Tillbaka

Industrikliv och extrem finanspolitik – IKEM kommenterar budgetpropositionen

21 september 2017
Den 20 september offentliggjorde regeringen sin budgetproposition för 2018. Mycket var känt sedan tidigare, som Industriklivet, en satsning för att möjliggöra investeringar i processindustrin som ska leda till minskade koldioxidutsläpp. Det som annars utmärker budgeten är att det är en valbudget där regeringen delar ut pengar till alla som de vill ska rösta på dem 2018.

– Det är bra att regeringen stödjer viktiga tekniksprång inom industrin, säger Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM. Det kommer gynna både klimatet och säkra arbetstillfällen hos våra medlemsföretag om de fortsätter investera och utvecklas i Sverige.
 
Industriklivet innebär att 300 miljoner i budgeten avsätts till stöd för att stimulera tekniksprång inom den svenska processindustrin för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. 
 
–  Industriklivet är intressant för exempelvis våra medlemsföretag Preem och Cementa som vill satsa på elektrifiering av sina processer. I Almedalen presenterade IKEM en rapport som visar att basindustrin kan minska koldioxidutsläppen med upp till 70 % säger Magnus Huss. 
 
I IKEM:s rapport presenteras även ett förslag på hur all plast ska kunna återvinnas i Sverige genom bygget av ett plastreturraffinaderi i Stenungsund. Det skulle vara ett sätt att sluta kretsloppet för plast, minskar koldioxidutsläppen och samtidigt renar bort oönskade ämnen. 
 
– Att bygga en plastretur skulle göra mer för miljö- och hälsa än många andra styrmedel på avfallsområdet, menar Magnus Huss.
 
Det finns även många andra satsningar i budgetpropositionen som sammantaget innehåller utgiftsökningen på 40 miljarder kronor, i huvudsak ofinansierade. Samtidigt befinner sig Sverige i en stark konjunktur, till stor del drivet av att svensk exportindustri upplever en ökad internationell efterfrågan. 
 
– När regeringen idag lägger fram sin budget är det som om de goda tiderna är här för att stanna. En extremt expansiv penningpolitik går nu hand i hand med en extrem finanspolitik – i brinnande högkonjunktur, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM. 
 
Enligt den konjunkturrapport som IKEM publicerade i förra veckan har kemiindustrin redan nu svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.  De kommande åren kommer dessutom stora pensionsavgångar göra bristen på kompetens ännu mer akut. 
 
–  Det som är viktigt nu är därför att få till konkreta reformer på utbildningsområdet. Det kommer kräva mer resurser än det som nu finns i budgeten. För att industrin ska kunna fortsätta leverera ”välfärd” i framtiden måste kompetensbristen hanteras, säger Carl Eckerdal.  
 

Läs rapporten om tekniksprång i industrin här 

 

Läs konjunkturbrevet här 

 

Kontakt

CarlEckerdal

Chefekonom
Chief Economist
Tel mobil: +46 70 497 11 98
CarlEckerdal_.jpg

MagnusHuss

Förbundsdirektör och vice vd
Director general
Tel direkt: +46 10 455 38 61
Tel mobil: +46 70 897 89 89
magnus-huss.jpg
Tillbaka Industrins ekonomiska råd,IER, argumenterar i sin senaste rapport att det inte finns något bättre än Industriavtalet när det gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Rapporten Den svenska industrin, Industriavtalet och framtida utmaningar, presenterades på World Trade Center i Stockholm den 9 oktober. Bakgrunden till rapporten är Industriavtalets 20-åriga historia och den stora betydelse som avtalet haft för svensk lönebildning. I rappoten tar IER även upp historia, dess stora betydelse för svensk lönebildning och att samtidigt viss kritik under senare tid riktats mot Industriavtalet. Läs mer
Vid presentation av rapporten på World Trade Center i Stockholm inledde Cecilia Hermansson, ekonomie doktor och ordförande för IER, med att tydliggöra att det i Sverige ofta felaktigt talas om "avindustrialisering". Begreppet är direkt missvisande sett till att industrin sysselsätter ett stort antal kringtjänster som tidigare helt tillhörde industrin men idag har outsourcat. Dessa tjänster tillhör i allra högsta grad fortfarande industrin men syns inte i statistiken. För varje anställd inom industrin skapas ytterligare drygt en anställning (1,14 anställda per anställd inom industrin). 
 
Industrins ekonomiska råd argumenterar för att det inte finns något som bättre ersätter Industriavtalet vad gäller kontroll över löneökningar relaterat till ökad produktivitet. Kritiken mot Industriavtalet har på senare tid handlat om att det inte går att avsätta mer lön till vissa yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Det är felaktigt enligt IER och så kallade relativitetsjusteringar kan göras, eller särskilda satsningar, i och med att kollektivavtalen medger den flexibiliteten redan idag. Industrinormen sätter inte övre gränser för marknadsdrivna lönejusteringar. 
 
IER ser en svag tillväxt för industrin över tid men saknar en ökad produktivitet, vilket är oroande. Nya teknologier stärker produktiviteten överlag i Sverige och svenska industriföretag bör därför öka satsningarna på ny teknik. 
 
Slutligen avhandlas arbetskraftsbristen inom industrin som en utmaning. Det sker en succesiv kvalificeringsuppgradering inom industrin där det krävs allt högre kvalifikationer hos de anställda. Detta samtidigt som industrin har en åldrande arbetskraft med 100.000 anställda som inom några år går i pension. IER lyfter särskilt att det behövs fler ingenjörer i framtiden och att internationell rekrytering bör bejakas för att hantera kompetensbristen. 
 
 

Läs pressmeddelandet från Industrins Ekonomiska Råd

 

Våra aktiviteter

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

16-17-okt 2017
Stockholm

Exponeringsscenarier

17-18-okt 2017
Stockholm

Träffpunkt IKEM Växjö

20 okt 2017
Växjö

Träffpunkt IKEM Jönköping

23 okt 2017
Jönköping

Träffpunkt IKEM Göteborg

24 okt 2017
Göteborg

Träffpunkt IKEM Örebro

26 okt 2017
Örebro

Klimatklivet - Informationsträff

07 nov 2017
Göteborg