Uppsägning pga personliga skäl

Bristande omplaceringsutredning innebar att uppsägningen av en kommunalt anställd habiliteringsassistent var olaglig (2010 nr 10)

UW var anställd hos en kommun som habiliteringsassistent och arbetade med funktionshindrade. Han blev uppsagd på grund av personliga skäl därför att han, enligt kommunen, hade brustit i utförande av arbetsuppgifter och även kränkt och förnedrat brukarna.

Arbetsdomstolen fann det styrkt att UW vid ett antal tillfällen på olika sätt misskött sig i sitt arbete. Vissa av förseelserna var allvarliga. Det var utrett att kommunens företrädare vid några samtal framfört kritik mot honom och att han fått klart för sig att hans anställning var i fara om han inte bättrade sig. UW hade dock inte ändrat sitt beteende.

Det hade sammantaget, bortsett från omplaceringsskyldigheten, funnits godtagbara skäl att säga upp UW.

Vid uppsägningen fanns det ett ledigt arbete som ekonomibiträde. Det kan finnas anledning att inom ramen för en omplaceringsutredning utreda arbetstagarens kvalifikationer för ett ledigt arbete. Kommunen hade dock inte efterfrågat vilka kvalifikationer UW hade, utan hade nöjt sig med att konstatera att det inte fanns några handlingar som utvisade dennes kvalifikationer. Det kunde inte anses uppenbart att UW saknade kvalifikationer för arbete som ekonomibiträde eller att han inte inom en rimlig upplärningstid skulle ha kunnat uppfylla ställda kvalifikationskrav.

Eftersom kommunen inte hade utrett UW’s kvalifikationer för arbete som ekonomibiträde hade kommunen inte fullgjort sin omplaceringsutredning. Uppsägningen var därför inte sakligt grundad.

Uppsägningen förklarades ogiltig och UW tilldömdes ett allmänt skadestånd med 40 000 kronor.