Arbetsgivare var inte förhandlingsskyldig inför beslut om arbete på dag som enligt kollektivavtalet var arbetsfri (2008 nr 28)

Sedan den 1 april 2005 är 6 juni allmän helgdag i stället för annandag pingst. Ett kollektivavtal inom städbranschen, som gällde under tiden november 2004 – maj 2007, angav att annandag pingst var arbetsfri dag.

Vid en av städbolagets enheter arbetade sju arbetstagare på egen begäran annandag pingst 2006. De fick i stället ledigt den 6 juni. Fackförbundet menade att bolaget därmed bröt mot kollektivavtalet. Bolaget hade under alla förhållanden enligt en avtalsbestämmelse varit skyldigt att förhandla med förbundet inför bytet av arbetsfri dag.

Arbetsdomstolen konstaterade att avtalsskrivningen inte hade förändrats när bytet av helgdag skedde, och det fanns inget stöd för att parterna trots detta hade varit ense om att innebörden skulle förändras. Någon tyst förändring av kollektivavtalet, i enlighet med vad arbetsgivarsidan gjort gällande, hade således inte skett. Avtalets innebörd var således den att det alltjämt var
annandag pingst som var arbetsfri.

Nästa fråga var om avtalsbestämmelsen förbjöd arbete på annandag pingst. Enligt domstolen visade andra avtalsbestämmelser att arbete kunnat ske på alla veckans och årets dagar. Avtalet förbjöd således inte arbete på annandag pingst.

Bytet av arbetstid hade inte skett mot arbetstagarnas vilja och de hade heller inte förlorat ekonomiskt på bytet. Det hade mot denna bakgrund legat inom bolagets arbetsledningsrätt att besluta om arbetstidsförändringen. Bolaget hade således inte begått något kollektivavtalsbrott i denna del.

I fråga om kollektivavtalets förhandlingsregel, som innebar att förhandling om arbetstidsförändringar skulle ske ”i enlighet med medbestämmandelagens regler”, menade förbundet att innebörden var att arbetsgivaren skulle begära förhandling inför varje förändring av arbetstiden. Arbetsgivarsidan bestred att en sådan utvidgning jämfört med medbestämmandelagen varit avsedd.

Domstolen fann att förhandlingsregeln syftade på 11 och 12 §§ i medbestämmandelagen. Domstolen noterade att det varit fråga om enskilda arbetstagare som om vid ett enstaka tillfälle har bytt en arbetsfri dag mot en annan. Ändringen hade gjorts i enlighet med arbetstagarnas välmotiverade önskemål om en ledighet som var anpassad till vad som i övrigt gällde för deras
familjer och i samhället i övrigt. Ändringen medförde inte någon ekonomisk nackdel för arbetstagarna.

Vid en samlad bedömning fann domstolen att det inte varit en viktigare förändring av de anställdas arbetsförhållande. Någon förhandlingsskyldighet hade således inte funnits. Förbundets talan avslogs.