Fingerad arbetsbrist alt. turordningsbrott vid uppsägning (2006 nr 68)

SH var anställd som montör hos en mekanisk verkstad men sades upp på grund av arbetsbrist. SH gjorde genom sitt fackförbund gällande att uppsägningen egentligen berodde på personliga förhållanden och att den under alla förhållanden stred mot anställningsskyddslagens turordningsregler eftersom det fanns tre montörer med kortare anställningstid som utförde arbetsuppgifter som han hade kvalifikationer för.

Bolaget menade att SH inte hade tillräckliga kvalifikationer för något annat arbete och mot bakgrund av hans bristande förmåga att lära sig nya arbetsuppgifter skulle han inte heller ha fått tillräckliga kvalifikationer för de andra montörernas arbete även om han fått utbildning.

Arbetsdomstolen fann att orderingången på den produkt som SH huvudsakligen arbetade med hade minskat kraftigt och att denna minskning av orderingången medförde att personal behövde sägas upp. Uppsägningen skedde således i en arbetsbristsituation. Det förhållandet att arbetsgivaren eventuellt ansåg att anställningen också borde avslutas på grund av SH:s personliga förhållanden hade därför ingen betydelse. I fråga om turordningsbrottet fann domstolen att bolaget inte styrkt att SH ens efter en sedvanlig upplärningsperiod inte skulle ha klarat av att utföra någon av de tre andra montörernas arbetsuppgifter. Bolaget ålades att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd för brott mot turordningsreglerna.