Tillbaka

Rätt använt flamskydd räddar liv och miljö

17 december 2015
IVL Svenska Miljöskyddsinstitutet har deltagit i EU-projektet InFlame, som undersökt utsläpp, spridning, exponering, upptag samt skadliga effekter av vissa substanser som finns i flamskyddsmedel. Resultaten av studien har presenterats i rapporten Flamskyddsmedel i innemiljön – källor, spridningsvägar och effekter. Rapporten försvårar för företag som producerar miljövänliga flamskydd då den spär på fördomarna om flamskydd.

Den som läser rapporten kan lätt kan få uppfattningen att alla flamskyddsmedel antingen redan är klassade som farliga och därför förbjudits eller att de misstänks vara skadliga, men att de inte hunnit bli förbjudna ännu. Att det även finns flamskyddsmedel som varken är bromerade, klorerade eller fosforbaserade och som därför inte behöver utredas framgår inte av rapporten. IVL:s rapport finns för nedladdning längre ned i denna artikel.
 
– För oss som utvecklar mer miljövänliga flamskyddsmedel försvårar den här typen av rapporter vårt arbete då fördomarna om flamskydd späs på. Vi tycker att det är tråkigt när ett forskningsinstitut bidrar till detta, säger Per Erik Velin, vd för Deflamo.
 
 
Vad som inte heller framgår av rapporten, men som är väsentligt för att öka kännedomen om och förståelsen av flamskyddsmedel är bland annat följande:
 
  1. Det finns många olika flamskyddsmedel - det går inte att dra generella slutsatser om flamskyddsmedel. Termen flamskyddsmedel beskriver en funktion och inte en kemisk klass. Med andra ord kan flamskyddsmedel ha många olika kemiska sammansättningar. 
     
  2. Flamskyddsmedel fyller en mycket viktig uppgift. De försvårar utvecklingen och spridningen av en brand och ger möjlighet att evakuera människor och rädda materiel. Det finns idag effektiva och samtidigt miljövänliga flamskydd som utgör alternativ till de mer ifrågasatta bromerade och klorerade flamskyddsmedlen.
     
  3. Att välja bort flamskyddsmedel helt innebär en kraftigt sänkt brandsäkerhet. Inom EU har man uppskattat att antalet omkomna i bränder har under de senaste tio åren minskat med 20 procent som ett direkt resultat av korrekt användning av flamskyddsmedel. (Ladda gärna ner EFRA:s broschyr som vi länkar till längre ner) 
 
IKEM:s förhoppning är att IVL framöver bättre ska kunna föra en mer varierad dialog om kemikalier och deras viktiga roll i samhället. Då kan vi tillsammans arbeta för att ta till vara den positiva inverkan nya innovativa kemikalier kan ha på hållbarheten samtidigt som äldre mindre lyckade ämnen fasas ut.
 
 

Flamskyddsmedel i innemiljön – källor, spridningsvägar och effekter, utgiven av IVL Svenska Miljöinstitutet 2015
 

Läs mer om Deflamo på www.deflamo.se
 

Till IVL Svenska Miljöinstitutets webbplats

 

Här kan du läsa broschyren Flame retardants for a changing society, utgiven av The European Flame Retardants Association, EFRA

 

Kontakt

NilsHannerz

Forsknings- och innovationschef
Head of research and innovation
Tel direkt: +46 10 455 38 85
Tel mobil: +46 70 325 30 07
Nils.Hannerz_258_v2.jpg
IKEM kommenterar felaktigheter om plast i ett inslag i Aktuellt.
IKEM kommenterar felaktigheter om plast i ett inslag i Aktuellt.
Tillbaka Många har reagerat på inslaget i Aktuellt om plast den 14 februari. IKEM har nu skickat en kommentar till redaktionen om de sakfel som förekom både i inslaget och i den efterföljande chatten med Magnus Breitholtz, professor i ekotoxikologi.Läs mer

– Eftersom vi är mycket engagerade frågan om marin nedskräpning reagerade vi direkt på de sakfel som förekom i inslaget och chatten, säger Pontus Alm som ansvarar för plastbearbetningsfrågor på IKEM. Om SVT ska leva upp till kravet på opartiskhet bör även personer som företräder plastbranschen bjudas in i diskussionen.

Här är IKEM:s kommentarer till inslaget i Aktuellt

Sverige är ett bättre föredöme än Frankrike

I inslaget framhålls Frankrike som ett föredöme när det gäller arbetet med att minska nedskräpningen av plast i haven. Men Sverige och många andra länder i Europa bidrar betydligt mindre till nedskräpningen av haven än Frankrike.

Frankrike lägger fortfarande nästan 40 % av sitt plastavfall på soptipp, vilket är sämre än genomsnittet i EU ligger på 30 %. Frankrike återvinner bara 20 % av sitt plastavfall. Vi i Sverige återvinner nästan 40 %, och genomsnittet i EU är ca 26 %. 2015 presenterade forskare från USA och Australien en omfattande studie i tidskriften Science. Forskarna hade studerat alla de 192 länder som har kustzoner mot världshaven. I dessa länder produceras nästan 100 miljoner ton plastskräp per år, varav mellan 5 och 13 miljoner ton hamnar i haven. Forskarna uppskattar att mängden misskött plast är 4 gånger större per person i Frankrike än i Sverige, som är ett av de bästa länderna.

Användningen av plast minskar klimatpåverkan

Enligt Magnus Breitholtz, som i inslaget kallas plastexpert, är plastanvändningen dålig för klimatet på grund av att plast framställs ur råolja. Det han inte känner till är att användningen av plast ändå är positivt för klimatet.

Plast används bland annat för att det ger lättare produkter och minska energiåtgången. En studie visar att om vi skulle byta ut dagens plastanvändning inom EU till alternativa material skulle energiåtgången öka med 57 % och utsläppen av växthusgaser öka med 61 %.

När användningen av återvunnen eller biobaserad plast ökar kommer klimatpåverkan från plastanvändningen att minska ännu mer i förhållande till andra material.

Plast flyter, annat skräp sjunker

I inledningen säger ni att varje år hamnar 13 miljoner ton skräp i haven och det mesta är plast.

Det som skiljer plasten från andra material är att många plaster är lätta och därför flyter, medan glas och metall sjunker. Plasten blir därför ett mer synligt problem men det är lika illa att vi fyller havsbottnarna med skräp. Det är därför fel att bara fokusera på plast när vi talar om problemet med nedskräpning.

Om vi skulle byta ut plastprodukterna till alternativa material kommer även avfallsvolymerna att öka. En studie har visat att om vi skulle byta ut dagens plastanvändning inom EU till alternativa material skulle avfallsvolymen öka fyra gånger.

Marin nedskräpning är alltså en större fråga än bara en fråga om plast. Problemet beror främst på dålig avfallshantering, brist på infrastruktur, bristande kunskap om konsekvenserna, bristen på tillräcklig lagstiftning och tillsyn samt bristande ekonomiska resurser.

IKEM:s kommentarer till svaren i chatten
Efter Aktuellt svarade Magnus Breitholtz, professor i ekotoxikologi, på frågor från tittarna under rubriken ”Chatta med plastexperten”.

– Magnus Breitholtz är säkert en duktig ekotoxikolog men någon plastexpert är han inte, säger Lena Lundberg som ansvarar för plastråvarufrågor på IKEM. Om SVT vill leva upp till målsättningen om saklighet hoppas vi att de vill åtgärda den felaktiga information som spreds via chatten.

Här är exempel på felaktig information i chatten:

1. ”Ett golv tillverkat av PVC kan innehålla höga halter av lösningsmedel, flamskyddsmedel och mjukgörare”

Det stämmer inte att ett PVC-golv innehåller höga halter av lösningsmedel eller flamskyddsmedel.

2. ”Någon märkning finns dock inte som du som konsument kan se på den typen av förpackningar.” svarar Magnus på frågan om hur man ska tänka kring plastförpackningar som vi har mat i, och värmer upp i mikron.

Det stämmer inte för det finns märkning för produkter som ska användas i kontakt med livsmedel (symbolen "glas och gaffel" eller texten "för kontakt med livsmedel"). Är det uppenbart att produkten är avsedd för livsmedel behövs ingen märkning. Det finns också märkning för förpackningar/produkter som ska klara av att användas i mikrovågsugn (symbolen mikrovågsugn).

Läs här på Livsmedelsverkets webbplats på sidan Får all sorts plast användas i livsmedelsförpackningar?


3.”Rent generellt är lagstiftningen 1. ok för produkter som tillverkas inom EU, mindre bra för produkter som vi importerar.” svarar Magnus på frågan om vi inte har regler som reglerar att inte plasten innehåller tillsatser som är skadliga.

Detta ger en felaktig bild av plastprodukternas säkerhet för konsumenterna. Det finns en övergripande produktlagstiftning för konsumentprodukter som säger att dessa ska vara säkra. Det finns också speciallagstiftningar för en lång rad produkter, som leksaker och material i kontakt med livsmedel. Dessa produktlagstiftningar gäller oavsett om produkten har tillverkats inom EU eller utanför. Sedan är det viktigt att myndigheterna kontrollerar att lagstiftningen följs.

4.  Svaret på frågan ”Jag har en gammal plastmatta som täcker golven. Hur kan jag få reda på om det finns farliga kemikalier som läcker ut från plasten?” Magnus svarar Hej, det är svårt om du inte kan få någon att analysera golvet. Vet inte om det är någon tröst, men mattan har sannolikt gett ifrån sig mycket av de kemikalier som den kan ge ifrån sig redan. Det är dock en fråga som många ställer sig, riva ut något som kanske inte längre läcker, eller sätta in en ny matta? Det är svårt. 
och följdfrågan: Följdfråga: Till vem kan man vända sig för att få plasten på golvet analyserat? Magnus svarar: Det finns kommersiella lab som utför analyser. Risken är att det är billigare att byta ut golvet än att få reda på om det innehåller farliga kemikalier...

Ett bättre svar hade varit att det är högst osannolikt att själva golvet avger farliga kemikalier i sådana nivåer att det skulle innebära någon risk. Det som har varit problem med emissioner kopplat till golv rör inte själva golvet utan hela golvkonstruktionen, det vill säga underlag, lim och golv. Här är det viktigt att både lim och avjämningsmassa är anpassade till underlag och beläggningsmaterial, samt att man undviker fuktproblem. För att upptäcka sådana problem hjälper det inte att skicka golvet på analys.

Magnus svar leder tyvärr till onödig oro eller att ett gammalt golv byts ut i onödan.

5. På frågan ”Är det någon plastsort som är mest skadlig för miljön? alternativt användning” svarar Magnus: Ja, det är stor skillnad på olika plastsorter. Kolla SNFs hemsida, de har en bra översikt om du vill veta mer.

Dels är inte plasterna mer eller mindre skadliga för miljön. När man tillverkar dem är miljöbelastningen olika, som energiåtgång, koldioxidutsläpp, åtgång av olika råvaror. Däremot är det inte relevant att ranka dem efter miljöbelastningen vid tillverkningen eftersom de har olika egenskaper och därför passar olika bra för olika funktioner. Den relevanta frågan är därför vilken plast som har lägst miljöpåverkan i en speciell produkt.

Positiva besked från Europaparlamentet om utsläppshandeln. Europaparlamentet har efter behandling i industri- respektive miljöutskottet nu levererat sina synpunkter på hur det europeiska utsläppshandelssystemet, ETS, bör förändras. Parallellt med detta arbetar medlemsstaterna i EU även för att komma överens om en gemensam syn i frågan på Miljöministermötet (Rådet) den 28 februari. Om medlemsstaterna lyckas att komma överens kommer förhandlingarna mellan Rådet och Europaparlamentet därefter att inledas.Läs mer
Välkommen till Bioekonomiriksdag 14-15 mars! Vi samlar nyckelpersoner och centrala beslutsfattare från bioekonomiföretag och organisationer över hela landet till en Bioekonomiriksdag 14-15 mars i Örnsköldsvik. Dagarna byggs upp kring tre utmaningar som bioekonomi står inför som Uppskalning och testbäddar, Behovet av efterfrågan på gröna produkter samt Regelverk och styrmedel som påverkar bioekonomins framväxt. IKEM, Skogsindustrierna, Näringsdepartementet, Vinnova, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Norrland, Örnsköldsviks kommun, Cleaner Growth processum är arrangörer. Anmäl dig senast 28 februari.Läs mer

Våra aktiviteter

Ny som ledare

07-08-mar 2017
Stockholm

Lönekartläggning kurs i IKEM:s regi

08 mar 2017
Stockholm

Chefs- och ledarskapsutbildning

14-15-mar 2017
Stockholm/Bromma Åkeshovs Slott

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

27-28-mar 2017
Helsingborg

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

05-06-apr 2017
Göteborg

IKEM:s Arbetsmiljönätverk

06 apr 2017
AstraZeneca, Södertälje

Träffpunkt IKEM Stockholm

24 apr 2017
Stockholm