Diskrimineringsgrunder

Arbetsgivare är skyldiga att verka för att ingen på företaget blir diskriminerad. Det finnns åtta diskrimineringsgrunder.
  • Kön

Kvin​na eller man omfattar även den som byter kön under den tid könsbytet pågår
  • Etnisk tillhörighet

Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
  • Religion eller annan trosuppfattning

"Annan trosuppfattning" innebär något annat än "religion" men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning.
  • Funktionsnedsättning

Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med detta begrepp avses personer som inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. En övergripande beteckning är transpersoner.
  • Ålder

I princip omfattas alla av denna grund eftersom alla har en ålder, det vill säga uppnådd levnadslängd från födseln räknad, utifrån vilken de är yngre eller äldre än andra.
 

Bristande tillgänglighet

I lagen finns även ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Med bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning.

Det är skäliga åtgärder som krävs. Skäligheten ska bedömas utifrån

  • krav på tillgänglighet i lag och annan författning,
  • de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
  • varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
  • andra omständigheter av betydelse.

Diskrimineringsförbudet gäller bland annat inom arbetslivet samt inom samhällsområdena utbildning, handel med varor och tjänster, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, socialtjänsten och allmän sammankomst.

Kravet att en arbetsgivare ska vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder upphävs och ersätts med krav på åtgärder i enlighet med den nya diskrimineringsformen. Dessa nya krav innebär inte några längre gående skyldigheter för arbetsgivaren än vad som följer av kravet att vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder.

Diskrimineringsförbudet är uppbyggt kring kriterierna missgynnande, underlåtenhet och jämförbar situation.

Begreppet tillgänglighet

Begreppet tillgänglighet innefattar stöd eller personlig service, information och kommunikation samt åtgärder i fråga om den fysiska miljön.

Vilka åtgärder kan krävas?
I propositionen uttalas att det ska vara fråga om enkla åtgärder. Vilka åtgärder som kan aktualiseras går inte att räkna upp utan en bedömning måste göras i det enskilda fallet.

Bedömningen av vilken åtgärd som skäligen kan krävas i ett enskilt fall ska ta sin utgångspunkt i de krav som kan gälla enligt bestämmelser i lag, EU-reglering eller annan författning om tillgänglighet, exempelvis plan- och bygglagstiftningen. Det är inte skäligt att kräva åtgärder som går utöver sådana krav. Den som har uppfyllt sådana krav, exempelvis enligt plan- och bygglagstiftningen eller arbetsmiljölagen, bör således kunna utgå från att ytterligare krav inte följer av diskrimineringslagen.

På de områden där det saknas bestämmelser om tillgänglighet i annan författning, innebär förbudet att de tillgänglighetsåtgärder som kan krävas ska vara av enklare beskaffenhet. Som exempel kan nämnas att läsa upp menyn eller turlista för en synskadad, hålla upp en dörr för en kund, ge särskild hjälp att boka en biljett eller ledsaga en passagerare inom ett bussterminalområde, plocka ihop och packa matvaror åt en kund med rörelse- eller synnedsättning, tillhandahålla information genom särskilt anpassade format, t.ex. storstil, använda lättläst text, möjliggöra kommunikation via e-post och personlig service i kontakterna med kunder och allmänhet.

Det kan även krävas viss flyttning av varor i en butik för att öka framkomligheten, utjämning av mindre nivåskillnader, borttagande av trösklar, montering av kontrastmarkeringar vid nivåskillnader och flyttning av starkt doftande produkter.

En åtgärd som medför att en näringsidkare får alltför försämrade möjligheter att tillhandahålla sina varor eller tjänster är inte skälig. En åtgärd kan vidare inte krävas om den verksamhetsansvarige inte har rättslig rådighet över egendomen, exempelvis om en näringsidkare hyr en lokal. Inte heller fastighetsägaren kan åläggas ansvar för diskriminering i en sådan situation.