Deltidsarbetande hade inte efter en omorganisation rätt till högre sysselsättningsgrad (2009 nr 9)

ML var anställd i en skobutik och hade en veckoarbetstid om 24 timmar. Hon anmälde till arbetsgivaren att hon var intresserad av en högre sysselsättningsgrad.

När 1:e säljaren i butiken, som arbetade 30 timmar per vecka, slutade sin anställning gjorde arbetsgivaren en omorganisation. Den innebar att i stället för en bemanning med en 1:e säljare om 30 timmar och tre säljare om vardera 29, 24 och 20 timmar per vecka skulle bemanningen vara fyra säljare, varav en med 29 timmar per vecka och de övriga tre med 24 timmar per vecka.

Omorganisationen resulterade således i att det därefter inte fanns någon tjänst med 30 timmars arbetstid per vecka och att ML inte fick någon högre sysselsättningsgrad.

Tvisten gällde om arbetsgivaren bröt mot 25 a § lagen om anställningsskydd genom att inte erbjuda ML att arbeta 30 timmar per vecka. ML hade tillräckliga kvalifikationer för en anställning med högre sysselsättningsgrad.

Arbetsdomstolen konstaterade att 25 a § lagen om anställningsskydd inte är avsedd att ge arbetstagarsidan någon rätt att styra hur arbetsgivaren lägger upp sin verksamhet. Arbetsgivaren hade därför varit oförhindrad att verkställa den omorganisation som skett.

Efter omorganisationen hade det, förutom tjänsterna om 29, 20 och ML:s 24 timmar, funnits 28 veckoarbetstimmar att fördela. Rekvisitet att arbetsgivaren i bestämmelsens mening ska vara i behov av arbetskraft var således uppfyllt.

Hade därmed arbetsgivaren varit skyldig att ge sex av de 28 timmarna till ML så att det skapades en tjänst om 30 timmar eller i vart fall ha behållit en 28-timmarstjänst som ML hade haft rätt till?

Syftet med omorganisationen hade varit att minska kostnaderna och få större delaktighet och ansvarstagande bland de anställda. Hade ML fått en 30-timmarsanställning hade bolaget inte kunnat uppnå önskemålet att bemanna verksamheten med tre likadana tjänster med samma arbetstidsmått.

Lagregeln ålägger inte en arbetsgivare att inrätta tjänster. I linje med detta borde ligga att företrädesrätten heller inte kräver att arbetsgivaren behåller en tjänst med ett visst arbetstidsmått. Annars hade åtminstone en av de andra säljarna fått lägre sysselsättningsgrad än som blev fallet.

25 a § lagen om anställningsskydd hindrade inte arbetsgivaren att vidta den omorganisation som gjordes. Förbundets talan avslogs.