Uppsägningar före övergång (2009 nr 55)

Uppsägningar före övergång av verksamhet godtogs.

Ett handelsbolag drev en livsmedelsbutik med fyra anställda. I juni 2007 sades de upp på grund av arbetsbrist med sista anställningsdag den 31 december samma år.

Den 30 november förvärvade de två bolagsmännen i handelsbolaget aktierna i ett vilande aktiebolag. Detta bolag började den 2 januari 2008, då med ytterligare tre aktieinnehavare, att bedriva butiksverksamhet i samma lokaler som handelsbolaget hyrt. De fem delägarna ägde tjugo procent vardera av aktierna och de satt samtliga i styrelsen.

Samma dag som övergången av verksamheten skedde, den 2 januari, inställde sig de fyra arbetstagarna för att arbeta men blev avvisade. Den 25 februari inställde de sig igen men blev även då avvisade.

Arbetstagarnas fackförbund menade att arbetstagarnas anställningsavtal hade övergått till aktiebolaget och att arbetstagarna stått till förfogande för arbete fram till den 25 februari, då de avskedades alternativt sades upp i strid mot turordningsreglerna. Om anställningsavtalen inte hade övergått till aktiebolaget menade förbundet att bolaget hade brutit mot reglerna om företrädesrätt till återanställning.

Var uppsägningarna giltiga?
Arbetsdomstolen konstaterade att tidssambandet mellan uppsägningarna och övertagandet är av betydelse för bedömningen av om uppsägningarna hade skett på grund av övergången eller av andra skäl. För att en övergång i sig ska kunna sägas vara orsaken till uppsägningar gäller som huvudregel att planerna på en övergång bör ha tagit en relativt fast form innan uppsägningsförbudet träder i kraft.

Handelsbolaget hade haft ekonomiska svårigheter och inget i utredningen talade emot att uppsägningarna hade utgjort en åtgärd i avsikt att lägga ned verksamheten. Det förhållandet att handelsbolaget hade haft andra möjligheter än att lägga ned verksamheten för att komma tillrätta med sina ekonomiska svårigheter kunde inte leda till slutsatsen att handelsbolagets egentliga avsikt vid uppsägningstillfället var att driva verksamheten vidare i annan juridisk form.

Vid tidpunkten för uppsägningarna hade delägarna ännu inte kontaktat några tänkbara finansiärer eller förvärvat det vilande aktiebolag som sedermera kom att överta verksamheten. Sammanfattningsvis kunde inte den slutsatsen dras att handelsbolaget vid tidpunkten för uppsägningarna avsett att driva verksamheten vidare.

Det förhållandet att verksamheten inte kom att läggas ned utan i stället övergick till aktiebolaget innebar inte, som förbundet gjort gällande, att uppsägningarna inte kunde åberopas av aktiebolaget.

Uppsägningarna var således giltiga. Detta betydde att ingen av de fyra arbetstagarna hade kvar sin anställning hos handelsbolaget vid övergången och att deras anställningsavtal inte hade övergått till aktiebolaget.

Företrädesrätt till återanställning?
25 § anställningsskyddslagen gäller inte i kompanjonbolag, under förutsättning att det är fråga om ett verkligt kompanjonskap (se bl a AD 1994 nr 92).

Utredningen visade att de fem delägarnas medverkan i aktiebolaget haft avgörande betydelse för både själva övertagandet av verksamheten, där delägarnas ekonomiska insatser varit avgörande, och den fortsatta driften. De hade alla samma ansvar för och inflytande i verksamheten, och deras engagemang innebar ett ekonomiskt risktagande för var och en av dem.

Delägarnas ställning i bolaget skilde sig i avsevärd mån från vad som gäller för anställda. Det hade varit fråga om ett verkligt kompanjonskapsförhållande, varför reglerna om företrädesrätt till återanställning inte hade varit tillämpliga.

Förbundets talan avslogs.