Skadestånd på grund av kollektivavtalsbrott (2006 nr 72)

EB var anställd hos en kommun som måltidsbiträde vid en skola. Sedan samarbetssvårigheter uppkommit beslöt kommunen att förflytta EB till en annan skola med motsvarande arbetsuppgifter. Det tillämpliga kollektivavtalet föreskrev att en stadigvarande förflyttning mot arbetstagarens vilja fick ske endast om det fanns vägande skäl.

Kommunen menade i först hand att EB, som fått välja mellan tre skolor, frivilligt hade gått med på förflyttningen till den aktuella skolan. Under alla förhållanden hade det funnits vägande skäl för förflyttningen.

Arbetsdomstolen fann att EB hade ställts inför fullbordat faktum som innebar att hon skulle förflyttas, och att hon i denna situation hade fått välja mellan tre skolor. Ett sådant förfarande framstod inte som ett frivilligt val att lämna sin arbetsplats. Dock fann Arbetsdomstolen att det under en längre tid hade förekommit samarbetsproblem i skolans kök och att vissa av problemen var hänförliga till EB.

Mot bakgrund av att kommunen på olika sätt förgäves hade försökt lösa problemen, framstod förflyttningen som en godtagbar lösning. Kommunen hade haft vägande skäl för förflyttningen i kollektivavtalets mening.

Kommentar: Arbetsdomstolen har redan i tidigare avgöranden, med avseende på vad som åsyftas med ”vägande skäl”, uttalat att samarbetssvårigheter på en arbetsplats kan godtas som skäl för en förflyttning, i vart fall om problemen är av någon betydenhet. Många gånger är en förflyttning det lämpligaste sättet att komma till rätta med ett relationsproblem och kan också göra det möjligt att undvika mer långtgående åtgärder, exempelvis uppsägning. Dock krävs det att arbetsgivaren i första hand försöker lösa problemet med mindre ingripande åtgärder än en förflyttning.