Uppsägning efter nekat omplaceringserbjudande m.m. (2006 nr 15)

Uppsägning efter nekat omplaceringserbjudande, felaktig indelning av driftsenhet samt beräkning av förlorad inkomst.

LJ arbetade som konsult hos ett redovisningsbolag i bolagets lokaler på Sturegatan i Stockholm. Tvärs över gatan, på Linnégatan, fanns bolagets ledning och ekonomienhet. Bolaget hade ett drygt trettiotal kontor runt om i Sverige.

Mot bakgrund av att antalet uppdrag hade blivit färre uppkom behov av att minska personalstyrkan. LJ erbjöds därvid en omplacering till bolagets kontor i Åre, ett erbjudande som han avvisade eftersom han bodde i Uppsala. Han blev därför uppsagd på grund av arbetsbrist. LJ menade att han hade haft godtagbara skäl att avvisa omplaceringserbjudandet, och att bolaget borde ha upprättat en gemensam turordningslista för lokalerna på Linnégatan och Sturegatan då dessa egentligen utgjorde en och samma driftsenhet. Då LJ hade längre anställningstid än två andra arbetstagare på Linnégatan och även tillräckliga kvalifikationer för de arbeten som dessa utförde ansåg han att bolaget hade brutit mot lagens turordningsregler.

Arbetsdomstolen fann att LJ inte hade varit skyldig att godta omplaceringserbjudandet.

Hans anknytning till Uppsala och Stockholm var så stark att det inte kunde begäras att en person i hans ålder, 57 år, skulle bosätta sig i Åre och veckopendla till Stockholm. Vidare konstaterade Arbetsdomstolen att lokalerna på Linnégatan och Sturegatan utgjorde en gemensam driftsenhet. De hade ett mycket nära geografiskt samband eftersom de låg mittemot varandra och dessutom hade en viss del av verksamheten flyttat mellan lokalerna.

Bolaget borde således ha upprättat en gemensam turordningslista för lokalerna. Då det var ostridigt att LJ hade tillräckliga kvalifikationer för två tjänster som fanns på Linnégatan hade bolaget brutit mot turordningsreglerna. Bolaget dömdes att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till LJ.

Kommentar: Med driftsenhet avses enligt förarbetena en sådan del av ett företag som är belägen inom en och samma byggnad eller inom ett och samma inhägnade område. Mot bakgrund härav har Arbetsdomstolen i tidigare praxis uttalat att driftsenhetsbegreppet närmast är av geografisk karaktär och inte ett begrepp som hänför sig till en teoretisk eller organisatorisk struktur.

I ovannämnda mål menade dock Arbetsdomstolen att eftersom verksamheten tidigare varit samlad i lokaler i ett av husen och sedan flyttats mellan olika lokaler för att slutligen placeras i lokaler i två separata byggnader mittemot varandra så får driftsenhetsbegreppet, även med ett geografiskt synsätt, inte tolkas så snävt att verksamheten i respektive byggnad skall betraktas som olika driftsenheter.