Ett meddelande avsänt av en anställd innebar inte att bolaget var ansvarigt för eventuell diskriminering (2007 nr 45)

Ett meddelande, avsänt av en anställd utan behörighet att skicka sådana meddelanden, innebar inte att bolaget var ansvarigt för eventuell diskriminering.

En utländsk man sökte anställning som reporter hos ett produktionsbolag.

Han fick avslag på sin ansökan genom ett e-postmeddelande vari angavs att bolaget var intresserat av sökande som behärskade svenska språket och att hans ansökan innehöll för många felstavningar. Svaret var undertecknat av SG med angivande av bolagets namn.

DO menade att mannen blivit diskriminerad på grund av sitt etniska ursprung. Bolaget invände att SG vare sig haft behörighet eller innehaft ställningsfullmakt att företräda bolaget.

Arbetsdomstolen konstaterade att det inte fanns utrymme för någon mer vidsträckt tillämpning av begreppet arbetsgivare i den lag från 1999 som förbjuder etnisk diskriminering. Den lagen saknade också, till skillnad från 2003 års lag om förbud mot diskriminering, en uttrycklig regel om principalansvar. Eftersom det inte hade varit fråga om en brottslig gärning var det heller inte aktuellt att dra någon parallell med skadeståndslagens regler om principalansvar.

SG hade skickat e-postmeddelandet till mannen på eget bevåg, helt utanför de instruktioner hon fått av bolagets företrädare och utan deras goda minne. Bolaget hade därför inte något rättsligt ansvar för meddelandet.

Eftersom SG inte hade vidtagit någon rättshandling kunde reglerna om ställningsfullmakt inte göras gällande.
DO:s talan avslogs.

Kommentar: Se även AD 2007 nr 16, vilken sammanfattats ovan, angående arbetsgivarbegreppet inom diskrimineringslagstiftningen.