Tillbaka

Seminarium om plastens historia och framtidsvisioner

1 november 2017
Den första svenska plasten tillverkades 1917 i Perstorp. Sedan dess har plast blivit vårt mest använda material och olika plaster underlättar vår tillvaro på nästan alla områden. För att belysa den spännande utvecklingen, framtidsvisionerna och aktuella miljöaspekter inbjuder vi alla intresserade till ett heldagsseminarium i Perstorp. Bakom arrangemanget står den ideella föreningen Plastens Hus i samarbete med IKEM och Perstorp AB.

Datum: 6 december 2017 kl 9.30-18.00 
Plats: Persgården, Räddningsvägen 6, 284 34 Perstorp 
 
Moderator: Ylva Sjönell, teknisk doktor och journalist 
Anmälan: senast 30 november via formulär på Plastens Hus webbplats 

Anmäl dig här www.plastenshus.se 

Deltagaravgift: 200 kr, inkluderar lunchbuffet och kaffe 
Kontaktperson: Bo Persson  0435-393 03 info@plastenshus.se
 

Program (tisdangivelserna är ungefärliga)*

9.30-10.00 Samling på Persgården 
 
10.00-10.10 Ylva Sjönell hälsar välkommen 

10.10-10.45 Så började plasten i Sverige 
 
Rolf Rahmberg berättar om Jnanendra Das Gupta och den första svenska plasten 1917 
 
11.00-12.00 Plasten i ett visionärt perspektiv 
Nazdaneh Yarahmadi Chalmers Tekniska Högskola samt forskningschef på RISE 
Linda Zellner från Perstorp AB berättar om möjligheterna med bioplaster 
 
12.00-13.00 Lunchbuffet 
 
13.00-14.30 Plasten i dagens miljödebatt Åsa Stenmarck från IVL informerar om regeringens utredningsuppdrag kring plasters miljöpåverkan 
Lena Lundberg från branschorganisationen IKEM belyser den aktuella debatten. 
Elin Hermansson från Hållbar Kemi 2030 berättar om branschens arbete med plast och hållbarhetsfrågorna. 
 
14.45-15.30 Plasten som formgivnings- och designmaterial 
Författaren Thomas Lindblad berättar om plast som design- och formgivningsmaterial i ett historiskt och visionärt perspektiv 
 
15.30-18.00 De som önskar är välkomna att besöka Plastens Hus permanenta utställning om plastens historia och den industriella utvecklingen med basen i Perstorp 
 
I programmet ingår också flera frågestunder och två kaffepauser 
 

* Eventuella ändringar i programmet publiceras på Plast​ens Hus webbplats www.plastenshus.se se

Hjärtligt välkommen!

 

Plastens Hus, IKEM, Perstorp AB, Perstorps kommun

 
 

Kontakt

LenaLundberg

Ansvarig plastråvarufrågor
Head public affairs plastics
Tel direkt: +46 10 455 38 65
Tel mobil: +46 70 662 93 31
lena-lundberg.jpg

PontusAlm

Ansvarig plastbearbetningsfrågor
Head plastic conversion
Tel direkt: +46 10 455 38 51
Tel mobil: +46 70 231 44 61
pontus-alm.jpg
Tillbaka ”Hur giftfri är julen egentligen? Den frågan ställer sig Kristina Neimert Carne som är IKEM:s kemikalieexpert, i denna reflektion över julens kemikalier och dess smaker.Läs mer

Kemikalieinspektionen publicerade nyligen en inspektionsrapport där man tittat på innehållet av förbjudna och begränsade ämnen bland annat i julbelysning och juldekorationer. Summa summarum; kemikalieinspektionen hittade ämnen över gränsvärdena i 16 av 120 produkter, främst bly och kortkedjiga klorparaffiner. Årets resultat är en stor förbättring jämfört med liknande studier från åren 2014 och 2017.

KemI söker och finner

Man ska komma ihåg att Kemikalieinspektionen vet mycket väl i vilka typer av produkter de ska leta efter förbjudna ämnen, och därför fokuserar sin inspektion på de produkterna. Därför är inte den inspekterade produktmassan ett tvärsnitt av den svenska marknaden, utan snarare en koncentration av ofta billiga importerade produkter.

IKEM tycker ändå att det är bra att Kemikalieinspektionen prioriterar den här typen av inspektioner så att de företag som anstränger sig för att följa den tuffa kemikalielagstiftningen vi har i EU inte ska konkurreras ut av mindre nogräknade företag som importerar billiga produkter från Asien utan kontroll. I rapporten konstaterade Kemikalieinspektionen att ”alla har rätt till en giftfri vardag, året om”.

Hur giftfri är julen egentligen?

Med de orden i färskt minne kan jag inte låta bli att fundera över hur giftfri julen är egentligen. Jag är svag för många saker, och ett intresse som fullkomligen tar över köket hemma i juletider är chokladtillverkning. Dels för att det är lite meditativt att stå och svepa chokladen fram och tillbaka över marmorskivan i tempereringen, dels för att just tempereringen i sig dessutom innehåller en portion riktigt intressant fettkemi. Men också för att det går att testa så många smaker.

En av mina smakfavoriter är tonkaböna som har sitt ursprung i Sydamerika och används förutom som smaksättare i desserter, även i parfymer och i tobak. Doften är intensiv och aromatisk, och för en kemist förs tankarna tveklöst till kemikalieförrådet på organisk kemi. Den söta och armomatiska doften kommer till stor del från kumarin, som ingår i halter mellan 1 och 3 %.

Kumarin i sin rena form är klassificerad som akuttoxisk kategori 4 med lever och njurskador som följd. Inte nog med att kumarin ingår i tonkaböna, det är också en av de tongivande ingredienserna i kanel. Eftersom den är just klassificerad som toxisk finns ett tolerabelt dagligt intag (TDI) för kumarin på 0,1 mg/kg kroppsvikt.

Finns det då anledning att se över vår kanelkonsumtion i juletider?

Kumarininnehållet i den kanel som huvudsakligen saluförs i Sverige är i genomsnitt 2,5 mg kumarin/g kanel, vilket efter lite sifferexercis och baserat på ett genomsnittligt pepparkaksrecept, innebär att en vuxen person kan äta åtminstone 150 pepparkakor per dag, eller om du så föredrar drygt ½ kg pepparkaksdeg, utan risk för levern i alla fall. Enligt livsmedelsverket kan levern dessutom tolerera upp till tre gånger så hög halt under en kortare period av 1-2 veckor. Vad magen däremot tycker om det utelämnar vi här i alla fall.

Inte heller Kemikalieinspektionen såg någon anledning till omedelbar oro för att halterna av de kontrollerade ämnena i julbelysningen skulle vara akut toxiska för oss vanliga konsumenter. Men att konsekvent överskrida haltgränser förstås leder till en totalt sett ökad exponering, inte minst för de som producerar varorna utanför EU.

Av den anledningen tycker IKEM att det är så viktigt att prata om risker och inte om faror. Faror lurar överallt, men om vi verkligen skulle önska oss en giftfri vardag skulle inte minst julen bli så mycket fattigare på dofter och smaker.

Med önskan och en smakfull och god jul!

Kristina

 

Att förvandla avfall till en resurs senast 2020 är ett av huvudmålen i EU:s plan för ett resurseffektivt Europa. Den 5 juli 2020 börjar det reviderade avfallspaketet att gälla, vilket innebär att EU:s medlemsstater senast detta datum ska se till att de ändringar som behöver göras i nationell lagstiftning har genomförts. Vissa bestämmelser, som separat insamling av biologiskt avfall och textilavfall kommer däremot att tillämpas senare. Läs mer

Våra aktiviteter

Bra Lönebildning - Strategiskt lönearbete

29 jan 2019
Stockholm

Arbetsrätt, grundkurs 2 dagar

30-31-jan 2019
Göteborg

Träffpunkt IKEM Växjö

06 mar 2019
Växjö

Träffpunkt IKEM Jönköping

07 mar 2019
Jönköping

Träffpunkt IKEM Örebro

13 mar 2019
Örebro

Träffpunkt IKEM Norrköping

14 mar 2019
Norrköping

Träffpunkt IKEM Malmö

19 mar 2019
Malmö