Andra personen från höger är Lena Lundberg från IKEM.
Tillbaka

Party with toxic cocktails?

12 juli 2016
På fredagen anordnades ett cocktailparty i Almedalen. I alla fall ett seminarium där fokus var på den s.k. cocktaileffekten och giftfri miljö. Några cocktails serverades inte men väl ett antal rallarsvingar av framför allt Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens förre ordförande.

Seminariet, som hölls omväxlande på engelska och svenska, inleddes av Åsa Arrhenius, Göteborgs universitet som angav tonen genom att kalla Reach för ”hyfsat modern” men som har ”stora brister” när gäller att hantera effekter av blandningar. Hon berättade om den tvärvetenskapliga grupp FRAM (Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning) som startade sin verksamhet 1 april i år vid Göteborgs universitet och som bland annat ska arbeta med att utveckla ekonomiska och politiska styrmedel för att hantera blandningar av kemiska ämnen.
 
Syftet med seminariet var att diskutera vad vi vet om effekterna av blandningar av kemikalier och vad vi kan göra åt de eventuella negativa effekterna genom t ex politiska och ekonomiska styrmedel.
 
Förste huvudtalare var professor Thomas Brackhaus som målade upp en bild av den kemikalieexponering vi utsätts för genom att berätta om antalet kemikalier som återfinns i navelsträngsblod. För att tydliggöra sitt budskap exemplifierade han med olika sorters alkoholhaltiga drycker och sa att ett glas öl eller ett glas vin var kanske inte farligt men om man lägger ihop effekten av en öl, en aperitif, ett par glas vin och avec så blir summan en ogynnsam effekt. Liknelsen haltar eftersom det trots allt handlar om en och samma kemikalie, etylalkohol (C2H5OH), och som således utövar sin effekt på samma sätt varför den totala mängden/volymen är avgörande. Med cocktaileffekt avses vanligen olika kemikaliers effekter som när de samverkar kan leda till förändrad effekt och ibland även en förstärkt effekt.
 
Jessica Coria talade därnäst och lade fram några intressanta sifferuppgifter, exempelvis att man uppskattat att det skulle kosta UK518 miljoner Euro årligen om pollinerande insekter skulle försvinna och att USA lägger 1 miljard USD varje år på ”hazardous waste clean-up”. Hon redogjorde för de verktyg som står till buds, bland annat utfasningar, förbud, avgifter, skatter mm. Hon menade vidare att ”Effectiveness of taxation has been limited as most of taxes are very low and not based on the level of hazard/risk.”
 
Efter de två talarna fick övriga paneldeltagare komma till tals. Mikael Karlsson hävdade att ”vi saknar kunskaper om de flesta ämnen” och han sa vidare att ”Vi behöver pröva ämnen i grupper och ändra bevisbördan.” Han menade också att kemikalieskatten är ett steg i rätt riktning.
 
Emma Nohrén ansåg att det i sig ”är otäckt med målet giftfri miljö” då det implicerar att vi lever i en giftig miljö. Även hon menade att skatter är ett bra verktyg men tryckte på att ”vi politiker måste få hjälp av er forskare” och ansåg precis som Mikael Karlsson att man borde kunna bedöma ämnen i grupp.
 
IKEM:s Lena Lundberg menade att vi i Europa nu har en av de strängaste kemikalielagstiftningarna i världen och att kraven på dem som sätter ut produkter på marknaden är hårda och att företagen måste kunna visa på ”säker hantering” för att få sätta i dem. Hon sa vidare att vi i vissa fall måste bedöma kombinationen av kemikalier men att det verkar vara ett litet problem. Med nuvarande kemikalielagstiftning har vi kommit mycket långt när det gäller att skydda människor och miljö och enligt EUs vetenskapliga kommittéer och olika centrala myndigheter bör det inte finnas någon anledning till oro för människors hälsa när det gäller blandningar av ämnen med olika verkningssätt om man uppfyller avsedd skyddsnivå för varje enskilt ämne. För blandningar av ämnen med samma verkningssätt kan dessa samverka så att den kombinerade effekten blir större än summan av effekterna av de enskilda komponenterna i en blandning.
 
Mikael Karlsson avfärdade detta att visa säker användning som både vetenskapligt och juridiskt omöjligt. Thomas Backhaus höll delvis med Lena Lundberg och sa ”Reach is better than rest of the world but not good enough”. Därefter följde ett antal inlägg om hur många ämnen som kan anses vara tillräckligt undersökta och hur många ämnen som faktiskt finns på marknaden. Thomas Backhaus hänvisade till en genomgång av tyska myndigheter som granskat de vetenskaplig underlag som lämnats in vid registrering och hittat fel i stort sett samtliga dokument. 
 
Lena Lundberg försökte flytta diskussionen från att fastna i den föga konstruktiva frågan om hur många ämnen som kan anses vara väl undersökta och istället diskutera problemet med importerade varor och hur vi kan arbeta med frågan.
 
Sammanfattningsvis så ledde inte diskussionen i seminariet just någonstans utan krutet lades på att dividera om antalet undersökta ämnen. Det var tråkigt att vi inte fick höra något om industrins arbete med att hitta verktyg för att identifiera kombinationer av kemikalier som är av intresse, snarare än att försöka utvärdera många ofarliga kombinationer. T ex det beslutsträd som Kemiindustrin har utvecklat och som innehåller MCR-verktyget (Maximum Cumulative Ratio), för utvärderingen av mänskliga toxikologiska effekter från exponering för flera kemikalier från en enda eller flera källor. Arrangören hade bjudit in till vad man hoppades skulle bli en intressant och konstruktiv diskussion men som fastnade i svepande formuleringar och aldrig kom så långt som till en konstruktiv dialog, tyvärr.
 
Arrangör: 
FRAM, Västsvenska Arenan (Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Västsvenska Handelskammaren, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst.)
 
Deltagare:
Thomas Backhaus, prof Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap
Jessica Coria, docent Göteborgs universitet, Institutionen för nationalekonomi med statistik
Mikael Karlsson, ordförande för European Environment Bureau
Lena Lundberg, ansvarig plastråvarufrågor på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna
Emma Nohrén, Riksdagsledamot för Miljöpartiet
Åsa Arrhenius, Göteborgs universitet Institutionen för biologi och miljövetenskap, moderator
 

Tillbaka Från 1 januari 2019 avskaffas begreppet karensdag i sjuklönelagen och ersätts av det nya begreppet karensavdrag. För IKEM:s medlemmar i arbetsgivarföreningen är det alltid är kollektivavtalens sjuklöneregler som gäller och som ska tillämpas. Efter diskussioner med våra motparter har vi nu även kommit överens om en anpassning av sjuklönereglerna i avtalen för arbetare och tjänstemän.Läs mer

I korthet innebär karensavdraget att vid sjukdom görs ett avdrag som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckolön. För en anställd som arbetar 40 timmar per vecka blir avdraget då 8 timmar oavsett när under arbetspasset den anställde sjukanmäler sig.

Syftet med ett karensavdrag är att avdraget blir detsamma för den anställde oavsett när under arbetspasset som sjukfrånvaron inträffar. Det får betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk.

Lagreglerna är till stor del dispositiva och för IKEM:s medlemsföretag gäller kollektivavtalen i stället för lagen. Vi har nu kommit överens med våra motparter om att anpassa reglerna i alla kollektivavtal, förutom för sockerindustrin, där diskussioner fortfarande pågår. Reglerna gäller både för arbetare och tjänstemän.

Sjukdom till och med 14: e kalenderdagen
 

För varje ​timme arbetstagaren är fråvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag enligt följande:

Karensavdrag: För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden: (Månadslönen x 12) ./. (52 x veckorarbetstiden).

Avdrag efter karens: För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden: 20 % x ((Månadslönen x 12) ./. (52 x veckoarbetstiden)).

Kommentarer:
Vid sjukdom görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden. För en anställd som arbetar 40 timmar per vecka blir avdraget då 8 timmar enligt formeln för Karensavdrag. Därefter har den anställde rätt till sjuklön precis som enligt nuvarande regler enligt formeln Avdrag efter karens.

Vid timlön betalas ingen sjuklön för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid i sjukperioden (karens). Därefter betalas, precis som enligt nuvarande regler, sjuklön med 80 % av timlönen till och med dag 14.

Genomsnittlig veckoarbetstid

Med genomsnittlig veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag, det vill säga den anställdes aktuella arbetstidsmått. Det kan vara exempelvis 38 timmar vid kontinuerligt tvåskift.

Arbetstagare som återinsjuknar inom fem kalenderdagar

Precis som den nuvarande regleringen så kommer en ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar efter att en tidigare sjukperiod avslutats att betraktas som en fortsättning på den föregående. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upp till 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden i den fortsatta sjukperioden.

Övriga ändringar

Regeln om att sjuklön betalas med 80 procent på övriga lönedelar och ersättningar som avser ersättning för ordinarie arbetstid t o m dag 14 i sjuklöneperioden gäller fortfarande. Regeln har dock justerats så att det sker efter att ett helt karensavdrag har gjorts, dvs för sjukfrånvaro som överstiger 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid.

Om den anställde under de senaste 12 månaderna haft sammanlagt 10 tillfällen med karensavdrag görs inget karensavdrag vid ny sjukperiod. Observera att alla karensavdrag inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar.

Om den anställde omfattas av ett beslut från Försäkringskassan enligt 13 § i sjuklönelagen om att sjuklön ska betalas från första dagen görs inget karensavdrag.

Övergångsregler

De nya reglerna gäller för sjukfall som inträffar från och med den 1 januari 2019. För sjukfall som inträffat före detta datum gäller de tidigare reglerna.

Vid beräkning av antal tillfällen med avdrag på sjuklönen vid tillämpning av reglerna angående när tio karensavdrag gjorts, ska ett avdrag för karensdag som har gjorts enligt tidigare lydelse likställas med ett tillfälle med karensavdrag.

Karensdag ska likställas med karensavdrag dels vid återinsjuknande inom fem kalenderdagar, dels för den som före den 1 januari 2019 har fått ett beslut från Försäkringskassan om särskilt högriskskydd.

Nya avtalstexten

Våra kollektivavtal i pdf-format kommer att uppdateras med den nya avtalstexten.

Praktiska exempel 

Här kan du spara ned praktiska exempel på beräkningen

Kontakta IKEM:s arbetsgivarjour om du har frågor kring de nya reglerna.

IKEM:s arbetsgivarjour

Kl 8.30-17.00 (må-fr)
Telefon: 010-455 38 80
E-post: jouren@ikem.se

Våra aktiviteter

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

29 jan 2019
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

30-31-jan 2019
Göteborg

Träffpunkt IKEM Jönköping

07 mar 2019
Jönköping

Träffpunkt IKEM Örebro

13 mar 2019
Örebro

Träffpunkt IKEM Norrköping

14 mar 2019
Norrköping

Träffpunkt IKEM Malmö

19 mar 2019
Malmö

Träffpunkt IKEM Stockholm

21 mar 2019
Stockholm