IKEM:s Louise Fornander tillsammans med Anders Sahlman och Lena Söderström från Vetenskap & Allmänhet samt Björn Carlsson som är initiativtagaren till Science Club.
Tillbaka

Många lärare intresserade av att starta Science Club

1 februari 2017
Förra veckan bjöd IKEM, tillsammans med Vetenskap & Allmänhet, VA, in till en nätverksträff för lärare och andra intresserade. Målet med nätverksträffen var att bygga ett nätverk lärare emellan, samt att sprida ett koncept som utvecklats på Källängens skola på Lidingö - Science Club.

Science Club är en framgångssaga, som både är initierat och drivs av läraren Björn Carlsson. Det är en klubb för mellanstadieelever, där fokus ligger på naturvetenskapliga experiment. Här får barnen, efter skoltid, möjlighet att inspireras och fördjupa sig inom naturvetenskap och matematik. Science Club genomsyras av nyfikenhet och frivillighet, och det eleverna gör där är inte betygsgrundande.
 
Under nätverksträffen berättade Björn Carlsson hur han hade gått till väga för att få ett sådant genomslag med projektet, som dessutom bara har blivit större sedan starten hösten 2015.
 
– Det blev en lyckad och givande lärarträff, och det påvisar det vi redan visste - att det finns massor av engagerade lärare som vill samverka och dela med sig av sina tips. Vi vill såklart underlätta för dem att göra det, säger Louise Fornander, kemikaliexpert på IKEM.  
 
 
På det välbesökta mötet närvarade, förutom många intresserade lärare, representanter från Kemilärarnas Resurscenter, KRC, Unga Forskare, Svenska Science Centers, Riksföreningen LMNT - Lärare i Matematik, Naturvetenskap och Teknik och Stockholms Universitet.
 
 

Här på VAs webbplats kan du få reda på mer om seminariet och hur du startar en Science Club

Kontakt

LouiseFornander

Kemikalieexpert
Chemicals Expert
Tel direkt: +4610 455 38 68
Tel mobil: +46 70 338 30 42
LouiseFornander_258.jpg
IKEM kommenterar felaktigheter om plast i ett inslag i Aktuellt.
IKEM kommenterar felaktigheter om plast i ett inslag i Aktuellt.
Tillbaka Många har reagerat på inslaget i Aktuellt om plast den 14 februari. IKEM har nu skickat en kommentar till redaktionen om de sakfel som förekom både i inslaget och i den efterföljande chatten med Magnus Breitholtz, professor i ekotoxikologi.Läs mer

– Eftersom vi är mycket engagerade frågan om marin nedskräpning reagerade vi direkt på de sakfel som förekom i inslaget och chatten, säger Pontus Alm som ansvarar för plastbearbetningsfrågor på IKEM. Om SVT ska leva upp till kravet på opartiskhet bör även personer som företräder plastbranschen bjudas in i diskussionen.

Här är IKEM:s kommentarer till inslaget i Aktuellt

Sverige är ett bättre föredöme än Frankrike

I inslaget framhålls Frankrike som ett föredöme när det gäller arbetet med att minska nedskräpningen av plast i haven. Men Sverige och många andra länder i Europa bidrar betydligt mindre till nedskräpningen av haven än Frankrike.

Frankrike lägger fortfarande nästan 40 % av sitt plastavfall på soptipp, vilket är sämre än genomsnittet i EU ligger på 30 %. Frankrike återvinner bara 20 % av sitt plastavfall. Vi i Sverige återvinner nästan 40 %, och genomsnittet i EU är ca 26 %. 2015 presenterade forskare från USA och Australien en omfattande studie i tidskriften Science. Forskarna hade studerat alla de 192 länder som har kustzoner mot världshaven. I dessa länder produceras nästan 100 miljoner ton plastskräp per år, varav mellan 5 och 13 miljoner ton hamnar i haven. Forskarna uppskattar att mängden misskött plast är 4 gånger större per person i Frankrike än i Sverige, som är ett av de bästa länderna.

Användningen av plast minskar klimatpåverkan

Enligt Magnus Breitholtz, som i inslaget kallas plastexpert, är plastanvändningen dålig för klimatet på grund av att plast framställs ur råolja. Det han inte känner till är att användningen av plast ändå är positivt för klimatet.

Plast används bland annat för att det ger lättare produkter och minska energiåtgången. En studie visar att om vi skulle byta ut dagens plastanvändning inom EU till alternativa material skulle energiåtgången öka med 57 % och utsläppen av växthusgaser öka med 61 %.

När användningen av återvunnen eller biobaserad plast ökar kommer klimatpåverkan från plastanvändningen att minska ännu mer i förhållande till andra material.

Plast flyter, annat skräp sjunker

I inledningen säger ni att varje år hamnar 13 miljoner ton skräp i haven och det mesta är plast.

Det som skiljer plasten från andra material är att många plaster är lätta och därför flyter, medan glas och metall sjunker. Plasten blir därför ett mer synligt problem men det är lika illa att vi fyller havsbottnarna med skräp. Det är därför fel att bara fokusera på plast när vi talar om problemet med nedskräpning.

Om vi skulle byta ut plastprodukterna till alternativa material kommer även avfallsvolymerna att öka. En studie har visat att om vi skulle byta ut dagens plastanvändning inom EU till alternativa material skulle avfallsvolymen öka fyra gånger.

Marin nedskräpning är alltså en större fråga än bara en fråga om plast. Problemet beror främst på dålig avfallshantering, brist på infrastruktur, bristande kunskap om konsekvenserna, bristen på tillräcklig lagstiftning och tillsyn samt bristande ekonomiska resurser.

IKEM:s kommentarer till svaren i chatten
Efter Aktuellt svarade Magnus Breitholtz, professor i ekotoxikologi, på frågor från tittarna under rubriken ”Chatta med plastexperten”.

– Magnus Breitholtz är säkert en duktig ekotoxikolog men någon plastexpert är han inte, säger Lena Lundberg som ansvarar för plastråvarufrågor på IKEM. Om SVT vill leva upp till målsättningen om saklighet hoppas vi att de vill åtgärda den felaktiga information som spreds via chatten.

Här är exempel på felaktig information i chatten:

1. ”Ett golv tillverkat av PVC kan innehålla höga halter av lösningsmedel, flamskyddsmedel och mjukgörare”

Det stämmer inte att ett PVC-golv innehåller höga halter av lösningsmedel eller flamskyddsmedel.

2. ”Någon märkning finns dock inte som du som konsument kan se på den typen av förpackningar.” svarar Magnus på frågan om hur man ska tänka kring plastförpackningar som vi har mat i, och värmer upp i mikron.

Det stämmer inte för det finns märkning för produkter som ska användas i kontakt med livsmedel (symbolen "glas och gaffel" eller texten "för kontakt med livsmedel"). Är det uppenbart att produkten är avsedd för livsmedel behövs ingen märkning. Det finns också märkning för förpackningar/produkter som ska klara av att användas i mikrovågsugn (symbolen mikrovågsugn).

Läs här på Livsmedelsverkets webbplats på sidan Får all sorts plast användas i livsmedelsförpackningar?


3.”Rent generellt är lagstiftningen 1. ok för produkter som tillverkas inom EU, mindre bra för produkter som vi importerar.” svarar Magnus på frågan om vi inte har regler som reglerar att inte plasten innehåller tillsatser som är skadliga.

Detta ger en felaktig bild av plastprodukternas säkerhet för konsumenterna. Det finns en övergripande produktlagstiftning för konsumentprodukter som säger att dessa ska vara säkra. Det finns också speciallagstiftningar för en lång rad produkter, som leksaker och material i kontakt med livsmedel. Dessa produktlagstiftningar gäller oavsett om produkten har tillverkats inom EU eller utanför. Sedan är det viktigt att myndigheterna kontrollerar att lagstiftningen följs.

4.  Svaret på frågan ”Jag har en gammal plastmatta som täcker golven. Hur kan jag få reda på om det finns farliga kemikalier som läcker ut från plasten?” Magnus svarar Hej, det är svårt om du inte kan få någon att analysera golvet. Vet inte om det är någon tröst, men mattan har sannolikt gett ifrån sig mycket av de kemikalier som den kan ge ifrån sig redan. Det är dock en fråga som många ställer sig, riva ut något som kanske inte längre läcker, eller sätta in en ny matta? Det är svårt. 
och följdfrågan: Följdfråga: Till vem kan man vända sig för att få plasten på golvet analyserat? Magnus svarar: Det finns kommersiella lab som utför analyser. Risken är att det är billigare att byta ut golvet än att få reda på om det innehåller farliga kemikalier...

Ett bättre svar hade varit att det är högst osannolikt att själva golvet avger farliga kemikalier i sådana nivåer att det skulle innebära någon risk. Det som har varit problem med emissioner kopplat till golv rör inte själva golvet utan hela golvkonstruktionen, det vill säga underlag, lim och golv. Här är det viktigt att både lim och avjämningsmassa är anpassade till underlag och beläggningsmaterial, samt att man undviker fuktproblem. För att upptäcka sådana problem hjälper det inte att skicka golvet på analys.

Magnus svar leder tyvärr till onödig oro eller att ett gammalt golv byts ut i onödan.

5. På frågan ”Är det någon plastsort som är mest skadlig för miljön? alternativt användning” svarar Magnus: Ja, det är stor skillnad på olika plastsorter. Kolla SNFs hemsida, de har en bra översikt om du vill veta mer.

Dels är inte plasterna mer eller mindre skadliga för miljön. När man tillverkar dem är miljöbelastningen olika, som energiåtgång, koldioxidutsläpp, åtgång av olika råvaror. Däremot är det inte relevant att ranka dem efter miljöbelastningen vid tillverkningen eftersom de har olika egenskaper och därför passar olika bra för olika funktioner. Den relevanta frågan är därför vilken plast som har lägst miljöpåverkan i en speciell produkt.

Positiva besked från Europaparlamentet om utsläppshandeln. Europaparlamentet har efter behandling i industri- respektive miljöutskottet nu levererat sina synpunkter på hur det europeiska utsläppshandelssystemet, ETS, bör förändras. Parallellt med detta arbetar medlemsstaterna i EU även för att komma överens om en gemensam syn i frågan på Miljöministermötet (Rådet) den 28 februari. Om medlemsstaterna lyckas att komma överens kommer förhandlingarna mellan Rådet och Europaparlamentet därefter att inledas.Läs mer
Välkommen till Bioekonomiriksdag 14-15 mars! Vi samlar nyckelpersoner och centrala beslutsfattare från bioekonomiföretag och organisationer över hela landet till en Bioekonomiriksdag 14-15 mars i Örnsköldsvik. Dagarna byggs upp kring tre utmaningar som bioekonomi står inför som Uppskalning och testbäddar, Behovet av efterfrågan på gröna produkter samt Regelverk och styrmedel som påverkar bioekonomins framväxt. IKEM, Skogsindustrierna, Näringsdepartementet, Vinnova, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Norrland, Örnsköldsviks kommun, Cleaner Growth processum är arrangörer. Anmäl dig senast 28 februari.Läs mer

Våra aktiviteter

Ny som ledare

07-08-mar 2017
Stockholm

Lönekartläggning kurs i IKEM:s regi

08 mar 2017
Stockholm

Chefs- och ledarskapsutbildning

14-15-mar 2017
Stockholm/Bromma Åkeshovs Slott

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

27-28-mar 2017
Helsingborg

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

05-06-apr 2017
Göteborg

IKEM:s Arbetsmiljönätverk

06 apr 2017
AstraZeneca, Södertälje

Träffpunkt IKEM Stockholm

24 apr 2017
Stockholm