AD nr 34: Föreningsrättskränkning - Stridsåtgärder

Strejk mot företag vilkas företrädare varit aktiva under avtalsrörelsen utgjorde inte en föreningsrättskränkning.

Inom plåtslageri- och VVS-branscherna utbröt konflikt våren 2012 sedan avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal avbrutits. Fackförbundet verkställde strejk hos 14 företag inom dessa branscher. Konflikten bilades efter en månad i samband med att parterna träffade nya kollektivavtal.

Arbetsgivarförbunden menade att förbundet genom stridsåtgärden kränkt föreningsrätten för nio av företagen.  Strejken hade vidtagits som en reaktion på och repressalie med anledning av att de nio företagens företrädare utövat en föreningsrättsligt skyddad rättighet att delta i den samverkan under avtalsförhandlingarna som skedde inom Svenskt Näringsliv. Vidare menade arbetsgivarförbunden att strejken riktats mot de nio företagen därför att deras företrädare varit aktiva i olika organ på arbetsgivarsidan under avtalsförhandlingarna. Företagen hade därmed drabbats av skada för att de utnyttjat sin föreningsrätt.

Utgångspunkten är, enligt Arbetsdomstolen, att föreningsrätten inte syftar till att begränsa parters rätt att vidta stridsåtgärder i intressekonflikter. Parterna har rätt att efter eget omdöme tillgripa de påtryckningsmedel som de anser nödvändiga och lämpliga för att hävda sin ståndpunkt i intressetvisten. Rätten att välja påtryckningsmedel i det syftet begränsas inte av de föreningsrättsliga reglerna. Det finns således inget hinder mot att part använder stridsåtgärder som påtryckningsmedel, även om det i och för sig kan sägas vara fråga om en åtgärd till skada för motparten på grund av att denne utnyttjar sin föreningsrätt. Om syftet med stridsåtgärderna däremot är något annat än att främja sin ståndpunkt i intressetvisten, utan att ingripa i motpartens rätt att tillhöra sin organisation, kan åtgärden utgöra en föreningsrättskränkande åtgärd.

Framstår en stridsåtgärd som ett naturligt inslag i intressekonflikten är det normalt inte fråga om en föreningsrättskränkning. Om åtgärden däremot framstår som ovanlig och svårförklarlig sett från synpunkten att av att part har intresse av att hävda sin ståndpunkt i konflikten blir bedömningen många gånger en annan.

När det gällde frågan om kränkning av den föreningsrättsrättsligt skyddade rätten att medverka i samverkan inom Svenskt Näringsliv konstaterade Arbetsdomstolen att stridsåtgärderna vidtagits inom ramen för en sedvanlig avtalsrörelse. Fackförbundets syfte hade varit att få till stånd ett kollektivavtal med visst innehåll. Av tidningsartiklar och olika uttalanden från företrädare för fackförbundet framgick att förbundet ansåg att det hade varit Svenskt Näringslivs inblandning i förhandlingarna som omöjliggjort en uppgörelse. Detta betydde dock inte att syftet med stridsåtgärderna varit något annat än att få till stånd ett kollektivavtal med de villkor förbundet eftersträvade. Förbundets syfte med stridsåtgärderna hade endast varit att hävda sin ståndpunkt i en intressetvist.

Beträffande påståendet att de nio företagen valts ut därför de varit representerade i organ på arbetsgivarsidan slog domstolen fast att tre av företagen varit så stora i respektive bransch att det varit naturligt att dessa varit representerade.

I fråga om de övriga sex företagen visade utredningen enligt domstolen att företag vars ledning satt i olika arbetsgivarorgan varit klart överrepresenterade bland de företag som omfattades av strejken. Övervägande skäl talade för att det förhållandet att de sex företagens företrädare satt i arbetsgivarorganisationernas styrelser eller förhandlingsdelegationer var en av flera faktorer som beaktades vid urvalet av vilka företag som skulle tas ut i strejk. Detta förhållande gjorde det dock inte sannolikt att förbundets syfte med stridsåtgärderna varit något annat än att hävda sin ståndpunkt i en intressetvist. Det låg nära till hands att anta att tanken med urvalet var att stärka påtryckningseffekten genom att bland de företag som drabbades av strejk skulle finnas företag med direkt inflytande över förhandlingsresultatet. Ett sådant syfte utgör inte ett föreningsrättskränkande motiv.

Arbetsgivarförbundens talan avslogs.