Tillbaka

Kommer plasten någonsin bli god?

15 april 2014
I Dagens Nyheter (DN) lördagen den 5 april fanns en lång artikel om plast. I artikeln ställs frågan om plasten någonsin kommer bli god. Svaret är förstås att plasten varken är ond eller god, den är vad vi gör den till. Den kan både vara ett miljöproblem och ett redskap för hållbar utveckling.

I DN-artikeln berättas bland annat om några föräldrar på en förskola som samlas på helgen för att plocka bort inredningsdetaljer och leksaker som de misstänker kan vara skadliga för barnen. Vi på IKEM håller förstås med om att det är helt orimligt att fyra föräldrar ska sitta på en förskola en söndag och googla om kemikalier för att sedan komma fram till att ”Det här känns inte som någon bra plast".

  • Det finns en Europeisk leksakslagstiftning som reglerar vilka ämnen som får förekomma i leksaker. Leksaker för barn ska vara säkra.
  • Vid myndighetstillsyner har det visat sig att de flesta leksaker som innehåller otillåtna tillsatser är billiga importprodukter tillverkade i delar av världen där Europas stränga kemikalielagstiftning Reach inte gäller. 
  • I motsats till vad som står i artikeln är det Danska ftalatförbudet misslyckat. Regeringen var tvungen att backa eftersom lagförslaget innebar att cyklar inte kunde förvaras inomhus, viktig medicinsk utrustning skulle tvingas tas ur bruk et cetera.
     

97 procent av kemikalierna undersökta år 2018
I DN-artikeln står det också ”Vi omger oss dagligen med en gigantisk soppa av kemikalier – närmare 150 000 olika kemikalier finns registrerade på Reach, EU:s kemikalieförordning – och varken forskare eller myndigheter hänger med när det gäller att ha koll på hur farliga de är var och en för sig.”

Sanningen är att:

  • I Europa används ca 100.000 industrikemikalier.
  • Ungefär 12.000 av dem är väl undersökta. Detta är nämligen det antal som i mars 2014 fanns Reach-registrerade hos den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA.
  • År 2018 beräknas 30.000 ämnen ha registrerats enligt Reach. Det motsvarar över 97 procent av den totala volymen ämnen som används industriellt.
  • De återstående 3 volym-%, cirka 70.00 ämnen, behöver inte registreras, men måste ändå klassificera och märkas av tillverkaren eller importören.
     

Avfallshanteringen avgörand för att plasten inte ska hamna i haven
Avfall i haven är ett stort miljöproblem. Plast flyter och därför kan man hitta plastskräp på stränderna som rört sig långa sträckor och därför samlas även plast i stora öar där strömmarna möts. Den mesta plasten som flyter omkring i haven har blåst dit från soptippar på land. Den Europeiska plastbranschen vill därför att EU ska införa ett förbud mot att deponera plast år 2020.

  • Om förbud mot deponering av plast införs år 2020 skulle det förhindra att uppskattningsvis 80 miljoner ton plastavfall hamnar på deponi.
  • 80 miljoner ton plast motsvarar cirka 1 miljard fat olja till ett värde av 70.000 000.000 euro.
  • I Sverige är vi bra på att återvinna plast. 34 % materialåtervinns, mindre än 5 procent deponeras och resten energiutvinns.
     

Om vi vill ställa om till biobaserad råvara måste vi värna kemiindustrin i Sverige
I Sverige har vi bra förutsättningar om vi vill använda biobaserade råvaror i kemiindustrin. Det finns stora ambitioner och goda möjligheter. Hållbar Kemi 2030 är ett initiativ som kemiföretagen i Stenungsund arbetar med idag. Där pågår många spännande aktiviterer, till exempel;

  • I Skogskemiprojektet arbetar kemiindustrin tillsammans med skogsindustrin för att utveckla nya material och produkter från skogsråvara.
  • Alger är en annan spännande möjlig råvara för kemiindustrin. Inom det området pågår flera olika projekt.
  • Industriell spillvärme är en outnyttjad resurs som kan användas för uppvärmning av bostäder om fjärrvärmenätet byggs ut.
  • Tillsammans med Lerums kommun utvecklas nya metoder för att samla in byggplast för materialåtervinning.
  • Hållbar hantering av plast från sjukvården är ett annat projekt som drivs tillsammans med landstingen i Stockholm och Göteborg och många andra parter.

Här är det viktigt att alla goda krafter hjälper till och vi måste ha en stark kemiindustri för att det skall vara möjligt. Det måste vara attraktivt att forska och investera i Sverige.

Kommer plasten någonsin att bli god?
Det som nästan helt saknas i DN-artikeln är information om varför plast har en så dominerande ställning i vårt moderna samhället. Det beror på att plasten älskas av formgivare, de gillar att den är så mångsidig. Dessutom spar den mycket resurser.

  • Plast kan användas till nästan vad som helst. Egenskaperna kan skräddarsys för den aktuella produkten genom att designern väljer rätt plastmaterial och rätt tillsatser.
  • Att ersätta andra material med plast spar resurser. Dagens bilar drar till exempel mycket mindre bensin än tidigare. Det beror på att de innehåller plast som får ned vikten. Minskad bensinförbrukning gör att en modern bil förbrukar mindre olja under sin livstid, även om man räknar in den olja som går åt till att tillverka plasten.
  • Ett annat exempel där plast spar mycket resurser är plastförpackningar. 30-50 procent av den mat som tillverkas i icke industriella länder förstörs innan den når konsumenten. I Västeuropa är motsvarande siffra 2-3 procent. Moderna förpackningsmaterial är en stor del av förklaringen.
  • Många av de produkter som i dag tillhör vardagen är gjorda av plast. Till exempel skulle det inte gå att tillverka de smarta mobiler som föräldrarna på förskolan använder för informationssökning utan moderna material.
  • För att göra mobilerna mer miljövänliga och resurseffektiva bör vi hitta nya plastsorter som kan ersätta en del av de sällsynta metaller som finns i all elektronik.
  • När det gäller Borealis i Stenungsund är man världsledande på att leverera material till kabelindustrin, där den används för vindkraftparker, ledningar mellan länder och kablar under mark. Borealis levererar också material till rörindustrin där den används till avlopps och vattenrör. 90 procent går på export och produkterna har en livslängd på 30-50 år.

Plasten är här för att stanna. Frågan är bara om vi vill underlätta svensk plastproduktion med biobaserade råvaror. Eller om vi vill misstänkliggöra industrin så att anläggningarna hamnar i någon annan del av världenden där den tillgängliga råvaran är svart snarare än grön.

DN-artikeln från den 5 april hittar du här

Tillbaka Utredningen om en mer modern föräldraförsäkring föreslår att föräldrapenningdagarna koncentreras till de första åren i barnets liv. Det är bra. Mindre bra är att kraftigt begränsa föräldrarnas möjligheter att överlåta föräldrapenningen. Läs mer
För en företagare är flexibiliteten i föräldraförsäkringen särskilt betydelsefull, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert inom Svenskt Näringsliv.
 

Läs artikeln Stelbent föräldraförsäkring försvårar livspussel

 
 
 

Våra aktiviteter

Kemikalielagstiftning i Sverige - Översiktskurs

06 feb 2018
Stockholm

Avtalskurs I-avtalet fd Allokemisk industri

07 feb 2018
Götebrog

Avtalskurs Tjänstemän

13 feb 2018
Stockholm

Life Science stafetten i Umeå

21 feb 2018
Umeå Universitet

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

07-08-mar 2018
Malmö

Chefs- och ledarskapsutbildning

13-14-mar 2018
Stockholm/Bromma Åkeshovs Slott

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

14 mar 2018
Göteborg