Tillbaka

Industrikliv och extrem finanspolitik – IKEM kommenterar budgetpropositionen

21 september 2017
Den 20 september offentliggjorde regeringen sin budgetproposition för 2018. Mycket var känt sedan tidigare, som Industriklivet, en satsning för att möjliggöra investeringar i processindustrin som ska leda till minskade koldioxidutsläpp. Det som annars utmärker budgeten är att det är en valbudget där regeringen delar ut pengar till alla som de vill ska rösta på dem 2018.

– Det är bra att regeringen stödjer viktiga tekniksprång inom industrin, säger Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM. Det kommer gynna både klimatet och säkra arbetstillfällen hos våra medlemsföretag om de fortsätter investera och utvecklas i Sverige.
 
Industriklivet innebär att 300 miljoner i budgeten avsätts till stöd för att stimulera tekniksprång inom den svenska processindustrin för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. 
 
–  Industriklivet är intressant för exempelvis våra medlemsföretag Preem och Cementa som vill satsa på elektrifiering av sina processer. I Almedalen presenterade IKEM en rapport som visar att basindustrin kan minska koldioxidutsläppen med upp till 70 % säger Magnus Huss. 
 
I IKEM:s rapport presenteras även ett förslag på hur all plast ska kunna återvinnas i Sverige genom bygget av ett plastreturraffinaderi i Stenungsund. Det skulle vara ett sätt att sluta kretsloppet för plast, minskar koldioxidutsläppen och samtidigt renar bort oönskade ämnen. 
 
– Att bygga en plastretur skulle göra mer för miljö- och hälsa än många andra styrmedel på avfallsområdet, menar Magnus Huss.
 
Det finns även många andra satsningar i budgetpropositionen som sammantaget innehåller utgiftsökningen på 40 miljarder kronor, i huvudsak ofinansierade. Samtidigt befinner sig Sverige i en stark konjunktur, till stor del drivet av att svensk exportindustri upplever en ökad internationell efterfrågan. 
 
– När regeringen idag lägger fram sin budget är det som om de goda tiderna är här för att stanna. En extremt expansiv penningpolitik går nu hand i hand med en extrem finanspolitik – i brinnande högkonjunktur, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM. 
 
Enligt den konjunkturrapport som IKEM publicerade i förra veckan har kemiindustrin redan nu svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.  De kommande åren kommer dessutom stora pensionsavgångar göra bristen på kompetens ännu mer akut. 
 
–  Det som är viktigt nu är därför att få till konkreta reformer på utbildningsområdet. Det kommer kräva mer resurser än det som nu finns i budgeten. För att industrin ska kunna fortsätta leverera ”välfärd” i framtiden måste kompetensbristen hanteras, säger Carl Eckerdal.  
 

Läs rapporten om tekniksprång i industrin här 

 

Läs konjunkturbrevet här 

 

Kontakt

CarlEckerdal

Chefekonom
Chief Economist
Tel mobil: +46 70 497 11 98
CarlEckerdal_.jpg

MagnusHuss

Förbundsdirektör och vice vd
Director general
Tel direkt: +46 10 455 38 61
Tel mobil: +46 70 897 89 89
magnus-huss.jpg
Tillbaka Status, kvalitet och matchning, SKM, är ett nationellt ESF-projekt där Teknikcollege under tre år kommer att fokusera på angelägna utvecklingsfrågor för svensk industris kompetensförsörjning på lång sikt. För att industrin ska kunna fortsätta bidra till sysselsättning och välstånd är det mycket viktigt att det finns kvalificerade medarbetare för företagen att anställa.Läs mer

- Att vi tilldelats finansiellt stöd till en summa av 35 miljoner kronor innebär en enorm potential till vidare utveckling för alla engagerade inom Teknikcollege. Kopplat till våra tre områden kommer vi nu växla upp och intensifiera arbetet under projektets tre år. Det innebär att Teknikcollege, som redan idag är en stark och väl etablerad plattform inom kompetensförsörjning för industrin, kan engagera fler företag, fler kommuner samt skapa ett större engagemang hos både Industrirådet och de certifierade regionerna, säger Adela Martinovic, vd Riksföreningen Teknikcollege Sverige.

Projektet kommer att fokusera på tre viktiga områden:

  • Stärkt regional samordning.

Stärka kopplingen mellan industriföretagens kompetensbehov regionalt och tillgången på utbildning i regionen.

  • Ökad kvalitet i utbildning.

Stärka studenters anställningsbarhet genom att öka utbildningarnas relevans

  • Ökad kännedom och attraktionskraft för industrirelevanta utbildningar.

Identifiera och implementera en röd tekniktråd med rätt insatser mot rätt målgrupp i rätt tid.

Vad kan våra medlemsföretag/medlemmar få ut av SKM?

För industriföretag runt om i Sverige är vinsterna med Status, kvalitet och matchning många. Bland annat är ambitionen att ge företagen verktyg för att långsiktigt säkerställa behovet av kompetent arbetskraft. Förutom en ökad möjlighet till att styra utbildningar så att de motsvarar industrins framtida behov av kompetens, öppnas även arenor för att träffa framtida medarbetare.

Fem punkter om vad vi kan förvänta oss av SKM:

  • En röd tråd av insatser mot presumtiva studerande. Projektet ska resultera i att fler ungdomar söker yrkesutbildningar. Fokus på mentorskap genom samtliga utbildningsnivåer. Självklart omfattar detta även arbete med jämställdhet och mångfaldsinkludering.
     
  • Stöd för att öka företagens engagemang och påverkan inom Teknikcollege. Det ska finnas bra förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt med Teknikcollege och kompetensförsörjningsfrågor.
     
  • Möjlighet för företagen att arbeta med branschvalidering samt möjlighet för utbildningsanordnarna att fortbilda lärare i validering.
     
  • Smarta verktyg för ökad kvalitetsuppföljning för samverkan mellan företag och utbildning.
     
  • Verktyg för kvalitetssäkrad handledarutbildning och företagsförlagt lärande med fokus på trepartssamtal med företagshandledare, utbildningsanordnare och studerande.

 

Projektet drivs, samordnas och administreras av Riksföreningen Teknikcollege Sverige. För frågor kopplat till projektet, kontakta Johan Ståhl, johan.stahl@teknikcollege.se

Läs mer på Teknikcollege webbplats
 

Följ projektet i sociala medier #SKM

 

EU-kommissionen har föreslagit en förändring av tillståndslistan till REACH (Annex XIV) för fyra stycken ftalater: bis (2-ethylhexyl) ftalat (DEHP), dibutyl ftalat (DBP), benzyl butyl ftalat (BBP) och diisobutyl ftalat (DIBP). Detta leder till krav på tillstånd också för användning i material för livsmedelskontakt och i medicintekniska produkter. Förslaget är nu ute på remiss. Sista dag för att skicka in åsikter om konsultationen är den 6 augusti.Läs mer

Våra aktiviteter

Avtalskurs I-avtalet

27 sep 2018
Stockholm

Kurs i Krishantering

04 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

09-10-okt 2018
Stockholm

Kemikaliedagarna

17-18-okt 2018
Göteborg

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm

IKEM ALL-dag Norrköping

19 nov 2018
Norrköping

IKEM ALL-dag Karlskoga

20 nov 2018
Karlskoga