Förhandlingsskyldighet

Kontinuerligt skiftarbete kunde inte förläggas till helgdagar inom partihandelns område.

Vid ett bolag inom handeln förlades treskiftsarbete vid ett av bolagets lager till långfredagen, påskdagen och annandag påsk. Av det gällande kollektivavtalet, partihandelsavtalet, framgick att ”med kontinuerligt skiftarbete menas skiftarbete, som kan förläggas såväl vardag som söndag”. Tvisten gällde om det var tillåtet enligt partihandelsavtalet att förlägga kontinuerligt treskiftsarbete till helgdagar.

Arbetsdomstolen konstaterade att vare sig vad som förekom vid de tidigare avtalsförhandlingarna, vad som framgick av de särskilda överenskommelser som träffats om arbetstidens förläggning eller innehållet i partihandelsavtalets ersättningsregler och regler om arbetstidsförkortning gav någon vägledning i tolkningsfrågan.

Avtalsbestämmelsen ”med kontinuerligt skiftarbete menas skiftarbete, som kan förläggas såväl vardag som söndag” innefattade enligt domstolen såväl en definition som en förläggningsregel eftersom den dels angav vad som menades med kontinuerligt skiftarbete, dels angav hur sådant skiftarbete kunde förläggas.

Domstolen delade inte arbetsgivarsidans uppfattning att frånvaron av ett uttryckligt förbud mot förläggning av skiftarbete till helgdagar innebar att en sådan förläggning var tillåten. Enbart avsaknaden av uttrycket helgdag i bestämmelsen kunde heller inte leda till slutsatsen att det var förbjudet med kontinuerligt skiftarbete på helgdagar.

Begreppet kontinuerligt skiftarbete

Utredningen visade att kontinuerligt skiftarbete var mycket ovanligt inom avtalsområdet och att bolagets lagerverksamhet kunde ligga nere under helgdagar. Verksamhetens art eller organisation talade inte för att parterna med begreppet kontinuerligt skiftarbete avsett drift året runt utan avbrott för helgdagar.

Detta innebar att begreppet kontinuerligt skiftarbete, inom partihandelsavtalets område, inte kunde anses innebära att arbete fick förläggas till årets alla dagar utan avbrott för helgdagar och att det därmed
följde att med söndag skulle avses även helgdag.

Uttrycket ”såväl vardag som söndag”

Såväl ”söndag” som ”helgdag” förekom på andra ställen i avtalet. Om avsikten varit att den omtvistade bestämmelsen skulle innefatta även helgdag, borde därför detta uttryck ha medtagits. Vidare fann domstolen att begreppet söndag språkligt sett inte kunde anses innefatta även helgdag.

Sammanfattning

Avtalets ordalydelse talade för förbundets uppfattning att det inte var tillåtet att förlägga kontinuerligt skiftarbete till helgdagar.

Bolaget ålades att betala allmänt skadestånd till förbundet med 75 000 kronor och 5 000 kronor till var och en av de berörda arbetstagarna.