Omplacering av en systemadministratör till vaktmästare godtogs (2008 nr 63)

JH anställdes 1984 som dataingenjör hos en tidning. Sedan han 2006 vid två tillfällen använt arbetskamraters inloggningsuppgifter för att beställa tidningsprenumerationer omplacerades han från sitt dåvarande arbete som systemadministratör till vaktmästare med kontorsuppgifter. Båda tjänsterna omfattades av samma kollektivavtal och JH arbetade efter omplaceringen med samma arbetstider och lön.

Hans fackförbund menade att JH inte var arbetsskyldig som vaktmästare och att omplaceringen var att se som ett olagligt skiljande från anställningen som systemadministratör. I andra hand gjorde förbundet gällande att det inte hade funnits godtagbara skäl för omplaceringen, som därför stred mot kollektivavtalet. Omplaceringen utgjorde även en föreningsrättskränkning och innebar att han hindrades i sitt arbete som facklig förtroendeman.

Arbetsdomstolen konstaterade att JH:s arbetsuppgifter hade förändrats sedan anställningen och att det var ostridigt att de förändringar av arbetsuppgifterna som skett fram till omplaceringen hade legat inom ramen för hans anställningsavtal.

JH:s arbetsskyldighet fick avgöras efter en jämförelse mellan hans arbets- och anställningsvillkor som systemadministratör och som vaktmästare. Omplaceringen innebar vissa förändringar av hans arbetsuppgifter, inte minst genom att han fråntogs alla uppgifter som krävde en viss högre behörighet i datasystemet.

Enligt förbundet var vaktmästaruppgifterna okvalificerade, och bolaget framhöll att JH hade begränsat sitt arbete till att utföra endast de löpande vaktmästarsysslorna.

Utredningen visade att vaktmästararbetet innefattade såväl mera varierade som mera kvalificerade arbetsuppgifter än dem som JH faktiskt hade utfört som vaktmästare. Även om arbetet som systemadministratör kunde uppfattas som mer prestigefyllt än vaktmästararbetet var detta en omständighet som inte kunde beaktas när det gällde att bestämma JH:s arbetsskyldighet. Arbetsuppgifterna framstod som relativt rutinmässiga i bägge arbetena. I de lönekartläggningar som genomförts hade arbetsuppgifterna som vaktmästare och systemadministratör utan invändning från de fackliga organisationerna värderats ganska lika.

Slutsatsen var att JH enligt sitt anställningsavtal var skyldig att arbeta som vaktmästare.

Beträffande förbundets andrahandspåstående fann domstolen att JH:s anställningsförmåner inte hade förändrats. Arbetsuppgifterna var visserligen annorlunda men arbetet som vaktmästare var även det relativt rutinmässigt. Hans arbete som systemadministratör hade till största delen kunnat utföras av andra på avdelningen och de mer kvalificerade arbetsuppgifterna i detta arbete hade utgjort en mindre del av arbetet. Mot denna bakgrund kunde omplaceringen inte sägas ha haft sådana ingripande verkningar som krävs för att den skulle kunna prövas rättsligt.

Vidare fann domstolen att det inte visats att det funnits något samband mellan omplaceringen och JH:s facklig arbete och att omplaceringen heller inte hade hindrat honom från att fullgöra sitt fackliga uppdrag.

Förbundets talan avslogs.


Kommentar:Se AD 1978 nr 89 angående frågan om rättsverkan av att en omplacering har  ingripande verkningar.