AD nr 22: Föräldraledighet - Missgynnandeförbud

Ultimatum till föräldraledig kvinna utgjorde ett avskedande.

SP erhöll i september 2007 en tillsvidareanställning som serveringspersonal vid en restaurang. I maj 2008 bytte hon arbetsuppgifter och började arbeta som kock. SP födde barn i november 2008 och var därefter föräldraledig till 11 januari 2010. Hon fick då ett erbjudande om att arbeta som servitris i restaurangens bar, ett erbjudande som hon tackade nej till. Hon utförde inget arbete i restaurangen efter föräldraledigheten.

Tvisten gällde om SP avskedades i januari 2010. Restaurangens företrädare RT menade att SP sade upp sin anställning 2008 och att hon därefter påbörjade en provanställning som kock. Denna provanställning avbröts under hösten på grund av hennes bristande kvalifikationer. SP var således inte anställd 2010.

Enligt Arbetsdomstolen hade RT inte styrkt att SP hade sagt upp sin tillsvidareanställning 2008 och ingått avtal om en provanställning som kock. SP var således tillsvidareanställd hos restaurangen 2010.

Erbjudandet om arbete som servitris innebar att hon skulle arbeta kvälls- och nattid mot tidigare dagtid. Dessa ändrade arbetstider var till nackdel för SP som inte kunde ordna barntillsyn under dessa tider. Erbjudandet innebar vidare ett lägre arbetstidsmått än det arbetstidsmått om 30 timmar per vecka hon hade haft tidigare.

Föräldraledighetslagen förbjuder missgynnande av skäl som har samband med föräldraledighet.

Erbjudandet innehöll helt klart mindre gynnsamma villkor för SP jämfört med det arbete hon hade före föräldraledigheten. Det erbjudna arbetet var inte likvärdigt med det hon hade tidigare och var därför inte godtagbart.

SP hade som förälder således haft rätt att tacka nej till det erbjudna arbetet utan att riskera sin anställning. Vid mötet i januari 2010 sade RT att SP fick komma tillbaka i arbete till det erbjudna arbetet eller inget alls. RT hade heller inte återkommit med ett svar på ett motförslag som SP hade lämnat avseende arbetstiderna. Därmed upphörde anställningen. Agerandet från RT:s sida kunde inte betraktas på annat sätt än som ett avsked. Någon laglig grund för avskedandet fanns inte.

Restaurangen dömdes att betala 120 000 kronor i allmänt skadestånd samt ekonomiskt skadestånd till SP.