Från vänster i bild Sara Andersson, Mattias Jonsson, Louise Fornander, Mathias Samuelsson och Anna Blücher.
Tillbaka

Kök + kemi = dagens lunch

19 maj 2017
”Hemkunskapsundervisningen borde skötas av en kemilärare”, ”Alla är vi tydligen kemister i köket”, ”Det behövs mer forskning så att vi kan utveckla mer näringsriktiga och hållbara livsmedel”. Det var några av kommentarerna under onsdagens riksdagsseminarium om mat och kemi som hade Mattias Jonsson (S) som värd. IKEM och Livsmedelsföretagen var medarrangörer.

På lunchseminariet deltog Anna Blücher, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, Sara Andersson, CSR- och kommunikationschef vid Atria och Mathias Samuelsson, sälj- och utvecklingschef vid Lyckeby, välkomna. Moderator var Louise Fornander, kemikalieexpert på IKEM.

Anna Bücher inledde seminariet med att förklara kemin i maten. Till seminariedeltagarnas förfogande fanns lunchmenyn som illustrerade de kemiska molekyler som maträtterna innehöll. Anna nämnde bland annat att rostade hasselnötter får sin goda smak från den kemiska reaktion som sker när nötterna rostas och att rödingen får sin röda färg från den naturliga kemikalien astaxanthin. Vidare diskuterade Anna E-nummer och de felaktigt negativa associationer som många har till dessa. E-nummer är godkända kemiska tillsatser och Anna påpekade att blåbär innehåller 14 E-nummer naturligt. Anna tog även upp rädslan för ”processad mat”, något som inte heller har någon vetenskaplig grund. Med att maten processas menas att den bearbetas, antingen hemma i köket eller i industrier. Anna gav potatisen som ett exempel. Den måste vi processa, det vill säga koka, för att vi ska kunna ta upp näringsämnena.

- Egentligen handlar det inte om processad mat eller om E-nummer, utan om att inte äta skräpmat, framhöll Anna.

Nästa på tur var Sara Andersson som presenterade Ridderheims-rapporten, som visar på de trender som påverkar hur vi handlar, lagar och äter i framtiden. Enligt Sara pågår ett paradigmskifte bland trender, med utgångspunkt i konsumentens högre krav på produkter samt den utveckling som tekniken möjliggör. 42% av de tillfrågade i rapporten säger att de kan kompromissa med smaken om maten har ett högre syfte, som till exempel bidrar lågt klimatavtryck eller påverkar personens hälsa positivt. Sara beskrev tre exempel på olika konsumenttyper – den avskärmade, den förstärkta och den samhällsbyggande konsumenten – som ställer olika krav på livsmedel.  Hon påpekade även att många gånger är det industrin som ligger före konsumenten i utvecklingen av nya innovativa eller hållbara produkter.

Mathias Samuelsson talade om de möjligheter som presenteras i och med de växande konsumentkraven. Mathias tog upp den forskning som Lyckeby gör för att få fram både nya produkter och nya produktionsvägar, i syfte för att göra sina produkter mer miljömässigt hållbara. Lyckeby har bland annat patenterat miljövänlig teknik för framtagandet av potatisstärkelse, ”Clean Label”-märkningen. I ett forskningsprojekt tillsammans med SLU har de genom modern växtförädling lyckats ta fram en mycket stabil potatisstärkelse utan att gå den traditionella vägen med flera kemiska steg Enligt Mathias finns vidare potential i att minimera miljöbelastning i odlingen genom att producera potatis med resistens för bladmögel, samt skapa förutsättningar för en miljövänlig produktion av ett högvärdigt protein och högvärdiga miljövänliga stärkelseprodukter med funktionella egenskaper.

- Det är viktigt att ge bättre förutsättning för samarbeten mellan forskning och industri genom att satsa mer på utveckling, sade Mathias.

Seminariet knöts ihop av en diskussion om bland annat matval, möjligheten till ökad kunskapsspridning i skolan och via sociala medier samt en diskussion om hur lagstiftningen måste anpassas för att bättre följa betydelsen av olika kravmärkningar på livsmedel.

Seminariet var det sjätte seminariet i serien ”Kemiindustrin – vägen framåt” som Mattias Jonsson (S) och Lars Tysklind (L) stått värdar för under 2016 och 2017. 

 

Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska på så sätt få bättre arbetsvillkor. Riksdagen har nu röstat igenom det förslag där regeringen ville göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.Läs mer
Tillbaka I april var två ministrar på besök och i juni ska företagen på orten samlas för en lunch. Perstorps gymnasium satsar nu hårt på att öka intresset för teknik och industri. Det har gjort skolan till ett nav också mellan företagen på orten. Läs mer
Perstorp är den minsta kommunen i Skåne men samtidigt en av de mer industritäta med bland andra klassiska Perstorpskoncernen. Inom ramen för Perstorps Industripark finns företag som tillsammans är en av Sydsveriges största industriella arbetsplatser.
 
Trots det går rekryteringen till de tekniska utbildningarna på Perstorps gymnasium trögt.
 

Läs hela artikeln på Svenskt Näringslivs webbplats Perstorps gymnasium håller samman företagen på orten

Våra aktiviteter

Kurs i Krishantering

15 jun 2017
Stockholm

IKEM:s kurs i arbetsmiljö Chefen och arbetsmiljön

05 sep 2017
Malmö

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

12 sep 2017
Malmö

Innovationsutbildning

15 sep 2017
Stockholm respektive via webb

MBL-förhandlingen - kurs i ikem regi

20 sep 2017
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

03-04-okt 2017
Stockholm

Avtalskurs I-avtalet (fd Allokemisk industri)

11 okt 2017
Stockholm