Nr 5 Uppsägning på grund av arbetsbrist

En uppsägning som vidtogs reservationsvis i avvaktan på utgången av ett pågående mål godtogs.

DM blev uppsagd på grund av arbetsbrist i december 2009. Det uppstod tvist i frågan om bolaget hade fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Denna tvist blev föremål för prövning i Arbetsdomstolen, som i en dom i oktober 2010 (AD 2010 nr 72) fann att bolaget inte hade försummat sin omplaceringsskyldighet. DM’s anställning upphörde därmed.

I juli 2010, när målet rörande uppsägningen i december 2009 pågick, sades DM upp på nytt på grund av arbetsbrist. Av uppsägningshandlingen framgick att uppsägningen gjordes reservationsvis i händelse av att bolaget skulle komma att förlora målet rörande uppsägningen i december 2009.

Enligt DM’s fackförbund var uppsägningen i juli 2010 otillåten. Uppsägningen grundades på samma omständigheter som uppsägningen i december 2009, det var ”samma” arbetsbrist. En sådan uppsägning är inte tillåten. Bolaget var därför skyldigt att utge skadestånd till DM.

Arbetsdomstolen påpekade att förbundet inte hade påstått att det inte förelåg arbetsbrist vid tidpunkten för uppsägningen i juli 2010 eller att bolaget då hade kunnat omplacera DM. Uppsägningen bedömd för sig var således sakligt grundad.

I en situation som den aktuella har en arbetsgivare rätt att tillvarata sina intressen genom en ytterligare uppsägning på grund av arbetsbrist, med de rättsverkningar som inträder beroende på omständigheterna. Uppsägningen i juli 2012 kunde inte sägas ha vidtagits för säkerhets skull, som förbundet gjort gällande. Med detta uttryck åsyftas en situation där arbetsgivaren vidtar en uppsägning utan att det föreligger en arbetsbrist och utan att det senare med säkerhet kan bedömas uppstå arbetsbrist.

Uppsägningen i juli 2010 stred inte mot anställningsskyddslagen och den utgjorde heller inte ett kringgående av lagen. Förbundets talan avslogs.