Tillbaka

Kommer plasten någonsin bli god?

15 april 2014
I Dagens Nyheter (DN) lördagen den 5 april fanns en lång artikel om plast. I artikeln ställs frågan om plasten någonsin kommer bli god. Svaret är förstås att plasten varken är ond eller god, den är vad vi gör den till. Den kan både vara ett miljöproblem och ett redskap för hållbar utveckling.

I DN-artikeln berättas bland annat om några föräldrar på en förskola som samlas på helgen för att plocka bort inredningsdetaljer och leksaker som de misstänker kan vara skadliga för barnen. Vi på IKEM håller förstås med om att det är helt orimligt att fyra föräldrar ska sitta på en förskola en söndag och googla om kemikalier för att sedan komma fram till att ”Det här känns inte som någon bra plast".

  • Det finns en Europeisk leksakslagstiftning som reglerar vilka ämnen som får förekomma i leksaker. Leksaker för barn ska vara säkra.
  • Vid myndighetstillsyner har det visat sig att de flesta leksaker som innehåller otillåtna tillsatser är billiga importprodukter tillverkade i delar av världen där Europas stränga kemikalielagstiftning Reach inte gäller. 
  • I motsats till vad som står i artikeln är det Danska ftalatförbudet misslyckat. Regeringen var tvungen att backa eftersom lagförslaget innebar att cyklar inte kunde förvaras inomhus, viktig medicinsk utrustning skulle tvingas tas ur bruk et cetera.
     

97 procent av kemikalierna undersökta år 2018
I DN-artikeln står det också ”Vi omger oss dagligen med en gigantisk soppa av kemikalier – närmare 150 000 olika kemikalier finns registrerade på Reach, EU:s kemikalieförordning – och varken forskare eller myndigheter hänger med när det gäller att ha koll på hur farliga de är var och en för sig.”

Sanningen är att:

  • I Europa används ca 100.000 industrikemikalier.
  • Ungefär 12.000 av dem är väl undersökta. Detta är nämligen det antal som i mars 2014 fanns Reach-registrerade hos den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA.
  • År 2018 beräknas 30.000 ämnen ha registrerats enligt Reach. Det motsvarar över 97 procent av den totala volymen ämnen som används industriellt.
  • De återstående 3 volym-%, cirka 70.00 ämnen, behöver inte registreras, men måste ändå klassificera och märkas av tillverkaren eller importören.
     

Avfallshanteringen avgörand för att plasten inte ska hamna i haven
Avfall i haven är ett stort miljöproblem. Plast flyter och därför kan man hitta plastskräp på stränderna som rört sig långa sträckor och därför samlas även plast i stora öar där strömmarna möts. Den mesta plasten som flyter omkring i haven har blåst dit från soptippar på land. Den Europeiska plastbranschen vill därför att EU ska införa ett förbud mot att deponera plast år 2020.

  • Om förbud mot deponering av plast införs år 2020 skulle det förhindra att uppskattningsvis 80 miljoner ton plastavfall hamnar på deponi.
  • 80 miljoner ton plast motsvarar cirka 1 miljard fat olja till ett värde av 70.000 000.000 euro.
  • I Sverige är vi bra på att återvinna plast. 34 % materialåtervinns, mindre än 5 procent deponeras och resten energiutvinns.
     

Om vi vill ställa om till biobaserad råvara måste vi värna kemiindustrin i Sverige
I Sverige har vi bra förutsättningar om vi vill använda biobaserade råvaror i kemiindustrin. Det finns stora ambitioner och goda möjligheter. Hållbar Kemi 2030 är ett initiativ som kemiföretagen i Stenungsund arbetar med idag. Där pågår många spännande aktiviterer, till exempel;

  • I Skogskemiprojektet arbetar kemiindustrin tillsammans med skogsindustrin för att utveckla nya material och produkter från skogsråvara.
  • Alger är en annan spännande möjlig råvara för kemiindustrin. Inom det området pågår flera olika projekt.
  • Industriell spillvärme är en outnyttjad resurs som kan användas för uppvärmning av bostäder om fjärrvärmenätet byggs ut.
  • Tillsammans med Lerums kommun utvecklas nya metoder för att samla in byggplast för materialåtervinning.
  • Hållbar hantering av plast från sjukvården är ett annat projekt som drivs tillsammans med landstingen i Stockholm och Göteborg och många andra parter.

Här är det viktigt att alla goda krafter hjälper till och vi måste ha en stark kemiindustri för att det skall vara möjligt. Det måste vara attraktivt att forska och investera i Sverige.

Kommer plasten någonsin att bli god?
Det som nästan helt saknas i DN-artikeln är information om varför plast har en så dominerande ställning i vårt moderna samhället. Det beror på att plasten älskas av formgivare, de gillar att den är så mångsidig. Dessutom spar den mycket resurser.

  • Plast kan användas till nästan vad som helst. Egenskaperna kan skräddarsys för den aktuella produkten genom att designern väljer rätt plastmaterial och rätt tillsatser.
  • Att ersätta andra material med plast spar resurser. Dagens bilar drar till exempel mycket mindre bensin än tidigare. Det beror på att de innehåller plast som får ned vikten. Minskad bensinförbrukning gör att en modern bil förbrukar mindre olja under sin livstid, även om man räknar in den olja som går åt till att tillverka plasten.
  • Ett annat exempel där plast spar mycket resurser är plastförpackningar. 30-50 procent av den mat som tillverkas i icke industriella länder förstörs innan den når konsumenten. I Västeuropa är motsvarande siffra 2-3 procent. Moderna förpackningsmaterial är en stor del av förklaringen.
  • Många av de produkter som i dag tillhör vardagen är gjorda av plast. Till exempel skulle det inte gå att tillverka de smarta mobiler som föräldrarna på förskolan använder för informationssökning utan moderna material.
  • För att göra mobilerna mer miljövänliga och resurseffektiva bör vi hitta nya plastsorter som kan ersätta en del av de sällsynta metaller som finns i all elektronik.
  • När det gäller Borealis i Stenungsund är man världsledande på att leverera material till kabelindustrin, där den används för vindkraftparker, ledningar mellan länder och kablar under mark. Borealis levererar också material till rörindustrin där den används till avlopps och vattenrör. 90 procent går på export och produkterna har en livslängd på 30-50 år.

Plasten är här för att stanna. Frågan är bara om vi vill underlätta svensk plastproduktion med biobaserade råvaror. Eller om vi vill misstänkliggöra industrin så att anläggningarna hamnar i någon annan del av världenden där den tillgängliga råvaran är svart snarare än grön.

DN-artikeln från den 5 april hittar du här

Tillbaka Status, kvalitet och matchning, SKM, är ett nationellt ESF-projekt där Teknikcollege under tre år kommer att fokusera på angelägna utvecklingsfrågor för svensk industris kompetensförsörjning på lång sikt. För att industrin ska kunna fortsätta bidra till sysselsättning och välstånd är det mycket viktigt att det finns kvalificerade medarbetare för företagen att anställa.Läs mer

- Att vi tilldelats finansiellt stöd till en summa av 35 miljoner kronor innebär en enorm potential till vidare utveckling för alla engagerade inom Teknikcollege. Kopplat till våra tre områden kommer vi nu växla upp och intensifiera arbetet under projektets tre år. Det innebär att Teknikcollege, som redan idag är en stark och väl etablerad plattform inom kompetensförsörjning för industrin, kan engagera fler företag, fler kommuner samt skapa ett större engagemang hos både Industrirådet och de certifierade regionerna, säger Adela Martinovic, vd Riksföreningen Teknikcollege Sverige.

Projektet kommer att fokusera på tre viktiga områden:

  • Stärkt regional samordning.

Stärka kopplingen mellan industriföretagens kompetensbehov regionalt och tillgången på utbildning i regionen.

  • Ökad kvalitet i utbildning.

Stärka studenters anställningsbarhet genom att öka utbildningarnas relevans

  • Ökad kännedom och attraktionskraft för industrirelevanta utbildningar.

Identifiera och implementera en röd tekniktråd med rätt insatser mot rätt målgrupp i rätt tid.

Vad kan våra medlemsföretag/medlemmar få ut av SKM?

För industriföretag runt om i Sverige är vinsterna med Status, kvalitet och matchning många. Bland annat är ambitionen att ge företagen verktyg för att långsiktigt säkerställa behovet av kompetent arbetskraft. Förutom en ökad möjlighet till att styra utbildningar så att de motsvarar industrins framtida behov av kompetens, öppnas även arenor för att träffa framtida medarbetare.

Fem punkter om vad vi kan förvänta oss av SKM:

  • En röd tråd av insatser mot presumtiva studerande. Projektet ska resultera i att fler ungdomar söker yrkesutbildningar. Fokus på mentorskap genom samtliga utbildningsnivåer. Självklart omfattar detta även arbete med jämställdhet och mångfaldsinkludering.
     
  • Stöd för att öka företagens engagemang och påverkan inom Teknikcollege. Det ska finnas bra förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt med Teknikcollege och kompetensförsörjningsfrågor.
     
  • Möjlighet för företagen att arbeta med branschvalidering samt möjlighet för utbildningsanordnarna att fortbilda lärare i validering.
     
  • Smarta verktyg för ökad kvalitetsuppföljning för samverkan mellan företag och utbildning.
     
  • Verktyg för kvalitetssäkrad handledarutbildning och företagsförlagt lärande med fokus på trepartssamtal med företagshandledare, utbildningsanordnare och studerande.

 

Projektet drivs, samordnas och administreras av Riksföreningen Teknikcollege Sverige. För frågor kopplat till projektet, kontakta Johan Ståhl, johan.stahl@teknikcollege.se

Läs mer på Teknikcollege webbplats
 

Följ projektet i sociala medier #SKM

 

EU-kommissionen har föreslagit en förändring av tillståndslistan till REACH (Annex XIV) för fyra stycken ftalater: bis (2-ethylhexyl) ftalat (DEHP), dibutyl ftalat (DBP), benzyl butyl ftalat (BBP) och diisobutyl ftalat (DIBP). Detta leder till krav på tillstånd också för användning i material för livsmedelskontakt och i medicintekniska produkter. Förslaget är nu ute på remiss. Sista dag för att skicka in åsikter om konsultationen är den 6 augusti.Läs mer

Våra aktiviteter

Avtalskurs I-avtalet

27 sep 2018
Stockholm

Kurs i Krishantering

04 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

09-10-okt 2018
Stockholm

Kemikaliedagarna

17-18-okt 2018
Göteborg

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm

IKEM ALL-dag Norrköping

19 nov 2018
Norrköping

IKEM ALL-dag Karlskoga

20 nov 2018
Karlskoga