Avdrag på arbetsgivaravgiften för FoU-företag

Från och med 1 januari 2014 kan företag som har anställda som arbetar med forskning eller utveckling i kommersiellt syfte få lägre arbetsgivaravgift. Sänkningen uppgår till 10 procent av lönesumman för anställda som arbetar med forskning eller utveckling under minst 75 procent av arbetstiden och minst 15 timmar per månad.

När får avdrag göras?

Avdraget får göras för anställda som ägnar sig åt systematisk och kvalificerad forskning eller utveckling i kommersiellt syfte under minst 75 procent av arbetstiden och 15 timmar per månad. Den anställda ska fyllt 26 år men inte 65 år när året börjar.

En arbetsgivare som omfattas av reglerna kan göra avdraget varje månad i arbetsgivardeklarationen. Avdrag får göras på underlag som betalas ut från och med januari 2014. Det är utbetalningstidpunkten och inte intjänandetidpunkten som är avgörande. Det går inte att ”spara” ett avdrag till en annan månad, genom att till exempel inte göra något avdrag i januari och två i februari.

Med faktisk arbetstid avses den tid som den anställde faktiskt har arbetat. Normalt påverkas inte forskningsavdraget av att någon är ledig en månad på grund av sjukdom, semester, föräldraledighet eller tjänstledighet. Villkoret är dock att personen jobbat enligt villkoren för avdraget under fyra månader närmast före ledigheten. Om personen är ledig längre än en månad får du göra avdrag för den första månaden, om övriga villkor är uppfyllda. Anställningsformen har ingen betydelse och inte heller om arbetstagaren har arbetat i Sverige eller något annat land. Exempel på arbeten som kan ge avdrag är forskare och kvalificerade produktutvecklare. Tekniska eller medicinska experter som med sin kunskap och erfarenhet utför uppgifter som ett led i forsknings- eller utvecklingsverksamheten kan också omfattas.

Det är Skatteverket som bedömer rätten till avdrag och bedömer då innehåller i den anställdes arbetsuppgifter och i vilket sammanhang arbetet ingår i. Det är därför viktigt att arbetsgivaren kan redovisa beräkningen för hur villkoren för avdraget är uppfyllda, till exempel vad gäller antal arbetade timmar och hur stor del av arbetstiden som avser kvalificerat arbete med forskning och utveckling. Det kan ske till exempel genom att använda ett individuellt tidredovisningssystem. Arbetsgivaren måste även spara underlag som visar vilket forsknings- eller utvecklingsarbete varje berörd anställd har utfört, till exempel i form av projektbeskrivningar eller liknande.

Den som är egen företagare eller delägare i ett handelsbolag får inte göra avdrag från sina egenavgifter på grund av egen forskning.

Systematisk och kvalificerad forskning och utveckling

Det är enbart arbeten med systematisk och kvalificerad forskning eller utveckling som berättigar till avdrag, oavsett om arbetet faller in under varor eller tjänster eller om det gäller teknik, naturvetenskap, medicin eller något annat forskningsområde.

  • Forskning: systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap i kommersiellt syfte.
  • Utveckling: systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda forskningsresultat för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra dem som redan finns. Med att väsentligt förbättra menas att göra en förändring som leder till en väsentlig förbättring av exempelvis kvalitet, användning, utformning, tillverkning eller tillhandahållande. Dessutom ska utvecklingsarbetet vara en direkt följd av ett forskningsresultat. Vanlig produktutveckling omfattas inte.
  • Systematiskt arbete: undersöka, genomföra eller följa upp fakta enligt en viss metod (plan).
  • Kvalificerat arbete: arbetet ska ha ett reellt forsknings- eller utvecklingsinnehåll, det vill säga stödet ska vara begränsat till faktiskt och direkt arbete med forskning eller utveckling. Olika stöd- och kringfunktioner ingår inte i detta.

Samtliga uppräknade kriterier för antingen forskning eller utveckling ska vara uppfyllda för varje anställd som avdrag görs för.

Avdragets storlek

Arbetsgivaren får dra av upp till 10 procent av lönen till den som är anställd, men aldrig mer än 230.000 kronor per månad för alla anställda tillsammans (motsvarar 2,76 miljoner kronor per år). Avdraget får inte vara större än att arbetsgivaren kan betala ålderspensionsavgiften, som är 10,21 procent av avgiftsunderlaget.

Om en arbetsgivare ingår i en koncern gäller maxbeloppet för hela koncernen.

Exempel
En forskare tjänar 50.000 kronor i månaden. Arbetsgivaravgifterna blir då 15.710 kronor (31,42 %). Från arbetsgivaravgifterna får avdrag göras med 10 % av lönen i forskningsavdrag, det vill säga 5.000 kronor. Den slutliga arbetsgivaravgiften blir då 15.710 kronor — 5.000 kronor = 10.710 kronor, vilket motsvarar 21,42 % av lönen och alltså räcker till ålderspensionsavgiften på 10,21 % av lönen.

Observera att avdraget, som beloppsmässigt motsvarar 10 % av avgiftsunderlaget, alltså görs från själva arbetsgivaravgifterna, och inte från avgiftsunderlaget.

Om arbetsgivaravgifterna på grund av andra reduktioner är 15 procent i stället för drygt 30, blir de i exemplet ovan i 7.500 kronor. Om du drar 10 procent av lönen (5.000 kronor) från dessa 7.500 kronor blir det bara 2.500 kronor kvar, vilket är 5 procent av lönen och alltså inte tillräckligt för att betala ålderspensionsavgiften på 10,21 procent av lönen. Då blir forskningsavdraget knappt 5 procent.