Uppsägning pga arbetsbrist

Uppsägning av forskare med extern finansiering och med kvarvarande arbetsuppgifter godtogs.

JB var anställd som professor vid en högskola. Halva hans tjänst innebar undervisning och den resterande delen var forskningsrelaterad. Han hade arbetat om forskningsledare inom ett forskningsprojekt som delvis finansierades extern.

Sedan det under våren 2008 uppstått arbetsbrist motsvarande en professorstjänst – och sedan JB avböjt ett erbjudande om en tidsbegränsad anställning inom forskningsprojektet – sades JB upp på grund av arbetsbrist i mars 2009 med en uppsägningstid om tolv månader. Han kom dock att arbeta med projektet efter uppsägningen. I december samma år beslutade högskolan att avsluta projektet samt att skicka tillbaks återstoden av de externa medel som dittills finansierat projektet.

Fackförbundet menade att uppsägningen var olaglig eftersom verksamhetsförändringen inte innebar att JB’s samtliga arbetsuppgifter upphörde. Det var följaktligen inte fråga om arbetsbrist i den delen, vilket visades av att högskolan hade erbjudit honom en tidsbegränsad anställning samt först efter nio månader avslutat projektet.

Arbetsdomstolen förklarade att det inte behöver ha uppstått någon konkret brist på arbetsuppgifter för att arbetsbrist ska föreligga. Det var därmed inte av någon avgörande betydelse för att bedöma uppsägningens giltighet om JB’s arbetsuppgifter som sådana hade försvunnit eller inte då han sades upp.

Även om utredningen gav stöd för att det i vart fall var något ovanligt att uppsägning sker av en anställd som ägnar sig åt externt finansierad forskning, var inte högskolan förhindrad att säga upp en sådan anställd på grund av arbetsbrist enbart därför att forskningen var finansierad externt.

Högskolan hade således inte, som förbundet gjort gällande, varit skyldig att låta JB ägna sig åt forskningen på heltid och därmed undgå att bli uppsagd. Detta hade inneburit ett ingrepp i högskolans beslut om verksamhetsförändringen, som innebar att JB’s tjänst, innefattande såväl undervisning som forskning, skulle avvecklas. Som huvudregel gäller att en arbetsgivare inte är skyldig att förändra sin organisation på ett sätt som innebär en inskränkning i arbetsgivarens ledningsrätt. Det fanns ingen anledning att göra avsteg från denna huvudregel.

Förbundets talan avslogs.