Anställnings upphörande

Betalning till arbetstagare som skulle sluta sin anställning var uppsägningslön, inte avgångsvederlag (2009 nr 84)

Ett bolag träffade i september 2006 ett avtal med en av sina anställda om att dennes anställning skulle upphöra den 31 december 2007. Enligt avtalet skulle
bolaget betala lön varje månad till dess att anställningen upphörde. Arbetstagaren var arbetsskyldig till och med februari 2007 och var därefter
arbetsbefriad.

I april 2007 avled arbetstagaren. Bolaget upphörde då att betala ut lönen. Tvisten gällde karaktären på ersättningen. Enligt fackförbundet utgjorde
ersättningen ett periodiserat avgångsvederlag som bolaget var skyldigt ett utbetala till arbetstagarens dödsbo även för tiden efter dödsfallet. Bolaget
menade att ersättningen utgjort en uppsägningslön vilken inte skulle utges efter dödsfallet.

Arbetsdomstolen konstaterade att avtalet avsåg avslutande av anställningen med en förlängd uppsägningstid. Avtalet angav att arbetstagaren hade rätt till ”
lön” och att han tjänade in semesterförmåner till dess att anställningen avslutades. Arbetstagaren erhöll en löneförhöjning från och med den 1 april
2007. Bolagets totala betalningsförpliktelse var inte fixerad till något visst belopp. Dessa omständigheter talade för att ersättningen utgjorde
uppsägningslön.

Det var inte visat att parterna haft någon annan gemensam avsikt med avtalet än den som framgick av ordalydelsen. Fackförbundets talan avslogs