • Stöd för att öka företagens engagemang och påverkan inom Teknikcollege. Det ska finnas bra förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt med Teknikcollege och kompetensförsörjningsfrågor.
     
  • Möjlighet för företagen att arbeta med branschvalidering samt möjlighet för utbildningsanordnarna att fortbilda lärare i validering.
     
  • Smarta verktyg för ökad kvalitetsuppföljning för samverkan mellan företag och utbildning.
     
  • Verktyg för kvalitetssäkrad handledarutbildning och företagsförlagt lärande med fokus på trepartssamtal med företagshandledare, utbildningsanordnare och studerande.

 

Projektet drivs, samordnas och administreras av Riksföreningen Teknikcollege Sverige. För frågor kopplat till projektet, kontakta Johan Ståhl, johan.stahl@teknikcollege.se

Läs mer på Teknikcollege webbplats
 

Följ projektet i sociala medier #SKM

 

EU-kommissionen har föreslagit en förändring av tillståndslistan till REACH (Annex XIV) för fyra stycken ftalater: bis (2-ethylhexyl) ftalat (DEHP), dibutyl ftalat (DBP), benzyl butyl ftalat (BBP) och diisobutyl ftalat (DIBP). Detta leder till krav på tillstånd också för användning i material för livsmedelskontakt och i medicintekniska produkter. Förslaget är nu ute på remiss. Sista dag för att skicka in åsikter om konsultationen är den 6 augusti.Läs mer

Våra aktiviteter

Avtalskurs I-avtalet

27 sep 2018
Stockholm

Kurs i Krishantering

04 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

09-10-okt 2018
Stockholm

Kemikaliedagarna

17-18-okt 2018
Göteborg

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm

IKEM ALL-dag Norrköping

19 nov 2018
Norrköping

IKEM ALL-dag Karlskoga

20 nov 2018
Karlskoga