Tillbaka

Kemiska processer gör gamla kläder till nya

24 juni 2014
Återvinning av textilier är hett. Det är bara en tidsfråga innan taket för bomullproduktionen på jorden nås. Därför har forskning och utveckling kring kemiska processer för att återvinna kläder och skapa nya hållbara textilier tagit fart. Här har kemiindustrin en viktig roll att spela framöver.

 

Klädbranschen står inför en stor förändring de kommande åren där utvecklingen går mot att vi måste återvinna mer kläder och ta fram miljövänligare material. Konsumtionen av kläder fortsätter nämligen att öka samtidigt som jordens befolkning växer snabbt, och vi kommer snart att nå en gräns, ”peak cotton”, för när det inte går att odla mer bomull.

– Vi har inte råd att odla så mycket bomull som vi gör idag. Ganska snart är vi många fler människor i världen som ska få mat, och bomull upptar bra odlingsyta, säger Lotta Ahlvar, vd på Moderådet.

Alternativa material

För att möta den ökade efterfrågan på kläder letar modebranschen efter nya sätt att ta fram alternativa material med bomullsliknande egenskaper. Det finns redan idag kläder av viskos och bambu som nästan ser ut som bomull, men de når sällan upp till samma kvalitet.

Än så länge går det inte att genom återvinning skapa nya bomullskläder med samma kvalitet utan att blanda med andra material.

– Idag har vi bomull i allt från underkläder till tröjor, byxor och ytterkläder, men i framtiden tror jag att bomull blir ett lyxmaterial. Det är en stor omställning vi har framför oss, säger Lotta Ahlvar.

CLotta Ahlvar, fotograf Peter Phillips - Kopia_redigerad-1 CLars Gustafsson, BASF - Kopia_redigerad-1 CHanna-de-la-Motte---fotogra
Lotta Ahlvar
Foto: Peter Philips
Lars Gustafsson Hanna de la Motte
Foto: Helene Johansson


Hanna de la Motte forskar på Chalmers tekniska högskola och Sveriges tekniska forskningsinstitut om kemiska processer inom textilområdet. Hennes arbete handlar om att utveckla en mer hållbar viskosprocess utifrån svenska skogsråvaror och om att hitta en lösning för återvinning av textilier inom klädindustrin.

Dagens slit-och-slängsamhälle med billiga lågkvalitetskläder är inte särskilt hållbart, konstaterar hon.

Hållbar design

– Folk har blivit mer uppmärksamma på miljöbelastningen som våra kläder innebär, men det krävs ändå mycket för att vända det här skeppet. Hur ska man designa kläder på ett mer hållbart sätt? Är viskos bättre än bomull?

Viskos har fördelen att det tillverkas av textilmassa från skogsråvara som är en bättre och mer hållbar råvara än bomullsplantan, enligt Hanna de la Motte. Bomull kräver mycket vatten och bekämpningsmedel för att växa, samtidigt det oftast odlas i områden med begränsad tillgång till vatten.

– Det är en oroväckande utveckling och därför försöker vi forskare komma med lösningar innan det är för sent.

Ett problem är att bomullsfibrerna förlorar sin kvalitet när vi använder, sliter och tvättar kläder. Det gör att en t-shirt helt i bomull i dagsläget inte kan kardas upp igen och spinnas till ny fiber av tillräckligt hög kvalitet, och därför är det ännu inte är riktigt intressant för modebranschen.

– Här krävs det någon form av kemiskt system och det vi fokuserar på är att ta plagg av bomull och återvinna på ett sätt som liknar viskosprocessen. Lyckas vi lösa det innebär det stora möjligheter för kemiindustrin framöver. 

BASF är ett av världens största kemiföretag med 112 000 anställda och en stor leverantör av kemikalier och färgämnen till hela tillverkningskedjan inom textilindustrin.

– Det handlar om allt från att behandla fiber och göra själva garnet till att färga och trycka textilier. Med hjälp av kemikalier kan vi också påverka fibrernas egenskaper eller känslan för ett visst material, säger Lars Gustafsson, ansvarig för samhällskontakter på BASF i Sverige.

När återvinning av textilier nu väntas ta fart behövs det fler nya kemiska produkter och här vill BASF vara med som en aktör i framtiden.

Kemiföretagen har en stor roll att spela

– Självklart är det mycket intressant för oss att vara med när klädbranschen försöker få till ett kretslopp. Det här är ett nytt viktigt område som vi vill satsa på.

I Sverige samarbetar BASF också med skogsindustrin för att förbättra och effektivisera framställningen av textilier från träfiber och göra dem mer bomullslika.

BASF har bland annat tagit fram en produkt som gör att pappersmassebalarna, som kommer hårt packade från skogsföretagen, lättare löses upp i garnspinnerierna. En annan produkt gör processen effektivare och mindre energikrävande för skogsföretag som i stället river isär träfibrerna.
När allt mer forskning och utveckling kring textilier flyttas över till kemiska processer har de innovativa kemiföretagen en stor roll att spela.

– Från att ha sett stora delar av textilindustrin flytta till Asien ser vi nu att den kan vara på väg tillbaka igen, säger Lars Gustafsson.

Karin Myrén


Nya material på catwalken

Under Almedalsveckan diskuteras utvecklingen inom modeindustrin mot nya hållbara material på ett seminarium som arrangeras av IKEM, Jernkontoret, Skogsindustrierna och TEKO.

I panelen finns representanter från Sveriges tekniska forskningsinstitut, Mistra future fashion, Smart Textiles, Textilhögskolan och Chalmers, samt Lorentz Tovatt från Grön ungdom och Hanna Wagenius från Centerpartiets ungdomsförbund. Efter debatten blir det en modevisning som leds av Moderådets vd Lotta Ahlvar. På catwalken visas oväntade och snygga kombinationer av nya smarta skyddskläder – kläder du inte trodde fanns.

Tid: Onsdag 2 juli kl 17:00-19:00

Läs mer om seminariet och modevisningen i Almedalsprogrammet.

Skärpt elnätsreglering välkomnas av basindustrin
Skärpt elnätsreglering välkomnas av basindustrin
Tillbaka Under ett seminarium den 8 juni presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei) sitt preliminära förslag på en skärpt elnätsreglering för perioden 2020-2023 med syfte att säkerställa rimliga avgifter för elnätskunderna. SKGS välkomnar att Ei fått regeringsuppdraget och den översyn av reglerna som nu genomförs.
Läs mer

Regeringen kräver skärpt elnätsreglering 

 
På uppdrag av regeringen har Ei presenterat ett preliminärt förslag på nya och ändrade regler för elnätsföretagens intäktsramar inför perioden 2020–2023. Bakgrunden är en rad rättsliga avgöranden som visar att den nuvarande nätregleringen gör det möjligt för de svenska elnätföretagen att ta ut orimligt höga nätavgifter av elkunderna. Mot denna bakgrund konstaterade energiminister Ibrahim Baylan (S) under slutet av 2016 att en skärpning av dagens elnätsreglering måste komma till stånd.
 
Uppdraget går ut på att föreslå regelförändringar som säkerställer att nätföretagens avkastning från sin verksamhet begränsas till vad som är rimligt. Ei ska också se över vilka bestämmelser i ellagen i stort som också behöver förändras samt utreda drivkraften bakom nätföretagens gjorda och planerade nätinvesteringar.
 
– Elnäten är en del av den grundläggande infrastrukturen i samhället och fyller en viktig funktion för både elanvändare och -producenter. Vi uppfattar en tydlig politisk vilja att att göra ett omtag för att se till att regleringen faktiskt begränsar nätavgifterna till vad som är rimligt, säger Mikael Möller, näringspolitisk chef på IKEM och den som leder SKGS arbete med elnätsfrågor.
 

Kundperspektivet behöver stärkas 

 
Tanken bakom dagens nätreglering är att staten vill kunna garantera kunderna en stabil överföring av el till så låga kostnader som möjligt samt att regleringen ska fungera som en garanti mot att nätbolagen tar ut övervinster.
 
– Den tanken är bärande för att regleringen ska leda rätt. Därför anser SKGS att det är nödvändigt att skriva in i ellagen att regleringens främsta uppgift är att beakta nätkundernas intresse av en stabil och säker överföring av el till en så låg kostnad som möjligt, säger Mikael Möller.
 

Monopolställningen måste begränsa nätföretagens vinster  

 
En viktig utgångspunkt är att nätverksamhet bedrivs med stöd av ett naturligt och juridiskt monopol. Nätkunder som är missnöjda med de tjänster eller avgifter som ett nätbolag erbjuder kan inte vända sig till ett annat nätföretag. Eftersom det inte finns någon konkurrens på nätmarknaden och risken för monopolprissättning är tydlig måste regleringen ha förmåga att skydda kunderna.
 
Från ett kundperspektiv är det naturligt med en incitamentsreglering, som driver nätföretagen att prestera upp till den nivå som krävs av dem. Ett nätföretag som inte når upp till de krav som ställs bör i konsekvens med detta fråntas rätten till full kostnadstäckning.
 
Om ett nätföretag genomför investeringar i elnätet som går utöver de krav som ställs är det enligt Mikael Möller inte heller självklart att kunderna ska betala mer.  Investeringar som sker i ett monopol sker till mycket låg risk och garanterar nätföretaget en avkastning. Därför är den naturliga utgångspunkten att nätmonopolet ska leverera mot de krav som samhället ställer, varken mer eller mindre.
 
– Vi tycker att Ei:s aviserade föreskriftsarbete inom området täcker en rad intressanta områden. Såväl tekniska krav som administrativ effektivitet, samt kombinationer av dessa två, bör studeras. Återigen är det viktigt att vi i sammanhanget tar hänsyn till nätföretagens monopolsituation, säger Mikael Möller. 
 

Ei behöver rätt verktyg för att säkra låga kostnader 

 
SKGS anser det principiellt riktigt att Ei gör en bedömning och fastställer intäktsramen för nätföretagen utifrån uppgifterna som de lämnar till myndigheten, snarare än att nätföretagen ansöker om godkännande för en av dem uträknad intäktsram.
 
– Rent principiellt anser vi att det här förslaget är rätt. Det centrala i ett kundperspektiv är dock Ei:s möjligheter att bedöma om nätföretagens uppgifter ligger i linje med en stabil och säker överföring av el till lägsta kostnad för kund. Därför anser SKGS att Ei måste få de resurser och objektiva måttstockar som behövs för att göra denna bedömning, säger Mikael Möller.
 
Förhandsregleringens uppbyggnad innebär att avstämning ska ske mellan tillsynsperioderna och att avvikelser från fastställd intäktsram och faktiskt uttagna avgifter regleras i den följande tillsynsperioden. SKGS anser att en grundläggande förutsättning för att den ordningen ska vara acceptabel i ett kundperspektiv är att det endast kan avse faktiskt genomförda investeringar i elnätet. SKGS anser vidare att det i ett kundperspektiv är rätt att begränsa nätföretagens möjligheter att föra vidare underskott i verksamheten och stödjer också Ei:s förslag om att ett överuttag inte ska förfalla efter en tillsynsperiod.
 
– Det är rätt att överuttag av kunderna inte ska förfalla efter en tillsynsperiod. Samtidigt är det inte acceptabelt att ett nätföretag regelmässigt överdebiterar sina kunder. Vid en sådan situation kan inte en sanktionsavgift som tillfaller staten gottgöra de överdebiterade kunderna. SKGS anser att det enda rimliga i sådan situation är att kunderna får rätt till direkt återbetalning av överdebiterat belopp, säger Mikael Möller.
 

Inte samhällets intresse att kunderna bär nätföretagens risker 

 
SKGS delar också Ei:s bedömning att förutsättningen för en fungerande reglering är att nätföretagen har koll på sina anläggningar och rapporterar in korrekta uppgifter. Mikael Möller menar att det knappast ligger i samhällets intresse att ta risken för nätbolagens bristande kunskaper om den egna verksamheten.
 
– Det är självklart att felaktiga uppgifter från nätföretagen som leder till en för hög intäktsram ska kunna ändras i sänkande riktning, precis som Ei föreslår, säger Mikael Möller. 
 
Avslutningsvis anser SKGS att en analys av konsekvenserna för kunderna är viktig för att kunna bedöma Ei:s förslag ur ett kundperspektiv. Ett led i en sådan analys är enligt SKGS att utreda vad intäktsramarna skulle ha blivit för 2016–2019, om Ei:s nya förslag hade tillämpats redan då.
 
Ei ska lämna sitt slutgiltiga förslag på en ändrad nätreglering till regeringen senast 23 oktober 2017.
 

Här kan du läsa SKGS synpunkter på Elnätsregleringen
 

Läs mer om SGS här på www.skgs.org

 

 

Våra aktiviteter

IKEM:s kurs i arbetsmiljö Chefen och arbetsmiljön

05 sep 2017
Malmö

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

12 sep 2017
Malmö

Innovationsutbildning

15 sep 2017
Stockholm respektive via webb

MBL-förhandlingen - kurs i ikem regi

20 sep 2017
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

03-04-okt 2017
Stockholm

Avtalskurs I-avtalet (fd Allokemisk industri)

11 okt 2017
Stockholm

Kurs i Krishantering

12 okt 2017
Stockholm