Föräldralediga (2009 nr 13)

Föräldralediga som inte fick full gratifikation hade inte missgynnats i strid mot föräldraledighetslagen.

Ett bolag i tidningsbranschen beslutade att betala en gratifikation till de anställda. Gratifikationens storlek var beroende av arbetad tid under året. Den som varit frånvarande viss del av året fick följaktligen en lägre gratifikation.

Tre kvinnor hade varit föräldralediga under delar av året och fick därför reducerad gratifikation. F d Jämställdhetsombudsmannen (JämO) menade att bolaget, genom att inte ge dem full gratifikation, missgynnat dem av skäl som har samband med deras föräldraledighet. Bolaget bröt därmed mot 16 § föräldraledighetslagen.

Bolaget invände att reduceringen av gratifikationen var en i lagens mening nödvändig följd av ledigheten och därmed tillåten.

Arbetsdomstolen konstaterade att de tre kvinnorna missgynnats genom att inte ha fått full gratifikation. Domstolen godtog därmed inte bolagets argument att jämförelsen, i syfte att konstatera om ett missgynnande skett, skulle göras med andra arbetstagare som varit lediga av andra orsaker; även dessa fick en reducerad gratifikation. Enligt domstolen utgår lagen ifrån att det är en försämring att inte få lön under bortovaro. De tre kvinnorna hade fått vidkännas en förlust motsvarande skillnaden mellan full gratifikation och vad som hade utbetalats till dem jämfört med om de skulle ha arbetat och jämfört med vad de anställda fått som arbetat hela året.

Domstolen fann vidare att missgynnandet hade samband med föräldraledigheten.

När det gällde gratifikationens karaktär menade domstolen, i likhet med bolaget, att ersättningen var att betrakta som en retroaktiv ersättning för utfört arbete, dvs retroaktiv lön. Anledningen till gratifikationen var att bolaget ville premiera de anställda för deras arbetsinsatser som möjliggjort årets goda resultat.

Gratifikationen betalades ut i förhållande till den tid som den anställde hade arbetat under året. Det stred inte mot föräldraledighetslagen att villkora ersättningen på detta sätt. Det är ett grundläggande villkor i ett anställningsavtal att lön normalt bara utges för arbetad tid eller tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande.

Det var en nödvändig följd av ledigheten att kvinnorna inte fick gratifikation för den tid de varit föräldralediga på samma sätt som det inte strider mot föräldraledighetslagen att den vanliga lönen inte utges under sådan ledighet.

Slutligen konstaterade Arbetsdomstolen att en sådan proportionering av gratifikationen som skett inte stred mot likabehandlingsdirektivet
(76/207/EEG), direktivet om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (92/85/EEG) eller mot EG-rättens likalöneprincip. Det fanns därmed ingen anledning att, som JämO krävt, inhämta förhandsbesked från EG-domstolen.

DO:s (f d JämO) talan avslogs.