Kvinnor som omplacerats på grund av graviditet hade rätt att behålla sitt tidigare kortare arbetstidsmått (2008 nr 14)

Fyra kvinnliga polisassistenter omplacerades på grund av graviditet från yttre till inre tjänst. Omplaceringarna fick till följd att arbetstagarna fick en längre veckoarbetstid. Förlängningen varierade från drygt två timmar till omkring fem timmar. Frågan gällde om omplaceringarna stred mot 18 och 19 §§ föräldraledighetslagen. Enligt dessa lagrum har kvinnan rätt till bibehållna  anställningsförmåner efter omplacering.

Enligt Arbetsdomstolen fanns det anledning att förmoda att en utebliven arbetstidsförkortning skulle kunna avhålla en arbetstagare från att utnyttja rätten till omplacering. Det var heller inte oförenligt med lagtexten att beteckna en arbetstidsförkortning som en anställningsförmån. Det förhållandet att de fick ett längre arbetstidsmått innebar att de måste arbeta längre tid
för att behålla sin lön, dvs reellt fick de lägre lön.

Arbetstidsförkortningen var en sådan anställningsförmån som kvinnorna enligt 18 och 19 §§ föräldraledighetslagen hade rätt att behålla efter omplaceringarna.