Tillbaka

Kommer plasten någonsin bli god?

15 april 2014
I Dagens Nyheter (DN) lördagen den 5 april fanns en lång artikel om plast. I artikeln ställs frågan om plasten någonsin kommer bli god. Svaret är förstås att plasten varken är ond eller god, den är vad vi gör den till. Den kan både vara ett miljöproblem och ett redskap för hållbar utveckling.

I DN-artikeln berättas bland annat om några föräldrar på en förskola som samlas på helgen för att plocka bort inredningsdetaljer och leksaker som de misstänker kan vara skadliga för barnen. Vi på IKEM håller förstås med om att det är helt orimligt att fyra föräldrar ska sitta på en förskola en söndag och googla om kemikalier för att sedan komma fram till att ”Det här känns inte som någon bra plast".

  • Det finns en Europeisk leksakslagstiftning som reglerar vilka ämnen som får förekomma i leksaker. Leksaker för barn ska vara säkra.
  • Vid myndighetstillsyner har det visat sig att de flesta leksaker som innehåller otillåtna tillsatser är billiga importprodukter tillverkade i delar av världen där Europas stränga kemikalielagstiftning Reach inte gäller. 
  • I motsats till vad som står i artikeln är det Danska ftalatförbudet misslyckat. Regeringen var tvungen att backa eftersom lagförslaget innebar att cyklar inte kunde förvaras inomhus, viktig medicinsk utrustning skulle tvingas tas ur bruk et cetera.
     

97 procent av kemikalierna undersökta år 2018
I DN-artikeln står det också ”Vi omger oss dagligen med en gigantisk soppa av kemikalier – närmare 150 000 olika kemikalier finns registrerade på Reach, EU:s kemikalieförordning – och varken forskare eller myndigheter hänger med när det gäller att ha koll på hur farliga de är var och en för sig.”

Sanningen är att:

  • I Europa används ca 100.000 industrikemikalier.
  • Ungefär 12.000 av dem är väl undersökta. Detta är nämligen det antal som i mars 2014 fanns Reach-registrerade hos den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA.
  • År 2018 beräknas 30.000 ämnen ha registrerats enligt Reach. Det motsvarar över 97 procent av den totala volymen ämnen som används industriellt.
  • De återstående 3 volym-%, cirka 70.00 ämnen, behöver inte registreras, men måste ändå klassificera och märkas av tillverkaren eller importören.
     

Avfallshanteringen avgörand för att plasten inte ska hamna i haven
Avfall i haven är ett stort miljöproblem. Plast flyter och därför kan man hitta plastskräp på stränderna som rört sig långa sträckor och därför samlas även plast i stora öar där strömmarna möts. Den mesta plasten som flyter omkring i haven har blåst dit från soptippar på land. Den Europeiska plastbranschen vill därför att EU ska införa ett förbud mot att deponera plast år 2020.

  • Om förbud mot deponering av plast införs år 2020 skulle det förhindra att uppskattningsvis 80 miljoner ton plastavfall hamnar på deponi.
  • 80 miljoner ton plast motsvarar cirka 1 miljard fat olja till ett värde av 70.000 000.000 euro.
  • I Sverige är vi bra på att återvinna plast. 34 % materialåtervinns, mindre än 5 procent deponeras och resten energiutvinns.
     

Om vi vill ställa om till biobaserad råvara måste vi värna kemiindustrin i Sverige
I Sverige har vi bra förutsättningar om vi vill använda biobaserade råvaror i kemiindustrin. Det finns stora ambitioner och goda möjligheter. Hållbar Kemi 2030 är ett initiativ som kemiföretagen i Stenungsund arbetar med idag. Där pågår många spännande aktiviterer, till exempel;

  • I Skogskemiprojektet arbetar kemiindustrin tillsammans med skogsindustrin för att utveckla nya material och produkter från skogsråvara.
  • Alger är en annan spännande möjlig råvara för kemiindustrin. Inom det området pågår flera olika projekt.
  • Industriell spillvärme är en outnyttjad resurs som kan användas för uppvärmning av bostäder om fjärrvärmenätet byggs ut.
  • Tillsammans med Lerums kommun utvecklas nya metoder för att samla in byggplast för materialåtervinning.
  • Hållbar hantering av plast från sjukvården är ett annat projekt som drivs tillsammans med landstingen i Stockholm och Göteborg och många andra parter.

Här är det viktigt att alla goda krafter hjälper till och vi måste ha en stark kemiindustri för att det skall vara möjligt. Det måste vara attraktivt att forska och investera i Sverige.

Kommer plasten någonsin att bli god?
Det som nästan helt saknas i DN-artikeln är information om varför plast har en så dominerande ställning i vårt moderna samhället. Det beror på att plasten älskas av formgivare, de gillar att den är så mångsidig. Dessutom spar den mycket resurser.

  • Plast kan användas till nästan vad som helst. Egenskaperna kan skräddarsys för den aktuella produkten genom att designern väljer rätt plastmaterial och rätt tillsatser.
  • Att ersätta andra material med plast spar resurser. Dagens bilar drar till exempel mycket mindre bensin än tidigare. Det beror på att de innehåller plast som får ned vikten. Minskad bensinförbrukning gör att en modern bil förbrukar mindre olja under sin livstid, även om man räknar in den olja som går åt till att tillverka plasten.
  • Ett annat exempel där plast spar mycket resurser är plastförpackningar. 30-50 procent av den mat som tillverkas i icke industriella länder förstörs innan den når konsumenten. I Västeuropa är motsvarande siffra 2-3 procent. Moderna förpackningsmaterial är en stor del av förklaringen.
  • Många av de produkter som i dag tillhör vardagen är gjorda av plast. Till exempel skulle det inte gå att tillverka de smarta mobiler som föräldrarna på förskolan använder för informationssökning utan moderna material.
  • För att göra mobilerna mer miljövänliga och resurseffektiva bör vi hitta nya plastsorter som kan ersätta en del av de sällsynta metaller som finns i all elektronik.
  • När det gäller Borealis i Stenungsund är man världsledande på att leverera material till kabelindustrin, där den används för vindkraftparker, ledningar mellan länder och kablar under mark. Borealis levererar också material till rörindustrin där den används till avlopps och vattenrör. 90 procent går på export och produkterna har en livslängd på 30-50 år.

Plasten är här för att stanna. Frågan är bara om vi vill underlätta svensk plastproduktion med biobaserade råvaror. Eller om vi vill misstänkliggöra industrin så att anläggningarna hamnar i någon annan del av världenden där den tillgängliga råvaran är svart snarare än grön.

DN-artikeln från den 5 april hittar du här

Skärpt elnätsreglering välkomnas av basindustrin
Skärpt elnätsreglering välkomnas av basindustrin
Tillbaka Under ett seminarium den 8 juni presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei) sitt preliminära förslag på en skärpt elnätsreglering för perioden 2020-2023 med syfte att säkerställa rimliga avgifter för elnätskunderna. SKGS välkomnar att Ei fått regeringsuppdraget och den översyn av reglerna som nu genomförs.
Läs mer

Regeringen kräver skärpt elnätsreglering 

 
På uppdrag av regeringen har Ei presenterat ett preliminärt förslag på nya och ändrade regler för elnätsföretagens intäktsramar inför perioden 2020–2023. Bakgrunden är en rad rättsliga avgöranden som visar att den nuvarande nätregleringen gör det möjligt för de svenska elnätföretagen att ta ut orimligt höga nätavgifter av elkunderna. Mot denna bakgrund konstaterade energiminister Ibrahim Baylan (S) under slutet av 2016 att en skärpning av dagens elnätsreglering måste komma till stånd.
 
Uppdraget går ut på att föreslå regelförändringar som säkerställer att nätföretagens avkastning från sin verksamhet begränsas till vad som är rimligt. Ei ska också se över vilka bestämmelser i ellagen i stort som också behöver förändras samt utreda drivkraften bakom nätföretagens gjorda och planerade nätinvesteringar.
 
– Elnäten är en del av den grundläggande infrastrukturen i samhället och fyller en viktig funktion för både elanvändare och -producenter. Vi uppfattar en tydlig politisk vilja att att göra ett omtag för att se till att regleringen faktiskt begränsar nätavgifterna till vad som är rimligt, säger Mikael Möller, näringspolitisk chef på IKEM och den som leder SKGS arbete med elnätsfrågor.
 

Kundperspektivet behöver stärkas 

 
Tanken bakom dagens nätreglering är att staten vill kunna garantera kunderna en stabil överföring av el till så låga kostnader som möjligt samt att regleringen ska fungera som en garanti mot att nätbolagen tar ut övervinster.
 
– Den tanken är bärande för att regleringen ska leda rätt. Därför anser SKGS att det är nödvändigt att skriva in i ellagen att regleringens främsta uppgift är att beakta nätkundernas intresse av en stabil och säker överföring av el till en så låg kostnad som möjligt, säger Mikael Möller.
 

Monopolställningen måste begränsa nätföretagens vinster  

 
En viktig utgångspunkt är att nätverksamhet bedrivs med stöd av ett naturligt och juridiskt monopol. Nätkunder som är missnöjda med de tjänster eller avgifter som ett nätbolag erbjuder kan inte vända sig till ett annat nätföretag. Eftersom det inte finns någon konkurrens på nätmarknaden och risken för monopolprissättning är tydlig måste regleringen ha förmåga att skydda kunderna.
 
Från ett kundperspektiv är det naturligt med en incitamentsreglering, som driver nätföretagen att prestera upp till den nivå som krävs av dem. Ett nätföretag som inte når upp till de krav som ställs bör i konsekvens med detta fråntas rätten till full kostnadstäckning.
 
Om ett nätföretag genomför investeringar i elnätet som går utöver de krav som ställs är det enligt Mikael Möller inte heller självklart att kunderna ska betala mer.  Investeringar som sker i ett monopol sker till mycket låg risk och garanterar nätföretaget en avkastning. Därför är den naturliga utgångspunkten att nätmonopolet ska leverera mot de krav som samhället ställer, varken mer eller mindre.
 
– Vi tycker att Ei:s aviserade föreskriftsarbete inom området täcker en rad intressanta områden. Såväl tekniska krav som administrativ effektivitet, samt kombinationer av dessa två, bör studeras. Återigen är det viktigt att vi i sammanhanget tar hänsyn till nätföretagens monopolsituation, säger Mikael Möller. 
 

Ei behöver rätt verktyg för att säkra låga kostnader 

 
SKGS anser det principiellt riktigt att Ei gör en bedömning och fastställer intäktsramen för nätföretagen utifrån uppgifterna som de lämnar till myndigheten, snarare än att nätföretagen ansöker om godkännande för en av dem uträknad intäktsram.
 
– Rent principiellt anser vi att det här förslaget är rätt. Det centrala i ett kundperspektiv är dock Ei:s möjligheter att bedöma om nätföretagens uppgifter ligger i linje med en stabil och säker överföring av el till lägsta kostnad för kund. Därför anser SKGS att Ei måste få de resurser och objektiva måttstockar som behövs för att göra denna bedömning, säger Mikael Möller.
 
Förhandsregleringens uppbyggnad innebär att avstämning ska ske mellan tillsynsperioderna och att avvikelser från fastställd intäktsram och faktiskt uttagna avgifter regleras i den följande tillsynsperioden. SKGS anser att en grundläggande förutsättning för att den ordningen ska vara acceptabel i ett kundperspektiv är att det endast kan avse faktiskt genomförda investeringar i elnätet. SKGS anser vidare att det i ett kundperspektiv är rätt att begränsa nätföretagens möjligheter att föra vidare underskott i verksamheten och stödjer också Ei:s förslag om att ett överuttag inte ska förfalla efter en tillsynsperiod.
 
– Det är rätt att överuttag av kunderna inte ska förfalla efter en tillsynsperiod. Samtidigt är det inte acceptabelt att ett nätföretag regelmässigt överdebiterar sina kunder. Vid en sådan situation kan inte en sanktionsavgift som tillfaller staten gottgöra de överdebiterade kunderna. SKGS anser att det enda rimliga i sådan situation är att kunderna får rätt till direkt återbetalning av överdebiterat belopp, säger Mikael Möller.
 

Inte samhällets intresse att kunderna bär nätföretagens risker 

 
SKGS delar också Ei:s bedömning att förutsättningen för en fungerande reglering är att nätföretagen har koll på sina anläggningar och rapporterar in korrekta uppgifter. Mikael Möller menar att det knappast ligger i samhällets intresse att ta risken för nätbolagens bristande kunskaper om den egna verksamheten.
 
– Det är självklart att felaktiga uppgifter från nätföretagen som leder till en för hög intäktsram ska kunna ändras i sänkande riktning, precis som Ei föreslår, säger Mikael Möller. 
 
Avslutningsvis anser SKGS att en analys av konsekvenserna för kunderna är viktig för att kunna bedöma Ei:s förslag ur ett kundperspektiv. Ett led i en sådan analys är enligt SKGS att utreda vad intäktsramarna skulle ha blivit för 2016–2019, om Ei:s nya förslag hade tillämpats redan då.
 
Ei ska lämna sitt slutgiltiga förslag på en ändrad nätreglering till regeringen senast 23 oktober 2017.
 

Här kan du läsa SKGS synpunkter på Elnätsregleringen
 

Läs mer om SGS här på www.skgs.org

 

 

Våra aktiviteter

IKEM:s kurs i arbetsmiljö Chefen och arbetsmiljön

05 sep 2017
Malmö

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

12 sep 2017
Malmö

Innovationsutbildning

15 sep 2017
Stockholm respektive via webb

MBL-förhandlingen - kurs i ikem regi

20 sep 2017
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

03-04-okt 2017
Stockholm

Avtalskurs I-avtalet (fd Allokemisk industri)

11 okt 2017
Stockholm

Kurs i Krishantering

12 okt 2017
Stockholm