Från vänster i bild Sara Andersson, Mattias Jonsson, Louise Fornander, Mathias Samuelsson och Anna Blücher.
Tillbaka

Kök + kemi = dagens lunch

19 maj 2017
”Hemkunskapsundervisningen borde skötas av en kemilärare”, ”Alla är vi tydligen kemister i köket”, ”Det behövs mer forskning så att vi kan utveckla mer näringsriktiga och hållbara livsmedel”. Det var några av kommentarerna under onsdagens riksdagsseminarium om mat och kemi som hade Mattias Jonsson (S) som värd. IKEM och Livsmedelsföretagen var medarrangörer.

På lunchseminariet deltog Anna Blücher, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, Sara Andersson, CSR- och kommunikationschef vid Atria och Mathias Samuelsson, sälj- och utvecklingschef vid Lyckeby, välkomna. Moderator var Louise Fornander, kemikalieexpert på IKEM.

Anna Bücher inledde seminariet med att förklara kemin i maten. Till seminariedeltagarnas förfogande fanns lunchmenyn som illustrerade de kemiska molekyler som maträtterna innehöll. Anna nämnde bland annat att rostade hasselnötter får sin goda smak från den kemiska reaktion som sker när nötterna rostas och att rödingen får sin röda färg från den naturliga kemikalien astaxanthin. Vidare diskuterade Anna E-nummer och de felaktigt negativa associationer som många har till dessa. E-nummer är godkända kemiska tillsatser och Anna påpekade att blåbär innehåller 14 E-nummer naturligt. Anna tog även upp rädslan för ”processad mat”, något som inte heller har någon vetenskaplig grund. Med att maten processas menas att den bearbetas, antingen hemma i köket eller i industrier. Anna gav potatisen som ett exempel. Den måste vi processa, det vill säga koka, för att vi ska kunna ta upp näringsämnena.

- Egentligen handlar det inte om processad mat eller om E-nummer, utan om att inte äta skräpmat, framhöll Anna.

Nästa på tur var Sara Andersson som presenterade Ridderheims-rapporten, som visar på de trender som påverkar hur vi handlar, lagar och äter i framtiden. Enligt Sara pågår ett paradigmskifte bland trender, med utgångspunkt i konsumentens högre krav på produkter samt den utveckling som tekniken möjliggör. 42% av de tillfrågade i rapporten säger att de kan kompromissa med smaken om maten har ett högre syfte, som till exempel bidrar lågt klimatavtryck eller påverkar personens hälsa positivt. Sara beskrev tre exempel på olika konsumenttyper – den avskärmade, den förstärkta och den samhällsbyggande konsumenten – som ställer olika krav på livsmedel.  Hon påpekade även att många gånger är det industrin som ligger före konsumenten i utvecklingen av nya innovativa eller hållbara produkter.

Mathias Samuelsson talade om de möjligheter som presenteras i och med de växande konsumentkraven. Mathias tog upp den forskning som Lyckeby gör för att få fram både nya produkter och nya produktionsvägar, i syfte för att göra sina produkter mer miljömässigt hållbara. Lyckeby har bland annat patenterat miljövänlig teknik för framtagandet av potatisstärkelse, ”Clean Label”-märkningen. I ett forskningsprojekt tillsammans med SLU har de genom modern växtförädling lyckats ta fram en mycket stabil potatisstärkelse utan att gå den traditionella vägen med flera kemiska steg Enligt Mathias finns vidare potential i att minimera miljöbelastning i odlingen genom att producera potatis med resistens för bladmögel, samt skapa förutsättningar för en miljövänlig produktion av ett högvärdigt protein och högvärdiga miljövänliga stärkelseprodukter med funktionella egenskaper.

- Det är viktigt att ge bättre förutsättning för samarbeten mellan forskning och industri genom att satsa mer på utveckling, sade Mathias.

Seminariet knöts ihop av en diskussion om bland annat matval, möjligheten till ökad kunskapsspridning i skolan och via sociala medier samt en diskussion om hur lagstiftningen måste anpassas för att bättre följa betydelsen av olika kravmärkningar på livsmedel.

Seminariet var det sjätte seminariet i serien ”Kemiindustrin – vägen framåt” som Mattias Jonsson (S) och Lars Tysklind (L) stått värdar för under 2016 och 2017. 

 

Tillbaka Status, kvalitet och matchning, SKM, är ett nationellt ESF-projekt där Teknikcollege under tre år kommer att fokusera på angelägna utvecklingsfrågor för svensk industris kompetensförsörjning på lång sikt. För att industrin ska kunna fortsätta bidra till sysselsättning och välstånd är det mycket viktigt att det finns kvalificerade medarbetare för företagen att anställa.Läs mer

- Att vi tilldelats finansiellt stöd till en summa av 35 miljoner kronor innebär en enorm potential till vidare utveckling för alla engagerade inom Teknikcollege. Kopplat till våra tre områden kommer vi nu växla upp och intensifiera arbetet under projektets tre år. Det innebär att Teknikcollege, som redan idag är en stark och väl etablerad plattform inom kompetensförsörjning för industrin, kan engagera fler företag, fler kommuner samt skapa ett större engagemang hos både Industrirådet och de certifierade regionerna, säger Adela Martinovic, vd Riksföreningen Teknikcollege Sverige.

Projektet kommer att fokusera på tre viktiga områden:

  • Stärkt regional samordning.

Stärka kopplingen mellan industriföretagens kompetensbehov regionalt och tillgången på utbildning i regionen.

  • Ökad kvalitet i utbildning.

Stärka studenters anställningsbarhet genom att öka utbildningarnas relevans

  • Ökad kännedom och attraktionskraft för industrirelevanta utbildningar.

Identifiera och implementera en röd tekniktråd med rätt insatser mot rätt målgrupp i rätt tid.

Vad kan våra medlemsföretag/medlemmar få ut av SKM?

För industriföretag runt om i Sverige är vinsterna med Status, kvalitet och matchning många. Bland annat är ambitionen att ge företagen verktyg för att långsiktigt säkerställa behovet av kompetent arbetskraft. Förutom en ökad möjlighet till att styra utbildningar så att de motsvarar industrins framtida behov av kompetens, öppnas även arenor för att träffa framtida medarbetare.

Fem punkter om vad vi kan förvänta oss av SKM:

  • En röd tråd av insatser mot presumtiva studerande. Projektet ska resultera i att fler ungdomar söker yrkesutbildningar. Fokus på mentorskap genom samtliga utbildningsnivåer. Självklart omfattar detta även arbete med jämställdhet och mångfaldsinkludering.
     
  • Stöd för att öka företagens engagemang och påverkan inom Teknikcollege. Det ska finnas bra förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt med Teknikcollege och kompetensförsörjningsfrågor.
     
  • Möjlighet för företagen att arbeta med branschvalidering samt möjlighet för utbildningsanordnarna att fortbilda lärare i validering.
     
  • Smarta verktyg för ökad kvalitetsuppföljning för samverkan mellan företag och utbildning.
     
  • Verktyg för kvalitetssäkrad handledarutbildning och företagsförlagt lärande med fokus på trepartssamtal med företagshandledare, utbildningsanordnare och studerande.

 

Projektet drivs, samordnas och administreras av Riksföreningen Teknikcollege Sverige. För frågor kopplat till projektet, kontakta Johan Ståhl, johan.stahl@teknikcollege.se

Läs mer på Teknikcollege webbplats
 

Följ projektet i sociala medier #SKM

 

EU-kommissionen har föreslagit en förändring av tillståndslistan till REACH (Annex XIV) för fyra stycken ftalater: bis (2-ethylhexyl) ftalat (DEHP), dibutyl ftalat (DBP), benzyl butyl ftalat (BBP) och diisobutyl ftalat (DIBP). Detta leder till krav på tillstånd också för användning i material för livsmedelskontakt och i medicintekniska produkter. Förslaget är nu ute på remiss. Sista dag för att skicka in åsikter om konsultationen är den 6 augusti.Läs mer

Våra aktiviteter

Avtalskurs I-avtalet

27 sep 2018
Stockholm

Kurs i Krishantering

04 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

09-10-okt 2018
Stockholm

Kemikaliedagarna

17-18-okt 2018
Göteborg

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm

IKEM ALL-dag Norrköping

19 nov 2018
Norrköping

IKEM ALL-dag Karlskoga

20 nov 2018
Karlskoga