Pensionsregler (2009 nr 49)

Fackförbund hade utfäst bättre pensionsvillkor till en före detta andre ordförande än vad som följde av förbundets sedvanliga pensionsregler.

PW var anställd som andre ordförande hos ett fackförbund. Hans anställning avslutades 1981. Sedan han aktualiserat frågan om pension fick han 1989 ett fribrev utfärdat av fackförbundets pensionsstiftelse enligt vilket ålderspensionen skulle utges med viss procent beräknad på den lön han hade vid pensioneringstillfället. Förbundets pensionsreglemente innehöll däremot att pensionen skulle beräknas med utgångspunkt i slutlönen, vilket var oförmånligare för PW.

PW menade att det ingåtts ett avtal mellan honom och förbundet om att pensionen skulle beräknas på det sätt som angavs i fribrevet. PW gick i pension 1994.

Arbetsdomstolen konstaterade att fribrevet i sig inte kunde anses som en överenskommelse mellan PW och förbundet eftersom en pensionsstiftelse lagligen inte kan utfästa pension. I fribrevet angavs dock inledningsvis att utfästelsen var lämnad av förbundet. Vid samtal med den dåvarande andre ordföranden 1988 hade PW fått uppgift om att pensionen skulle baseras på lönen vid pensioneringstillfället. Fribrevet hade undertecknats av förbundets ordförande, tillika ordförande i pensionsstiftelsen.

Arbetsdomstolen förklarade att fackförbundet var skyldigt att utge pension till PW i enlighet med fribrevet.