Utländsk arbetskraft som inte får vistas i Sverige

Sedan 1 augusti 2013 gäller lagen om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige. Riksdagen har även beslutat om ändringar i utlänningslagen

Lag om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige

Sanktioner

Det införs ett straffrättsligt ansvar för arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige. Arbetsgivaren ska kunna dömas till böter, eller när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Straffbestämmelsen gäller alla fall av anställning av en utlänning som saknar rätt att vistas i Sverige och omfattar både uppsåtligt och oaktsamt handlande. Efter lagändringen blir det nödvändigt för arbetsgivaren att kontrollera om utlänningen har både arbetstillstånd och uppehållstillstånd. I förarbetena anges att en arbetsgivare som har fullgjort sin kontrollskyldighet torde varken anses ha handlat uppsåtligt eller oaktsamt.

Därtill kan den som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige kunna åläggas att betala en särskild avgift. Detta gäller oavsett om ett straffrättsligt ansvar krävs ut eller inte. Avgiften tillfaller staten och ska för varje utlänning utgöra hälften av det prisbasbelopp som gällde när överträdelsen upphörde. Om överträdelsen pågått under en längre tid än tre månader, ska avgiften i stället vara ett helt prisbasbelopp. Avgiften får sättas ned delvis eller helt om särskilda skäl talar för det. Arbetsgivare som fullgjort sin kontrollskyldighet, bl.a. genom att kontrollera tredjelandsmedborgares rätt till vistelse i landet och underrätta Skatteverket om anställningen, ska normalt inte betala någon särskild avgift.

Den särskilda avgiften ska även anses omfatta de kostnader för utlänningens återvändande till hemlandet som direktivet föreskriver att arbetsgivare ska kunna få betala.

En ny bestämmelse om skyldighet att underrätta Skatteverket om anställning införs och blir straffsanktionerad.

I enlighet med direktivet ska den som anställer en utlänning som vistas olagligt i Sverige dels ska kunna fråntas sin rätt till alla offentliga stöd, bidrag och förmåner under fem års tid, dels ska bli återbetalningsskyldig för offentliga stöd, bidrag och förmåner som betalats ut eller annars kommit honom eller henne till del i upp till tolv månader innan brottet kom till polisens kännedom. Denna sanktion ska endast kunna användas i fall då omständigheterna är försvårande.

Lön

Vid en tvist mellan en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige och en arbetsgivare om innestående ersättning införs en presumtion för att lönen ska motsvara den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Det ska ankomma på arbetstagaren att åberopa den praxis eller det kollektivavtal från vilket avtalsvillkoret hämtas. Det införs också en presumtion för att tre månaders heltidsarbete har utförts. Den part som påstår att arbetet har pågått under annan tid, med annat arbetstidsmått eller till annan lön har bevisbördan för detta.

Det införs också ett ansvar för arbetsgivaren avseende kostnader för att skicka lön och annan ersättning.

Entreprenader

För uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör för att genomföra ett entreprenadavtal införs ett subsidiärt ansvar i förhållande till arbetsgivaren (underentreprenören) för lön och annan ersättning till en utlänning som vistas olagligt och utför arbete hos underentreprenören inom underentreprenaden.

En uppdragsgivare som vidtar rimliga kontrollåtgärder och som inte inser eller har skälig anledning att anta att arbetsgivaren har en eller flera utlänningar anställda som saknar rätt att vistas i Sverige ska inte hållas ansvarig. I motiven anges även att för att en arbetstagare ska kunna rikta krav gentemot en uppdragsgivare behöver arbetstagaren dels en exekutionstitel mot arbetsgivaren avseende sin innestående ersättning, dels ett bevis från Kronofogdemyndigheten på att arbetsgivaren inte kan betala.

Vad som menas med rimliga kontrollåtgärder definieras inte närmare. Enligt motiven så måste detta ytterst bedömas från fall till fall. Faktorer som påverkar är bl.a. om underentreprenören anlitas tidigare, förhållanden i branschen, kontroll med t.ex. branschförbund samt myndigheter. Det anges att den som har gjort de kontroller som Skatteverket rekommenderar kan i många fall anses ha uppfyllt kraven på rimliga kontroller.

Om betalningsansvar aktualiseras ska uppdragsgivaren betala det belopp som arbetsgivaren skulle ha betalat, vilket innebär att de föreslagna presumtionerna om lönens storlek, anställningens varaktighet och arbetstidsmått blir tillämpliga. Uppdragsgivaren kan även få stå för kostnaderna för att skicka lön och annan ersättning.

Den som anlitar en underentreprenör och inte säkerställer, genom rimliga kontrollåtgärder, att underentreprenören inte utför arbetena med anställda som vistas olagligt i landet ska själv kunna få betala en särskild avgift. Såväl uppdragsgivare som arbetsgivare kan alltså påföras en särskild avgift.

Ansvaret för löner med mera samt den särskilda avgiften gäller även uppdragsgivare i tidigare led, dock endast om en sådan uppdragsgivare inser eller har skälig anledning att anta att arbetsgivaren har en eller flera utlänningar anställda som saknade rätt att vistas här och som arbetade inom underentreprenaden. Ansvaret är subsidiärt i förhållande till arbetsgivaren och solidariskt med de övriga uppdragsgivarna.

Uppdragsgivare har regressrätt mot arbetsgivaren och eventuella underentreprenörer i mellanliggande led avseende ersättningen, sociala avgifter samt kostnader för att skicka innestående ersättning.

Migrationsverket har gett ut allmänna råd till arbetsgivare rörande kontroll av arbetstagares rätt att visats och arbeta i Sverige. De allmänna råden är publicerade i Migrationsverkets föreskrift MIGRFS 9/2014.

Bakgrunden är EU:s direktiv om sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare som anställer personer som inte har rätt att vistas i landet (2009/52/EG). Direktivets bestämmelser har förts in i den svenska lagstiftningen och innebär bland annat att en arbetsgivare som anställer personer från länder utanför EU ska kontrollera att personen har rätt att vistas och arbeta i Sverige. Det gäller inte bara personer som kommer till Sverige för att arbeta utan även dem som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd på andra grunder än arbete.

Arbetsgivaren ska också spara kopior av de dokument som ingått i kontrollen, till exempel uppehållstillståndskort, passhandling eller beslut från Migrationsverket. Kopiorna ska sparas så länge anställningen varar samt därefter ytterligare ett år. Arbetsgivaren ska också underrätta Skatteverket om anställningen.

En arbetsgivare som anställer en person som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige kan dömas till böter eller i vissa fall fängelse. Under vissa omständigheter kan även andra sanktioner påföras.

De allmänna råden innehåller en beskrivning av regelverket kring rätten att arbeta och vistas samt råd om hur man bäst kontrollerar att en person har rätt att vistas och arbeta. Vidare finns information om förbudet mot diskriminering i arbetslivet.