Uppsägningar för vägran (2009 nr 36)

Uppsägningar för vägran att använda alkoskåp godtogs.

AH och JC var anställda hos ett renhållningsbolag som chaufförer. Bolaget hade sedan 2006 ett medbestämmandeavtal med fackförbundet om användande av alkolås i bolagets fordon.

Bolaget ville dessutom som ett komplement installera ett alkoskåp, vilket förbundet motsatte sig. Bolaget installerade trots detta ett alkoskåp. I detta skåp förvarades nycklarna till fordonen. För att skåpet skulle kunna öppnas krävdes att föraren gjorde ett utandningsprov i ett munstycke. Var detta prov godkänt kunde skåpet öppnas och nyckeln till fordonet hämtas ut.

AH och JC motsatte sig att använda alkoskåpet. Sedan de erhållit skriftliga varningar utan att rättelse skett sades de upp från sina anställningar. Förbundet åberopade tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen och menade att arbetstagarna inte var skyldiga att använda alkoskåpet. Fråga uppkom om uppsägningarna var lagliga och om tolkningsföreträdet hade någon rättsverkan.

Det uppstod även tvist om installationen av alkoskåpet stred mot kollektivavtalet avseende alkolås. Förbundet, som menade att avtalet var exklusivt i den meningen att det förbjöd arbetsgivaren att använda sig av andra kontrollmetoder än alkolås för att genomföra alkoholkontroller, åberopade tolkningsföreträde enligt 33 § medbestämmandelagen.

Kollektivavtalsbrott
Arbetsdomstolen konstaterade att frågan om avtalets exklusivitet inte hade diskuterats i samband med att avtalet tecknades och att ordalydelsen inte stödde förbundets tolkning. Bolaget hade således inte brutit mot kollektivavtalet genom att installera alkoskåpet.

Skyldigheten använda alkoskåpet
Domstolen fann att bolaget enligt arbetsledningsrätten haft rätt att kräva att AH och JC skulle använda alkoskåpet. Bolagets intresse av alkoholtestning av förarna vägde synnerligen tungt och användandet av alkoskåp var en säker och adekvat metod för att spåra alkoholpåverkan. Kontrollmetoden som sådan utgjorde inte ett särskilt stort ingrepp i arbetstagarnas personliga integritet. AH och JC hade varit skyldiga att använda alkoskåpet.

Tolkningsföreträdena
Enligt förbundet var bolaget skadeståndsskyldigt därför att bolaget inte hade respekterat de av förbundet åberopade tolkningsföreträdena enligt 33 och 34 §§ medbestämmandelagen.

I fråga om tolkningsföreträdet enligt 33 § medbestämmandelagen konstaterade domstolen att detta hade åberopats nästan ett år efter det att alkoskåpet hade
börjat användas och mer än en månad efter det att kollektivavtalet sagts upp. Förbundet hade inte lämnat någon rimlig förklaring till dröjsmålet. Ett tolkningsföreträde kan inte utövas för förfluten tid. Bolaget hade således inte gjort sig skyldigt till någon skadeståndsgrundande handling genom att använda alkoskåpet.

34 § medbestämmandelagen avser arbetsskyldigheten enligt avtal. Lämnande av utandningsprov var en av bolaget ensidigt bestämd kontrollåtgärd och omfattades inte av lagrummet. Förbundet hade därför inte haft rätt att åberopa tolkningsföreträde.

Uppsägningarna
Bolaget hade haft ett berättigat intresse av att utföra alkoholtester med den valda metoden. Provtagningen utgjorde en viktig säkerhetsföreskrift och skyldigheten att lämna utandningsprov var inte en sådan arbetsskyldighetsfråga som avses i 34 § medbestämmandelagen. AH och JC hade vid upprepade tillfällen vägrat att lämna utandningsprov även efter att de hade erinrats om följderna av en vägran.

Uppsägningarna var sakligt grundade.