Uppsägning på grund av personliga skäl (2005 nr 85)

LA var under perioden 1998 – 2000 stationerad i utlandet. Han erhöll vid sidan om sin lön ett kostnadsbidrag under denna tid som uppgick till mellan 6 000 och 12 000 kronor per månad, beroende på växelkursen. När han återvände till Sverige omförhandlades hans anställningsvillkor och bidraget slopades.

2003 upptäckte bolaget att bolaget felaktigt hade fortsatt att betala ut bidraget till LA. När utbetalningarna stoppades hade LA sammanlagt erhållit drygt 400 000 kronor i felaktigt utgivna bidrag.

Bolaget menade att LA förfarit illojalt genom att inte göra bolaget uppmärksamt på de felaktiga utbetalningarna. Han insåg, eller borde i vart fall ha insett, att de var felaktiga. LA gjorde å sin sida gällande att det var hans hustru som skötte hans privatekonomi i dess helhet, varför han inte hade tagit del av bankkontoutdragen. Han kände följaktligen inte till att bolaget fortsatt att sätta in bidraget på hans bankkonto. Han hade omedelbart betalat tillbaks pengarna när misstaget upptäcktes, varför bolaget inte lidit någon ekonomisk skada. Det inträffade utgjorde inte saklig grund för uppsägning och han borde under alla förhållanden ha omplacerats.

Arbetsdomstolen konstaterade att de felaktigt utgivna beloppen endast framgick av de kontoutdrag från banken som LA fick och att lönespecifikationerna inte innehöll någon uppgift om beloppen. Det var visat att LA inte hade känt till utbetalningarna.

Emellertid borde han ha insett att utbetalningarna var felaktiga. Mot bakgrund av bidragets storlek, och att LA enligt egen uppgift hade kontaktat bolaget när han återvände till Sverige för att förvissa sig om att bidraget togs bort, hade det funnits skäl för LA att granska kontoutdragen för att kontrollera att han erhöll korrekt betalning. Han hade vidare haft anledning att i samband med deklarationen varje år kontrollera ställningen på kontot.

LA:s avlöningsförhållanden var inte svåra att överblicka och det hade varit lätt för honom att kontakta banken och kontrollera varifrån de ospecificerade inbetalningarna gjorts. Detta ledde sammantaget till slutsatsen att om LA hade granskat kontoutdragen på det sätt han borde ha gjort så hade han bort upptäcka de felaktiga utbetalningarna från bolaget.

LA kunde inte anses ha varit i god tro beträffande utbetalningarna. Det förhållandet att LA valt att hålla sig ovetande om att han under lång tid
uppbar stora belopp från bolaget utgjorde ett så vårdslöst beteende att uppsägningen var sakligt grundad. Det hade inte skäligen krävts att bolaget skulle ha omplacerat honom.