Lagen om europeiska företagsråd (2008 nr 75)

Ett svenskt bolag var skyldigt enligt lagen om europeiska företagsråd att lämna ut information till ett tyskt bolag.

Ett tyskt och ett svenskt bolag ingick i samma koncern. Det tyska bolaget begärde att få viss information enligt 13 § lagen om europeiska företagsråd av det svenska bolaget.

Informationen, som bl a gällde antalet anställda, deras fördelning på bolag samt namn på arbetstagarrepresentanter, var nödvändig för att det tyska bolaget skulle kunna inleda förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd.

Tvisten gällde om det svenska bolaget var skyldigt att lämna ut informationen. Bolaget menade att det tyska bolaget redan hade tillgång till de begärda uppgifterna. Dessa skulle under alla förhållanden komma att vara allmänt tillgängliga hos Bolagsverket eller på det svenska bolagets hemsida.

Arbetsdomstolen konstaterade att det förelåg en skyldighet för det svenska bolaget, eftersom det utgjorde ett företag i en grupp som var beläget i en medlemsstat, att tillhandahålla det tyska bolaget sådan information rörande de angivna förhållandena som det hade tillgång till eller möjlighet att få tillgång till.

Den informationsskyldighet som följer av direktivet om europeiska företagsråd omfattar sådan information som det tyska bolaget hade begärt eftersom informationen var nödvändig för att kunna inleda förhandlingar om inrättandet av ett företagsråd.

Det svenska bolaget hade inte invänt att det inte kunde lämna ut informationen eller att denna inte var nödvändig. Det förhållandet att informationen var allmänt tillgänglig innebar inte att bolaget inte var skyldigt att lämna ut den, och det var inte visat att det tyska bolaget redan hade tillgång till informationen.

Det svenska bolaget ålades att lämna ut den begärda informationen till det tyska bolaget.

Kommentar:
Se 2007 nr 41 ang AD:s behörighet pröva målet.