Företagshemligheter (2009 nr 63)

Arbetstagare hade inte obehörigen utnyttjat företagshemligheter-

MD, JM och TF hade startat ett bolag, A, verksamt inom IT-branschen. De hade tidigare varit anställda av bolag B. Bolagen tillhandahöll varsitt dataprogram.

B menade att de tre arbetstagarna hade brutit mot lagen om skydd för företagshemligheter genom att i tre månader under 2004 obehörigen röjt företagshemligheter genom att ta med sig information (kundlistor, avtal med samarbetspartners samt B. s dataprogram) till A. Detta bolag hade sedan använt sig av företagshemligheterna i sin verksamhet.

B yrkade ersättning av MD, JM, TF och A solidariskt med sammanlagt 20 000 000 kronor. B menade vidare att arbetstagarna brutit mot den konkurrensklausul som var intagen i deras anställningsavtal.

Arbetsdomstolen konstaterade att kundlistorna, avtalen med samarbetspartners samt B. s dataprogram utgjorde företagshemligheter i lagens mening. Som grund för sitt påstående att denna information obehörigen hade angripits hade B anfört att det fanns likheter mellan A:s och B:s dataprogram och att A:s dataprogram hade tagits fram på kort tid. Arbetsdomstolen fann dock att B med detta inte hade styrkt att arbetstagarna utnyttjat eller röjt företagshemlig information.

I fråga om brott mot konkurrensklausulerna fann domstolen att klausulen i MD:s anställningsavtal var oskälig enligt 38 § avtalslagen. Klausulen förbjöd MD att under ett år arbeta i sin bransch i ett flertal länder och B hade inte åtagit sig att under bindningstiden kompensera honom ekonomiskt.

JM och TF hade inte haft närmare insikter i B:s utvecklingsarbete avseende dataprogrammet. B:s intresse av att upprätthålla konkurrensklausulerna i förhållande till dem var därför begränsat. Klausulerna var inte enbart marginellt ingripande för vare sig JM eller TF, och de hade inte heller särskilt kompenserats ekonomiskt för konkurrensbegränsningen. Även dessa klausuler var oskäliga enligt 38 § avtalslagen.

B:s talan avslogs.