Konkurrerande verksamhet

Personlig assistent bedrev konkurrerande verksamhet.

AH var anställd som personlig assistent hos ett bolag, A. Detta bolag hade från den 1 januari 2005 ett avtal om vård av en handikappad person. Under våren startade AH tillsammans med en kompanjon ett bolag B. Enligt ett avtal med den handikappades mor, som ingicks den 28 juli 2005, tog B den 1 september samma år över vården av den handikappade från bolaget A. Efter egen uppsägning slutade
AH sin anställning hos bolaget A den 31 augusti.

Bolaget A menade att AH genom att bedriva konkurrerande verksamhet och att inte upplysa A om avsikten att ta över vården av den handikappade brutit mot den lojalitetsskyldighet som var reglerad i det kollektivavtal som gällde för bolaget. Bolaget A yrkade skadestånd från AH och hennes kompanjon.

Arbetsdomstolen fann att det inte var styrkt att AH registrerade och startade bolaget B i syfte att ta över vården av den handikappade personen. Registreringen av bolaget utgjorde inget brott mot lojalitetsskyldigheten.

Det var klarlagt att AH berättat om sitt bolag för den handikappades mor och att hon hade funderingar på att sluta sin anställning hos bolag A. Detta utgjorde dock inget lojalitetsbrott. Det var inte styrkt att AH marknadsfört sitt bolag i förhållande till den handikappades mor.

AH’s agerande, att under sin anställning hos bolaget A genom bolaget B träffa avtal med sin arbetsgivares kund om att ta över vården av den handikappade, var ägnat att orsaka bolaget A skada och var därmed i hög grad illojalt. Att själva vården påbörjades efter det att AH slutat sin anställning hos A ändrade inte denna bedömning.

Det var klarlagt att AH, när avtalet med den handikappades mor träffades den 28 juli, visste att modern skulle komma att säga upp avtalet med A och att AH inte informerade A om det ingångna avtalet eller den förväntade uppsägningen. AH var gruppledare för vården av den handikappade, och hade genom denna sin ställning varit skyldig att vidarebefordra alla väsentliga förändringar i verksamheten
avseende den handikappade. AH bröt även mot sin lojalitetsskyldighet genom att inte lämna information om att modern övervägde att lämna A.

AH hade således åsidosatt sin lojalitetsskyldighet enligt kollektivavtalet genom att ha brustit i sin rapporteringsskyldighet och ingått avtalet om vård av den handikappade. Det förhållandet att bolaget A inte förmått styrka att bolaget lidit en konkret ekonomisk skada genom B’s avtal om vården förändrade inte denna bedömning.

AH ålades att betala 40 000 kronor i allmänt skadestånd till bolaget A.