Tillbaka

Ny diskrimineringsform: bristande tillgänglighet

15 december 2014
Den 1 januari 2015 träder vissa ändringar i diskrimineringslagen i kraft (se proposition 2013/14: 198, SFS 2014:958).

Begreppet funktionshinder ändras genomgående i lagen till funktionsnedsättning. Detta är endast en språklig modernisering och någon saklig ändring är inte avsedd.

Vidare införs i lagen förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det handlar således om en ny, sjätte form av diskriminering.

Med bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning.

Det är alltså endast skäliga åtgärder som krävs. Skäligheten ska bedömas utifrån

  • krav på tillgänglighet i lag och annan författning,
  • de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
  • varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
  • andra omständigheter av betydelse.

Det nya diskrimineringsförbudet gäller bland annat inom arbetslivet samt inom samhällsområdena utbildning, handel med varor och tjänster, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, socialtjänsten och allmän sammankomst.

Kravet att en arbetsgivare ska vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder upphävs och ersätts med krav på åtgärder i enlighet med den nya diskrimineringsformen. Dessa nya krav innebär inte några längre gående skyldigheter för arbetsgivaren än vad som följer av kravet att vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder.

Diskrimineringsförbudet är uppbyggt kring kriterierna missgynnande, underlåtenhet och jämförbar situation.

Undantag från förbudet


Förbudet gäller inte

  • tillhandahållande av bostäder,
  • när privatpersoner tillhandahåller varor eller tjänster eller
  • för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare såvitt gäller tillhandahållande av varor och tjänster. (Detta undantag betyder enligt SCB:s statistik för 2013 att drygt 90 procent av företagen undantas.)

Förbudet gäller heller inte om det i fråga om tillhandahållande av varor och tjänster krävs åtgärder i fråga om fastigheter och byggnadsverk som går längre än de krav på tillgänglighet och användbarhet som har ställts i bygglov och startbesked enligt plan- och bygglagstiftningen.

Det är värt att notera att lagändringen inte gör undantag för små företag inom hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, vilket regeringen ursprungligen hade föreslagit. Riksdagen ansåg emellertid att samtliga företag inom hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet ska omfattas av lagändringen.

Begreppet tillgänglighet

Begreppet tillgänglighet innefattar stöd eller personlig service, information och kommunikation samt åtgärder i fråga om den fysiska miljön.

Vilka åtgärder kan krävas?

I propositionen uttalas att det ska vara fråga om enkla åtgärder. Vilka åtgärder som kan aktualiseras går inte att räkna upp utan en bedömning måste göras i det enskilda fallet.

Bedömningen av vilken åtgärd som skäligen kan krävas i ett enskilt fall ska ta sin utgångspunkt i de krav som kan gälla enligt bestämmelser i lag, EU-reglering eller annan författning om tillgänglighet, exempelvis plan- och bygglagstiftningen. Det är inte skäligt att kräva åtgärder som går utöver sådana krav. Den som har uppfyllt sådana krav, exempelvis enligt plan- och bygglagstiftningen eller arbetsmiljölagen, bör således kunna utgå från att ytterligare krav inte följer av diskrimineringslagen.

På de områden där det saknas bestämmelser om tillgänglighet i annan författning, innebär förbudet att de tillgänglighetsåtgärder som kan krävas ska vara av enklare beskaffenhet. Som exempel kan nämnas att läsa upp menyn eller turlista för en synskadad, hålla upp en dörr för en kund, ge särskild hjälp att boka en biljett eller ledsaga en passagerare inom ett bussterminalområde, plocka ihop och packa matvaror åt en kund med rörelse- eller synnedsättning, tillhandahålla information genom särskilt anpassade format, t.ex. storstil, använda lättläst text, möjliggöra kommunikation via e-post och personlig service i kontakterna med kunder och allmänhet.

Det kan även krävas viss flyttning av varor i en butik för att öka framkomligheten, utjämning av mindre nivåskillnader, borttagande av trösklar, montering av kontrastmarkeringar vid nivåskillnader och flyttning av starkt doftande produkter.

En åtgärd som medför att en näringsidkare får alltför försämrade möjligheter att tillhandahålla sina varor eller tjänster är inte skälig. En åtgärd kan vidare inte krävas om den verksamhetsansvarige inte har rättslig rådighet över egendomen, exempelvis om en näringsidkare hyr en lokal. Inte heller fastighetsägaren kan åläggas ansvar för diskriminering i en sådan situation.

På arbetslivets område innebär den nya diskrimineringsformen inte några förändringar i förhållande till vad som gäller före lagändringarna. Inom detta område kan det således bli fråga om andra än enkla åtgärder, på samma sätt som före ändringarna kunde krävas i fråga om vidtagande av skäliga stöd- och anpassningsåtgärder.

Kostnader

De ekonomiska förutsättningarna är en viktig del av skälighetsbedömningen. Endast rimliga kostnader för anpassningsåtgärder som kan finansieras inom ramen för ordinarie enskild verksamhet ska komma i fråga. Om en verksamhetsutövare saknar möjlighet att bära kostnaden för en viss åtgärd, eller om åtgärden skulle få stora konsekvenser på privat verksamhet, är den inte skälig.

Andra omständigheter av betydelse

Rekvisitet ”andra omständighet av betydelse” innefattar kännedom om behovet av åtgärder. Detta betyder att möjligheten för verksamhetsutövaren att förutse behovet av en åtgärd ska beaktas inom ramen för skälighetsbedömningen.

Att till exempel en busschaufför inte självmant erbjuder hjälp med ledsagning eller med att bära en väska ombord på ett fordon, eller att en affärsinnehavare inte självmant plockat bort vissa starkt doftande varor från butiksentrén, ska som huvudregel inte utlösa ansvar för diskriminering i form av bristande tillgängliget.

Att den verksamhetsansvarige inte getts möjlighet att planera vilka åtgärder för tillgänglighet som kan vara lämpliga i olika fall kan påverka bedömningen av om diskriminering har skett. Detta gör sig särskilt starkt gällande om en åtgärd för en person med funktionsnedsättning skulle kunna innebära olägenheter för andra personer. Möjligheten till planering bör dock inte medföra att mer omfattande åtgärder kan krävas än annars.

På arbetslivets område är det en förutsättning för att en arbetsgivare ska vara skyldig att vida åtgärder att denne känt till funktionsnedsättningen eller bort inse att en sådan nedsättning föreligger. Arbetsgivaren kan dock inte vara passiv och bara invänta information från arbetstagaren eller arbetssökanden. Vet arbetsgivaren om funktionsnedsättningen måste arbetsgivaren inleda en dialog och undersöka vilka åtgärder som är lämpliga.

Den skyddade personkretsen

Den personkrets som skyddas av det nya diskrimineringsförbudet på arbetslivets område är densamma som enligt de övriga formerna av diskriminering. Detta betyder att personkretsen utvidgas något jämfört med den personkrets beträffande vilken arbetsgivaren före lagändringarna var skyldig att vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder. Det nya förbudet gäller dock inte i förhållande till den som gör en förfrågan om arbete.

Påföljder

Brott mot det nya diskrimineringsförbudet kan på sedvanligt sätt föranleda skyldighet att utge diskrimineringsersättning. En arbetsgivare som bryter mot förbudet kan dock inte åläggas att betala ekonomiskt skadestånd.

Övergångsbestämmelser

Diskrimineringslagen ska tillämpas enligt sin tidigare lydelse på diskriminering som inträffat före ikraftträdandet den 1 januari 2015. Detta innebär i fråga om arbetslivsområdet att äldre bestämmelser ska tillämpas på diskriminering som har inträffat före ikraftträdandet.

Konsekvenser

I fråga om lagändringarnas effekter på samhället anser regeringen att ändringarna medför samhällskostnader men att samhällsnyttan överväger dessa samhällsekonomiska kostnader. För arbetsgivare inom den privata sektorn kommer enligt regeringens bedömning lagändringarna inte att leda till några betydande kostnader eftersom lagändringarna innebär mycket små förändringar jämfört med skyldigheterna före lagändringarna. För näringsidkare bedöms kostnaderna bli marginella.

Tillbaka På Kemins Dag genomför 110.000 barn och ungdomar Sveriges största kemiexperiment. Eleverna får tillverka små ”maskar” av kalciumalginat och undersöka vad som händer med dem i citronsyra- respektive och bikarbonatlösning. Målet är att deltagarna ska få upp ögonen för hur roligt och viktigt det är med kemi.

– Det råder stor kompetensbrist på våra kemiföretag. 4 av 10 företag har svårt att hitta kompetent personal, säger Ulla Nyman, chef opinionsbildning på IKEM. Läs mer
På Kemins Dag den 19-20 oktober kommer 110 000 barn och ungdomar från omkring 1 000 skolor genomföra Sveriges största kemiexperiment. Dagen ska väcka intresse för kemi, och samtidigt skapa nyfikenhet på svensk kemiindustri där behovet av nya medarbetare är stort de närmaste tio åren.
 
– När vi pratar med företagen om vad som är deras stora utmaningar så kommer alltid kompetensbristen upp, säger Ulla Nyman, chef opinionsbildning på IKEM. 
 
Kemiindustrin (raffinaderi, plast, gummi, kemi och läkemedel) står idag för en femtedel av svensk varuexport. Samtidigt upplever många företag att det är en utmaning att hitta rätt kompetens. Nu ökar antal sysselsatta för tredje kvartalet i följd. Det gör kompetensbristen ännu mer akut.
 
– Vi är jätteglada att våra medlemsföretag tycker att det är så viktigt med Kemins Dag och att de vill bidra med material så att materialpaketen kan skickas kostnadsfritt till lärarna. I år var intresset rekordstort, alla paket var beställda inom två veckor, säger Ulla Nyman.
 
Så här berättar företagen om varför de vill bidra med material till Kemins Dag-paketen.
 
– Kemins Dag är ett viktigt initiativ som förhoppningsvis kan väcka intresse för kemi och andra naturvetenskapliga ämnen hos barn och unga. Vi är ledande distributör av bas- och specialkemikalier, samt livsmedelsingredienser. För att vi som säljare ska kunna ge kunderna riktigt bra råd behöver vi kemikunskaper, säger Lars Alriksson, Business Development Manager Brenntag Nordic.
 
Brenntag Nordic har sin bas i Malmö. Företaget har bidragit med natriumalginat, antocyaner och kalciumklorid till experimentlådan.
 
– Kemins Dag är ett viktigt initiativ som förhoppningsvis kan väcka intresse för kemi och andra naturvetenskapliga ämnen hos barn och unga. Vi är ledande distributör av bas- och specialkemikalier. Vi är duktiga på teknisk support, men för att vi ska kunna fortsätta vara det och ge våra kunder riktigt bra råd behöver vi kunna rekrytera personer med kemikunskaper även framöver, säger Ann-Christin Ericsson, Nordic EHS-Q Director på Univar. 
 
Univar har sitt huvudkontor i Malmö och ett av sina försäljningskontor i Göteborg. Företaget har bidragit med citronsyra och natriumbikarbonat till experimentlådan.
 
– Kemins Dag är ett viktigt initiativ som förhoppningsvis kan väcka intresse för kemi och andra naturvetenskapliga ämnen hos barn och unga. Vår affärsidé är att skapa förpackningar som gör livet enklare, och då behövs medarbetare som är kunniga inom både processteknik och materialutveckling, säger Jan Andersson, försäljningschef Emballator Mellerud Plast.
 
Emballator Mellerud Plast har bidragit med förpackningar till experimentlådan. 
 

Läs IKEM:s pressmeddelande här 

 

Våra aktiviteter

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm

Kemikalielagstiftning i Sverige - Översiktskurs

23 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, fortsättningskurs 1 dag

01 nov 2018
Stockholm

Värt att veta om plast

12 nov 2018
Stockholm

Värt att veta om plast

13 nov 2018
Stockholm

IKEM ALL-dag Norrköping

19 nov 2018
Norrköping

IKEM ALL-dag Karlskoga

20 nov 2018
Karlskoga