Tillbaka

Nytt upphandlingsdirektiv

4 februari 2014
15 januari i år röstade EU-parlamentet för ett nytt upphandlingsdirektiv. Medlemsländerna har nu två år på sig att implementera de nya reglerna i lagstiftning. Reglerna ersätter lagen om offentlig upphandling, LOU och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transport och posttjänster, LUF. Därtill kommer ett nytt koncessionsdirektiv, som till exempel reglerar när en kommun lägger ut drift av ett badhus på en leverantör.

I det nya direktivet finns kollektivavtal med i texterna och de svenska EU-parlamentarikerna tolkar detta olika. S-politikern Marita Ulvskog menar att direktivet ställer krav på kollektivavtal medan M-politikern Anna Maria Corazza Bildt och Företagarna varnar för att småföretagen hotas om reglerna tolkas så.

För närvarande saknas stöd i såväl gällande EU-direktiv om upphandling som i lagen om offentlig upphandling för ett krav att en anbudsgivare ska vara bunden av, eller tillämpa, ett kollektivavtal. Sådana krav har tidigare avvisats av EU-domstolen och svenska förvaltningsdomstolar.

LO hävdar att kollektivavtal blir obligatoriskt vid offentlig upphandling i och med det nya upphandlingsdirektivet, medan Svenskt Näringsliv tillbakavisar en sådan tolkning.

Bakgrunden till det nya direktivet bygger på 2020-strategin som framgår av kommissionens meddelande den 3 mars 2010 - ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”, som ett av de marknadsbaserade instrument som ska användas för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla, samtidigt som den säkerställer att offentliga medel utnyttjas så effektivt som möjligt.

I och med det nya upphandlingsdirektivet ersätts lägsta pris av begreppet ekonomiskt mest fördelaktiga anbud och leverantörerna får tydligare skyldigheter inom miljö, sociala frågor och arbetsrätt.

Nytt är också att upphandlare kan ta hänsyn till livscykelkostnaden, alltså kostnaden sedd över tid där exempelvis energiförbrukning kan påverka. För att öppna för flera mindre företag uppmuntras upphandlarna att dela upp stora kontrakt i delar.

En annan nyhet är att myndigheter ska kunna sätta igång innovationsupphandlingar för att lösa ett visst problem. Här ska företag och myndighet kunna arbeta fram en lösning tillsammans.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hur effektiviteten i upphandlingar kan bli större vid överprövningar. Bakgrunden är ett ökat antal upphandlingsmål, långa handläggningstider i domstolarna och problem då upphandlingar stoppas under handläggningen i domstol.

Direktivets effekter står dock klara först efter skarpa förslag till nationell lagstiftning.

Tillbaka Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska på så sätt få bättre arbetsvillkor. Riksdagen har nu röstat igenom det förslag där regeringen ville göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.Läs mer

Utstationeringslagen, som den ser ut idag, är en följd av att Sverige 1999 genomförde Utstationeringsdirektivet som i korthet innebär att arbetsgivare från andra länder ska tillämpa svensk lag för utstationerade arbetstagare som omfattas av de områden vilka ingår i utstationeringsdirektivets hårda kärna, förutom i fråga om minimilön som inte regleras i lag. I den ”hårda kärnan” ingår, utöver minimilön, bland annat längsta arbetstid, kortaste vilotid, minsta antal betalda semesterdagar.

Ändringarna innebär att arbetstagarorganisationer kommer att kunna vidta stridsåtgärder trots att de utstationerade arbetstagarna har lön och villkor som i allt väsentligt är minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett centralt kollektivavtal i Sverige. Kollektivavtalens rättsverkningar kommer istället att begränsas i förhållande till utstationerande arbetsgivare på sätt att om ett kollektivavtal slutits till följd av stridsåtgärder, eller efter varsel om stridsåtgärder, så kommer inte arbetsgivaren vara bunden till MBL eller Förtroendemannalagen för sådan utländsk arbetskraft.

Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet som bland annat innehåller åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.  Facken ges ökade kontrollbefogenheter genom att de får en stärkt ställning vad gäller möjligheten at begära ut anställningsavtal, lönespecifikationer, tidrapporter och löneintyg. Utöver det införs en skyldighet för utstationerande arbetsgivare att utse en företrädare med behörighet att förhandla om och sluta kollektivavtal.


För rådgivning kring de nya reglerna, ring till IKEM:s arbetsgivarjour  010-455 38 80, eller e-posta till  jouren@ikem.se

Våra aktiviteter

Kurs i Krishantering

15 jun 2017
Stockholm

IKEM:s kurs i arbetsmiljö Chefen och arbetsmiljön

05 sep 2017
Malmö

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

12 sep 2017
Malmö

Innovationsutbildning

15 sep 2017
Stockholm respektive via webb

MBL-förhandlingen - kurs i ikem regi

20 sep 2017
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

03-04-okt 2017
Stockholm

Avtalskurs I-avtalet (fd Allokemisk industri)

11 okt 2017
Stockholm