Facklig aktivitet

Företag hade inte vare sig uttryckligen eller tyst accepterat fackligt arbete på heltid (2010 nr 1)

AF var sedan 1976 anställd hos ett stort installationsföretag som rörmontör.Sedan det år 2002 träffats ett avtal mellan en av fackförbundets avdelningar och företaget avseende AF:s fackliga arbete, arbetade denne som facklig förtroendeman på heltid.

Enligt förbundet innebar överenskommelsen 2002 att AF hade rätt att arbeta fackligt på heltid utan löneavdrag. Under alla förhållanden hade företaget accepterat detta eftersom AF faktiskt arbetat på heltid som facklig förtroendeman därefter. Företaget hade trots detta ifrågasatt AF:s arbete och vid ett tillfälle 2007 krävt att AF skulle arbeta två dagar i produktionen som rörmontör. Företagets agerande innebar att företaget i strid mot förtroendemannalagen hade hindrat AF i dennes arbete som facklig förtroendeman.

Arbetsgivarparterna förnekade att 2002 års överenskommelse hade den innebörd som förbundet gjorde gällande. Under åren hade det förekommit fler förhandlingar rörande omfattningen av AF:s fackliga arvbete, vilket visade att parterna inte varit överens i denna fråga.

Arbetsdomstolen konstaterade att överenskommelsen enligt sin lydelse innebar att AF hade rätt till ”erforderlig ledighet” och att ledigheten inte var preciserad till att avse heltid. Överenskommelsen innebar således inte att AF hade rätt att arbeta på heltid som facklig förtroendeman.

Beträffande förbundets uppfattning att företaget konkludent accepterat arbete på heltid med fackliga frågor menade Arbetsdomstolen att AF visserligen från hösten 2002 till våren 2007 arbetat heltid som facklig förtroendeman. Företaget hade emellertid vid flera tillfällen ifrågasatt behovet av en så omfattande ledighet och återkommande efterlyst information om AF:s fackliga arbete som gjorde det möjligt att bedöma om ledigheten var skälig. Händelseutvecklingen kunde närmast beskrivas som ett ständigt pågående meningsutbyte mellan parterna om AF:s rätt till ledighet.

Domstolens slutsats var att förbundet inte hade styrkt att AF genom konkludent handlande från företagets sida hade fått en ovillkorlig rätt till betald ledighet på heltid för fackligt arbete. Det var således inte uteslutet att företaget i någon utsträckning kunde beordra honom att arbeta som rörmontör. Företaget hade därmed inte hindrat AF i hans arbete som facklig förtroendeman.

Förbundets talan avslogs.