Studieledighet

Enligt lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (Studieledighetslagen) har anställda en omfattanderätt till ledighet för studier. Lagen gäller oavsett facklig tillhörighet.

Vad räknas som utbildning?

Det finns inga krav på att utbildningen ska vara avsedd att komma till nytta utan arbetstagaren avgör själv studiernas inriktning. Utbildningen ska dock vara planmässigt upplagd och huvudsyftet ska vara att förmedla kunskaper i något avseende. Är det huvudsakliga syftet något annat, till exempel att bedriva hobbyverksamhet, opinionsbildande verksamhet eller liknande, blir inte studieledighetslagen tillämplig.

Krav på anställningstid

För att ha rätt till studieledighet måste arbetstagaren vid tidpunkten för ledighetens början ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Detta krav gäller dock inte vid facklig utbildning. Vid beräkning av anställningstid tillämpas reglerna i 3 § lagen om anställningsskydd.

Utbildningens längd

Det finns inte några begränsningar i lagen av hur lång studieledigheten kan vara.

Tidpunkt för utbildningen

Arbetstagaren avgör omfattningen på ledigheten så länge den är behövlig för studierna. Vid ledighet del av dag avgör arbetsgivaren förläggningen på samma sätt som vid övrig schemaläggning.

Uppskjuten ledighet

Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp en begärd ledighet. I så fall ska arbetstagaren genast underrättas om uppskovet. Om det finns kollektivavtal ska även den fackliga organisationen underrättas. Organisationen har rätt att begära överläggning om uppskovet inom en vecka från underrättelsen. Observera att skyldigheten att underrätta den fackliga organisationen gäller även om den berörde anställde inte är med i facket. Det avgörande är om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal för det arbete som den anställde utför. En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal kan själv skjuta upp en begärd ledighet i sex månader. Vill arbetsgivaren skjuta upp ledigheten längre tid krävs samtycke från den fackliga organisationen.

När det gäller en begäran om utbildning på högst en vecka kan arbetsgivaren dock bara skjuta upp den två veckor. Detsamma gäller facklig utbildning. Vid längre uppskov krävs samtycke från den fackliga organisationen. Beträffande arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal gäller inte någon begränsning av rätten att skjuta upp en begärd ledighet. Dock kan en enskild arbetstagare som fått ledigheten uppskjuten två år begära att få saken prövad av domstol. Om ledigheten gäller högst en vecka kan arbetstagaren i sådana fall få en domstolsprövning efter ett år.

Feriearbete

Om arbetstagaren vill återinträda i arbete under ferier ska detta anges redan i ledighetsansökan. Om detta har gjorts kan arbetsgivaren inte vägra återinträde. Om saken inte berörts i ledighetsansökan har den anställde inte rätt att kräva att få arbeta under ferierna. Arbetstagare dock väljar att avbryta studierna och ansöka om ny ledighet med de regler som gäller förd en första ledigheten. 

Avbruten ledighet

En arbetstagare har rätt att avbryta sin ledighet och återgå i arbete. Har ledigheten varat längre än en arbetsvecka men kortare tid än ett år måste arbetstagaren underrätta arbetsgivaren två veckor i förväg. Det innebär att arbetsgivaren inte är skyldig att låta den anställde komma tillbaka tidigare. Om ledigheten varat minst ett år ska arbetsgivaren underrättas minst en månad i förväg. Har ledigheten avsett högst en arbetsvecka är arbetstagaren inte skyldig att underrätta arbetsgivaren i förväg om ledigheten avbryts.

Anställningsvillkor

Arbetstagaren har rätt att få samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor som före ledigheten när han eller hon återgår i arbete.

Lön

Studieledighetslagen ger inte i sig rätt till betalning under ledigheten. Sådan rätt kan dock i vissa fall följa av till exempel lagen om fackliga förtroendemän när det gäller studier som behövs för att en förtroendeman ska kunna fullgöra sitt fackliga uppdrag.

Semesterlön

Studieledighet är inte semesterlönegrundande, men kan i vissa fall vara det (se 17 § semesterlagen).

Studieledighet är enbart semesterlönegrundande om det gäller:

-        ersättningsberättigad utbildning i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), eller

-        utbildningen som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor

Studieledighet är under dessa förutsättningar semesterlönegrundande upp till högst 180 dagar per intjänandeår.

Dessutom är studieledighet under vilken arbetsgivaren av något särskilt skäl betalar lön semesterlönegrundande. Arbetsgivaren kan begära att den anställde på något sätt styrker att sådant bidrag utgått som skulle göra ledigheten semesterlönegrundande.