Jonas Hagelqvist, vd för IKEM
Tillbaka

Så kan den svenska modellen utvecklas

12 april 2018
Den svenska modellen har mycket positivt, men den levererar inte det vi behöver säger IKEM:s vd Jonas Hagelqvist i samband med Ratio - Näringslivets forskningsinstituts årsmöte på temat "Konfliktreglerna och den svenska modellens utmaningar". Med på seminariet var också medlemsföretagens Helge Steg, vd för Artaplast, och Jan-Olof Jacke, vd för AstraZeneca.

Den Svenska Modellen. Begreppet är i det närmaste heligt och har varit själva fundamentet på den svenska arbetsmarknaden sedan LO och dåvarande SAF undertecknade Saltsjöbadsavtalet 1938. Det är alltså 80 år sedan och trots att den under årens lopp har ifrågasatts upprepade gånger, finns den kvar som ett redskap för samverkan mellan arbetsmarknadens parter.
 
– Men status quo är också en del av problemet. Vi måste våga tänka nytt även om den tjänat oss väl under årens lopp.
 
Det sa Charlotta Stern, vice vd på Ratio när hon inledde ett seminarium i regi av Ratio och IKEM - Innovations- och kemiindustrierna om den svenska modellens roll på den framtida arbetsmarknaden.
 
Utgångspunkten för seminariet var de utmaningar som finns för den svenska modellen på en arbetsmarknad som blir allt mer globaliserad, där viljan bland unga att organisera sig nu är nere på 40 procent och där kompetensbristen inom främst industrin närmar sig alarmerande nivåer.
 
– Ja, den svenska modellen levererar inte fullt ut det som vi vill ha och behöver, sa Jonas Hagelqvist, vd för IKEM.
 
Att flertalet av de medverkande företagarna, forskarna och politikerna kunde konstatera att fundamentet är bra och har varit en stabiliserande faktor på arbetsmarknaden, skymde inte för att det finns en rad områden som idag måste moderniseras. Bland annat gäller det konfliktreglerna.
 
– Sverige har bland de mest generösa konfliktreglerna i världen. De är i princip obegränsade, saknar proportionalitet och öppnar för omfattande sympatiåtgärder, menade Johanna Grönbäck från Ratio och pekade på situationen i Danmark. Där måste en konflikt vara rimlig, kunna anses vara nödvändig och vara proportionell i strikt mening.
 
– Jag kan ta ett exempel där dansk domstol ingrep: Vid en konflikt mot en restaurang får inte sophanteringen tas ut i sympatiåtgärder. Då har den överskridit rimlig proportionalitet och agerandet blir en samhällsfara.
 
Samtidigt är den svenska modellen större än så. Sverige är idag en del av den globala arbetsmarknaden och det kräver en hög konkurrenskraft som byggs av bland annat utbildningskvalitet, kompetensförsörjning, tillgång till bra bostäder.
 
– Kompetensbristen är den största framtidsfrågan inom näringslivet. Idag finns helt enkelt inte de människor som vi behöver, sa Helge Steg, vd för Arta Plast och prickade en av de sju utmaningar som Ratio menar att den svenska modellen står inför: Förändrat värdeskapande och branschglidning, fallande medlemstal bland organisationer på arbetsmarknaden, konflikternas kostnader och konsekvenser, centralisering, kostnadskontroll och utvecklingskraft, ökad politisk inblandning.
 
– Sedan kan vi konstatera att den är dyr. Vi har ett högre kostnadsläge än konkurrentländerna, sa Jan-Olof Jacke, vd för AstraZeneca.
 
Ratio har nu inlett ett fyraårigt forskningsprojekt som bland annat ska ta sig an frågan om den svenska modellens framtid och om det är utveckling eller avveckling som står för dörren.
 
Nils Karlson fick det sista ordet:
 
– Vi är överens om att den svenska modellen måste utvecklas, då måste det ordet också betyda något. Vi ska inte bevara något som inte levererar, då riskerar modellen att avskaffa sig själv. I det arbetet har politikerna ett ansvar samtidigt som arbetsmarknadens parter inte får frånskriva sig sitt ansvar. Men det kommer. Sverige är ett reformsinnat land och vi har genomfört förändringar förr. Nu är det egentligen bara bostads- och arbetsmarknaden kvar.
 
 


www.arbetsmarknadsnytt.se

Artkeln kommer från www.arbetsmarknadsnytt.se som är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning och kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

 

Kontakt

JonasHagelqvist

Förbundsdirektör och vd
Chief executive officer
Tel direkt: +46 10 455 38 55
Tel mobil: +46 730 80 77 66
jonas-hagelqvist.jpg
Till höger i bild: Åsa Håkansson från IKEM:s medlemsföretag Preem. Fotograf: Johan Olsson
Till höger i bild: Åsa Håkansson från IKEM:s medlemsföretag Preem. Fotograf: Johan Olsson
Tillbaka Inom en snar framtid kan vi fylla tanken med grönt biodrivmedel från svenska skogar. Forskningsprojektet BioLi2.0 har lyckats med konststycket att förädla lignin från skogsindustrins restströmmar till drivmedel. En innovation som kan minska vårt beroende av fossila bränslen och göra underverk för klimatet. Projektet drivs inom innovationsprogrammet BioInnovation i vilken IKEM ingår.Läs mer
Utsläpp från privattrafik och transporter är i dag en av världens största klimatbovar. I Sverige står transportsektorn för cirka 30 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser. För att nå det nationella målet om att minska fordonsparkens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030 behövs en ännu större satsning för att bli kvitt beroendet av fossil råolja som bränsle.
 
Det pågående forskningsprojektet BioLi2.0 som drivs inom innovationsprogrammet BioInnovation har visat att det går att göra drivmedel av skogsråvara.
 
- Att få in skogsråvaror in i en kemisk fabrik eller ett raffinaderi är i praktiken rätt komplicerat. I detta projekt utvecklas nya smarta metoder för att göra förnybara råvaror som lignin användbart för att framtidens bränslen och kemikalier. Det är lysande och ökar på sikt mängden förnybara bränslen, säger Nils Hannerz forsknings- och innovationschef på IKEM. Vi är glada för detta framgångsprojekt och önskar att det är början på en lång rad projekt.
 
 

Läs hela artikeln på BioInnovations webbplats: Viktigt genombrott för fossilfritt bränsle

 

Om BioInnovation

BioInnovation är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas samt de intressenter som deltar. Målet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för att öka innovationstakten. Det gör vi genom att koppla ihop idéer, aktörer och kapital för att åstadkomma konkurrenskraftiga och biobaserade material, produkter och tjänster.
 

Fakta om lignin

Lignin är den näst vanligaste beståndsdelen efter cellulosa i växter och fungerar som ett skelett. Den används mest i massa- och pappersbruk för att göra el och värme. Forskare har nu lyckats framställa biobränsle av lignin och ser även möjligheter att utnyttja ligninet till exempelvis kemi och läkemedelsindustrin.
 
I forskningsprojektet ska företag, forskningsinstitut och akademi under 2,5 år samarbeta för att utveckla processer för framställning av drivmedel och kemikalier baserade på förnybart lignin som ersättning för fossila, petroleumbaserade produkter. Projektbudgeten är på 36 miljoner kronor. Projektledare är Katarina Ohlsson.
Gör kemikarriär av ditt intresse! Låt kemikarriar.se inspirera dig. Genom filmer med personer i olika yrkesroller tillsammans med enkla fakta ger Kemikarriär, en lättillgänglig och tydlig bild av olika kemiyrken. I samband med IKEM:s kampanj i samarbete med flera av våra medlemsföretag lanserar vi nu även webbplatsen kemikarriar.se. Vi tar gärna emot förslag på personer som gärna berättar om sin kemikarriär så att vi kan inspirera till att fler söker sig till kemiindustrin.Läs mer

Våra aktiviteter

Nya Dataskyddsförordningen - Webbinarie

26 apr 2018
Webbinarie

Årsmöte och seminarium

15 maj 2018
Stockholm

Avtalskurs I-avtalet

27 sep 2018
Stockholm

Kurs i Krishantering

04 okt 2018
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

10-11-okt 2018
Stockholm

Kemikaliedagarna

17-18-okt 2018
Göteborg

Förhandlingsteknik - IKEM kurs i förhandlingsteknik

22-23-okt 2018
Stockholm