Fråga om godtagbara skäl för omplacering (2006 nr 12)

RN var anställd som processoperatör vid en anläggning tillhörig ett kemi-företag. I samband med förhandlingar om driftsinskränkningar under hösten 2001 biträdde RN fackklubben och medverkade i den uppgörelse om uppsägningar som träffades. Under perioden 2002–2004 arbetade han som serviceingenjör vid en annan av bolagets anläggningar men återgick under våren 2004 till arbetet som processoperatör vid den ursprungliga anläggningen. Hösten 2004 omplacerades han till ett arbete som driftstekniker vid denna anläggning, vilket innebar att han gick miste om ob-tilllägg motsvarande drygt 6 000 kronor per månad.

RN:s förbund menade att omplaceringen utgjorde en föreningsrättskränkning och att den också stred mot kollektivavtalet eftersom den hade inneburit ingripande verkningar för honom och vidtagits utan godtagbara skäl.

Arbetsgivarsidan förnekade att det skett någon föreningsrättskränkning. Omplaceringen innebar visserligen ingripande verkningar för RN men på grund av RN:s samarbetssvårigheter hade det funnits godtagbara skäl för åtgärden.

Enligt Arbetsdomstolen visade utredningen att det inte hade funnits något samband mellan omplaceringen och förhandlingarna hösten 2001. Det var i detta sammanhang av betydelse att omplaceringen vidtagits först tre år efter dessa förhandlingar. Någon föreningsrättskränkning
hade således inte skett. När det gällde RN:s påstådda samarbetssvårigheter fann arbetsdomstolen att bolagets agerande under RN:s långa anställningstid talade emot att så stora samarbetssvårigheter hade förelegat att bolaget skulle ha godtagbara skäl för omplaceringen. Bolaget ålades därför att utge 50 000 kronor i allmänt skadestånd till RN och förbundet. Någon ekonomisk skada var inte styrkt.

Kommentar: Vid bedömningen av om bolaget hade brutit mot kollektivavtalet gjordes en prövning enligt den så kallade Bastubadar-principen (AD 1978 nr 89). Enligt denna princip krävs godtagbara skäl för en omplacering om skälen för omplaceringen är hänförliga till arbetstagaren personligen och om omplaceringen får särskilt ingripande verkningar för den enskilde med hänsyn till såväl arbetsuppgifter som anställningsförmåner och anställningsförhållandet i övrigt. Principen fick sitt namn av att i det mål då den slogs fast hade en sulfitoperatör inom processindustrin påträffats badande bastu istället för att utföra de uppgifter han var tilldelad, nämligen att övervaka en ångpanna. Sulfitoperatören omplacerades med anledning härav till okvalificerade arbetsuppgifter med lägre lön.