Nr 1 Förhandlingsskyldighetens innebörd

Arbetsgivare bröt mot förhandlingsskyldigheten vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Ett bolag inom energibranschen övervägde under våren 2010 att genomföra en omorganisation som innebar uppsägning av ett antal anställda. Bolaget var inte bundet av kollektivavtal.

Den 31 maj begärde bolaget förhandling enligt 13 § andra stycket medbestämmandelagen med en facklig organisation. En förhandling kom till stånd den 9 juni. Sammanträdet ajournerades och efter viss mejl- och telefonkontakt frånträdde bolaget förhandlingen på kvällen samma dag. Påföljande dag sades några anställda, bl a tre av fackförbundets medlemmar, upp på grund av arbetsbrist.

Förbundet menade att bolaget inte hade fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 15 § medbestämmandelagen. Enligt förbundet hade bolaget lämnat ett bristfälligt underlag rörande arbetsbristen, turordning och kvalifikationer och också lämnat underlaget för sent. Det hade bl a ålegat bolaget att utge skriftligt material om arbetsbristen.

Arbetsdomstolen konstaterade attfrågor rörande arbetsbristen, turordning och kvalifikationer i någon mån hade berörts i det skriftliga material som tillställts förbundet före, under och omedelbart efter sammanträdet.

Det finns ingen allmän skyldighet enligt 15 första stycket medbestämmandelagen för part att styrka sin ståndpunkt genom skriftligt material eller på annat sätt. Beträffande bolagets ekonomiska situation konstaterade domstolen att bolaget under förhandlingen inte hade hänvisat till något skriftligt material. Bolaget hade därför inte varit skyldigt att utge ytterligare skriftligt material till förbundet.

Frågorna om turordning och kvalifikationer hade berörts under förhandlingen, men bolaget borde ha låtit förbundet diskutera dessa frågor ytterligare. I ställer valde bolaget att ensidigt frånträda förhandlingen. Detta innebar att bolaget inte hade ingått i sakliga förhandlingar i dessa frågor och bolaget därmed heller inte i möjligaste mån hade verkat för en överenskommelse. Förhandlingsskyldigheten var således inte fullgjord.

Enligt 15 § andra stycket p 4 medbestämmandelagen ska arbetsgivaren i god tid skriftligen underrätta motparten om den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas. Bestämmelsen har sin bakgrund i ett EU-direktiv om kollektiva uppsägningar. Bolagets uppfattning att denna bestämmelse saknade relevans eftersom det inte handlade om kollektiva uppsägningar var felaktig. Med uttrycket kollektiva uppsägningar avses uppsägningar på grund av arbetsbrist, oavsett antalet uppsagda. Eftersom någon sådan uppgift som avses i bestämmelsen inte hade lämnats till förbundet, hade bolaget också på denna punkt brustit i förhandlingsskyldigheten.

Bolaget ålades att betala 35 000 kronor i allmänt skadestånd till förbundet.